Det räcker inte att laga bron över livsfloden, man måste även lära barnen att simma! : En kvalitativ studie för att få en djupare förståelse om socialarbetare upplever att barn som deltar i Trappan-insatsen får en känsla av sammanhang?

The aim of this qualitative study was to get a deeper understanding of social workers experience that children who participate in the Trappan-insatsen get a sense of coherence. To achieve an empirical material social workers who perform Trappan-samtal have been interviewed. The study shows that it is important that children get help and support to talk about the trauma they experienced. The support of the narrative, however, differ depending on the child's age, it is important to have a flexible approach as a Trappan-user. It appears that it is essential that parents give their consent to the children so they can talk about the violence. It also emerges that information to the children is an important part of understanding the process. The study shows that social workers feel that the children participating in the staircase mission get a sense of coherence.

Sosiaalityö ja maahanmuuttajat. Lastensuojelun ammattilaisten ja asiakkaiden vuorovaikutus ja tulkinnat

Tutkimuksen tavoitteena oli tuottaa tietoa siitä, mitä maahanmuuttajia koskevat erityiskysymykset suomalaisessa lastensuojelun sosiaalityössä ovat ja miten näitä kysymyksiä lastensuojelussa käsitellään. Teoreettismetodologisena viitekehyksenä on sosiaalinen konstruktionismi. Etnisten suhteiden tutkimusperinteessä työ paikantuu keskusteluun, jossa kulttuuri ja etnisyys nähdään sosiaalisesti rakentuvina ja muuntuvina. Analyysissä sovelletaan diskurssianalyyttistä metodologiaa. Tutkimus rakentuu yhteenveto-osiosta ja neljästä artikkelista. Maahanmuuttajasosiaalityötä ja lastensuojelua tarkastellaan sosiaalityöntekijöiden, muiden ammattilaisten ja asiakkaiden kielenkäytön kautta. Aineisto koostuu 11 lastensuojelun asiakaskeskustelusta ja niiden jälkeen keskustelun osapuolille tehdyistä haastatteluista, joita on yhteensä 35. Tutkimuksessa analysoidaan seuraavia kysymyksiä: Miten sosiaalityöntekijät tulkitsevat maahanmuuttajasosiaalityön erityisyyttä oman ammatillisen tehtävänsä näkökulmasta? Minkälaisia ominaisuuksia sosiaalityöntekijät rakentavat maahanmuuttaja-asiakkaille? Miten lastensuojelun keskusteluissa puhutaan monikulttuurisuuteen liittyvistä teemoista, kuten erilaisuudesta ja samanlaisuudesta sekä kulttuuri- ja rasismikysymyksistä? Miten maahanmuuttajalasten ja -nuorten osallisuus lastensuojelun asiakaskeskusteluissa rakentuu aikuisten ja lasten itsensä tuottamana? Mitä ja miten maahanmuuttajalapset ja -nuoret puhuvat kokemuksistaan lastensuojelussa ja suomalaisessa yhteiskunnassa? Maahanmuuttajien erityiskysymyksiä ovat kieleen, kulttuuriin ja valtayhteiskunnan toimintaan liittyvät ymmärtämisvaikeudet, kokemukset arkipäivän rasismista sekä perheen ja yhteisön merkittävä, osin ristiriitainen rooli. Lapsilla ja nuorilla kulttuuri on muuntuvaa ja jatkuvien neuvottelujen kohteena. Aineiston lastensuojelutilanteiden taustalla on usein kouluympäristöön liittyviä vaikeuksia. Haastatteluissa lapset kertovat kokemuksistaan ja toimijuudestaan perheeseen, yhteisöön ja kouluun paikantuvissa tilanteissa. Asiakaskeskusteluissa lasten puhuja-asema on usein heikko, jos aikuiset eivät aktiivisesti vahvista sitä. Jotkut lapset ottavat itse vahvan puhuja-aseman. Asiakaskeskusteluissa maahanmuuttajien erityiskysymyksistä puhutaan harvoin eksplisiittisesti. Haastatteluissa sosiaalityöntekijät enemmän tai vähemmän tietoisesti paikantavat maahanmuuttajasosiaalityötä vieraannuttavaan, sopeuttavaan, tasa-arvoistavaan, kulttuuritietoiseen, rasismitietoiseen ja osallistavaan kehykseen. Kehykset nostavat sosiaalityön tavoitteista, menetelmistä ja asiakkaasta keskeisiksi erilaisia asioita. Tulkinnat ovat muuntuvia, vaikka osoittavat myös tiettyä säännönmukaisuutta. Kulttuuri on keskeinen käsite erilaisuuden ja samanlaisuuden ymmärtämiseksi. Sekä työntekijät että asiakkaat perustelevat toivottavia elämäntapoja "omalla kulttuurillaan" ja selittävät ongelmia ”erilaisella kulttuurilla”. Kulttuurin käsitettä voidaan myös käyttää työvälineenä asiakaskeskusteluissa avattaessa asiakkaan omaa näkökulmaa korostavaa dialogia. Perheen ja kulttuurisen yhteisön merkitys on tärkeää arvioida lapsen ja nuoren hyvinvoinnin ja kulttuurisen identiteetin kehittymisen näkökulmasta. Sosiaalityöntekijöillä on merkittävä välittäjän rooli yhtäältä valtayhteiskunnan ja maahanmuuttaja-asiakkaiden, toisaalta vanhempien, yhteisöjen sekä lasten ja nuorten välillä. Lastensuojelussa haasteena on arkipäivän rasismin tiedostaminen sekä siihen pureutuvien työmenetelmien kehittäminen.

Socialarbetares genusmedvetenhet i bedömningar av behov och insatser : En kvalitativ vinjettstudie

The aim of this essay was to study if social workers have a gender awareness in the social work they perform and if it appears in the assessment of needs and intervention. A qualitative vignette study with four social workers who handle adult- and addictive clients have been performed. Gender theory is used to interpret the empirical results. The results of the study show that social workers doesn´t see any differences in the clients situation, or make any different assessment of needs depending on if the client is a man or a woman. Social workers also propose the same interventions to men and women. The interviews was done in two parts, before and after the primary design of the study was unveiled. In the first part the social workers didn´t reflect about gender at all, when they assessed the introduced vignette. In the second part of the interviews, a certain attention appeared concerning gender when the social workers reflected about social interventions that is given to men and women with an addiction. Based on the definition of gender awareness, the empirical material, the analysis of the result, prior research and gender theory the conclusion is drawn that social workers have some gender awareness in the social work they perform.Keywords: Gender, sex, gender awareness, social worker, assessment, equality

Medkänsletillfredställelse, utbrändhet och sekundär traumatisk stress hos handläggare på socialtjänsten

Syftet med denna studie var att främst undersöka om det finns ett negativt samband mellan medkänsletillfredställelse och utbrändhet hos handläggare inom socialtjänsten som arbetar med barn och ungdomar. Ett ytterligare syfte var att se om deltagarna uppvisade höga nivåer av sekundär traumatisk stress. Totalt deltog 37 handläggare från socialtjänstens barn och ungdoms grupper i en av Sveriges större städer. Mätinstrumentet som användes för studien var frågeformuläret ProQOL version 5. Resultatet från Pearsons produktmomentkorrelationskoefficient visade att det fanns ett signifikant måttligt negativt samband mellan medkänsletillfredställelse och utbrändhet. Vilket innebär att högre nivåer av medkänsletillfredställelse är associerat med lägre nivåer av utbrändhet. I linje med tidigare forskning dras slutsatsen att medkänsletillfredställelse kan hjälpa till att motverka utbrändhet. Deltagarna i studien rapporterade även låga nivåer av sekundär traumatisk stress. Detta var förvånande eftersom tidigare forskning rapporterar det motsatta.

Förståelse, bedömningar och hjälpinsatser : Socialarbetares arbete med män som våldsoffer

This report outlines the background to, and presents the results from the Crime Victim Compensation and Support Authority funded project "Social Workers' understanding of men as victims of crime". The project aimed at describing and analyzing how social workers understand and work with male victims of violence. More precisely, the research has focused on how social workers describe men's vulnerability and how they understand men's needs for assistance, what assistance that is provided and the way the constellations of perpetrators and victims of different gender and contexts in which the violence occurs in affect the understanding of male victims of violence. The study has also been devoted to the question of whether the Support Centers for young crime victims in Sweden provide different types of and different amount of help to young men and women afflicted of violence. The project was conducted in three substudies. The results from substudy 1 show that more young men than women seek support from the Support centers studied. Men predominate in number of cases and in the different categories of crime. The results also show that young men on average receive less assistance over a shorter average duration than young women. This applies irrespective of the category of offense that the vulnerability applies to. Furthermore, the young men, compared to the women, proportionally receive fewer interventions characterized as support and a greater proportion of interventions in the form of information. The results also show that the young men are referred on for further action to a lesser extent than is the case for women. The results from substudy 2 show that social workers tend to focus on whether, and to what extent, young men who are victims of violence themselves have behaved provocatively before the violence incident and if they have put themselves in a social situation that could be interpreted as having contributed to an escalation of the violence they have been subjected to. The results from substudy 2 also show that social workers talk about the men as active in the violent situations they have been involved in and dwell on the extent to which the young men's own actions have contributed to the violence. The results also show that young men who are victims of violence are described as "reluctant" victims who are trying to cope with their situation on their own without the involvement of professional or other helper. The young men are also described as reluctant to talk about their feelings. The results of substudy 3 show that social workers believe that young men, when they become victims of violence, risks losing their sense of autonomy, initiative and decisiveness, that is, attributes that are often linked to the dominating cultural image of masculinity. Furthermore, the results show that social workers estimate that men's practicing of their masculinity, but also the response that men who are traumatized get from society, creates difficulties for them to get help. The results from substudy 3 also shows that attributes and actions that can be connected to the masculinity of young men's, as well as a lack of such attributes and actions are considered to be adequate explanations for the violence the men has suffered. When it comes to violence in public places it is the masculinity that explains the violence and its escalation. When it comes to domestic violence it is the lack of expected male attributes and actions that are used as explanations for the violence that have occurred. The discussion is devoted to the question of how the results should be understood based on the concepts of self-performance, interpretation, negotiation and categorizations, and the consequences the results obtained should have for gender sensitive social work given to abused men.

Sympatistress : En kvalitativ intervjustudie om socialarbetares upplevelser av sekundär traumatisk stress och utbrändhet

The purpose of the study is to investigate social workers experiences of compassion fatigue as well as their thoughts about health and risk factors in the area. The method used is a qualitative interview study in which eight social workers, investigating child welfare matters, were individually interviewed. The study shows that most of the social workers describe their own experiences of burnout but not of secondary traumatic stress. The most important support for not suffer from compassion fatigue is to be supported and the possibility to ventilate with colleagues and managers. However, the social workers consider that the risk of burnout is primarily due to a heavy workload in terms of the number of cases and high staff turnover. Finally, the study indicates that social workers do not have experience of secondary traumatic stress because they are using tools that prevent this. However, the risk of experiencing burnout is high since they have not found strategies for managing workplace stress.

Manlig utsatthet för våld i nära relationer : En kvalitativ studie om socialsekreterares arbete med män som utsätts för våld i nära relationer

Syftet med denna studie är att undersöka om socialarbetare tillämpar genusmedvetenhet i arbetet med personer som är utsatta för våld i nära relationer, och hur det i så fall uttrycker sig i mötet med dessa klienter. För att besvara dessa frågeställningar har en kvalitativ ansats tillämpats, med vinjettintervjuer som metod. Den hypotetiske klienten var för tre av informanterna en våldsutsatt man och för tre informanter en våldsutsatt kvinna. Informanternas svar jämfördes sedan och analyserades med hjälp av tidigare forskning på området samt teorier om genus, stereotyper och institutionalisering. De slutsatser vi kunnat dra genom denna studie är att socialarbetare till viss mån påverkas av könsstereotypa föreställningar och att man gör skillnad mellan könen vad gäller insatser, bedömningar och bemötande. Dock har vi även sett att det alltid finns en vilja att hjälpa klienten om behovet finns, i den mån det är möjligt utifrån bland annat det politiska och ekonomiska läget.

Biståndshandläggaren och samvetsstressen : En kvalitativ intervjustudie

Syftet med studien var att utforska socialarbetares upplevelse av arbetsrelaterad samvetsstress. Vi ville identifiera vad samvetsstress kan vara för yrkesgruppen socialarbetare vars arbetsuppgift innefattar myndighetsutövning och vad i arbetet som orsakar samvetsstress. Sex stycken kvalitativa intervjuer genomfördes med socialarbetare vars yrke innefattar myndighetsutövning. Resultatet visar att samtliga intervjupersoner upplever samvetsstress när de beskriver sig ha svårt att hantera sitt dåliga samvete och att detta leder till negativa psykiska och fysiska stressymptom. Intervjupersonerna beskriver dock upplevelsen av samvetsstress i olika grad vilka kategoriserades: ständig närvaro av samvetsstress, närvaro av samvetsstress i vissa situationer samt medveten bortträngning av samvetsstress. Resultatet visar vidare att samvetsstress kan skapas av de krav och förväntningar som organisationen, brukare och anhöriga samt socialarbetaren själv har om de upplevs som övermäktiga och motstridiga. Vår studie indikerar på ett behov av vidare forskning om samvetsstress hos socialarbetare.

Att öppna ögonen : En kvalitativ studie om hur fyra personer som lever i en internationell parrelation har utvecklat sin kulturella förståelse

Dagens globala värld har öppnat upp möjligheter som gjort det lättare för människor från olika delar av världen att träffas. En av anledningarna till att människor invandrar till Sverige är kärlek. Dagens allt mer globaliserade värld gör att demografin i Sverige ändras med en ökning av den etniska och kulturella mångfalden. Detta ställer krav på våra myndigheter om att socialarbetare ska ha kulturell förståelse. Men hur utvecklar man denna kulturella förståelse? Denna studie riktar fokus till svenskfödda som lever i en internationell parrelation för att undersöka hur de genom mötet med sin partner och sin omvärld har utvecklat sin kulturella förståelse. Kvalitativa halvstrukturerade intervjuer har genomförts med fyra svenskfödda män och kvinnor som lever i en internationell parrelation med partners från Asien. Resultatet visar hur de tankeprocesser som intervjupersonerna gått igenom för att utveckla sin kulturella förståelse har sett ut. Intervjupersonerna har olika erfarenheter av möten, av diskriminering och av fördomar, vilket har gjort att de i olika grad har utvecklat sin kulturella förståelse. En grundläggande faktor till hur de hade utvecklat sin kulturella förståelse var intresset för andra kulturer och att resa. Sammantaget skapar resultatet en bild av hur intervjupersonerna har utvecklat sin kulturella förståelse genom hur deras tankeprocesser sett ut före och efter de nya erfarenheterna.