Striden om folkskolans sekularisering : -En undersökning av Svensk läraretidning och Folkskolans vän årgång 1903 och 1909

Uppsatsens syfte är att undersöka den mediala debatten i början av 1900-talet gällande sekula-riseringen, i detta fall folkskolans skiljande från kyrkan, utifrån två folkskollärartidningar. Källmaterialet utgörs av Sveriges allmänna folkskollärareförenings tidning Svensk läraretid-ning, samt Svenska folkskolans vänners tidning Folkskolans vän. Det tidningsmaterial som studerats är årgång 1903 och 1909. För att besvara syftet har sekulariseringsbegreppet delats in i två avdelningar, dels med fokus på debatten om folkskolans administrativa skiljande från kyrkan, samt dels synen på kristendomsundervisningens innehåll och utformning. Resultatet visar att båda folkskollärartidningarna hävdade att lärarkåren borde få mer administrativt in-flytande över folkskolan, även om Svensk läraretidning är något mer aggressiv i sin kritik mot svenska kyrkans administrativa folkskoleauktoritet. Tidningarnas syn på kristendomsämnet skiljer sig, då Folkskolans vän önskar att behålla den konfessionella undervisningen med fokus på katekesen, till skillnad från Svensk läraretidning som kräver en mer allmän kristen-domsundervisning. Detta får även betydelse för tidningarnas syn på vad som var folkskolans huvudsakliga uppgift.

Att välja döden : en komparativ självmordsundersökning för Kyrkefalla och Linköping under åren 1800-1921

Syftet med den här studien är att studera självmordet komparativt mellan Kyrkefalla i Västra Götaland och staden Linköping mellan åren 1800-1921. Den här tidsperioden var en mist sagt händelserik period i svensk historia. Man gick mot en allt högre sekularisering, demokratisering samt en folkökning. Självmordet kom dessutom att avkriminaliseras 1864 vilket kan vara en av annledningarna till att allt fler självmord uppmärksammas i kyrkböckerna. Vidae visar den här studien att självmordens frekvens tenderar att öka under tidens gång, både i Kyrkefalla och i Linköping. Det är under den här tidsperioden mestadels män som självaväljer att avsluta sina liv. För Kyrkefallas del 94% medan det för Linköping handlar om 86,5%. Majoriteten av de som väljer den här vägen för sig själva tillhörde den så kallade arbetarklassen och de vanligaste metoderna för detta ändamål var at antingen hänga sig eller dränka sig. Män valde oftast det första alternativet medan kvinnor föredrog det andra.