Palliativ vård : Sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i kommunalt särskilt boende. En kvalitativ studie

Syftet med studien var att undersöka verksamma sjuksköterskors erfarenheter av vård i livets slutskede i kommunalt särskilt boende. I föreliggande studie har en kvalitativ design med deskriptiv fenomenologisk ansats använts. Deltagare i studien var fyra strategiskt utvalda sjuksköterskor verksamma inom äldrevård vid särskilda boenden i ett litet samhälle i Sverige. Intervjun koncentrerade på händelseförlopp och struktur i det valda ämnet. Frågorna koncentrerades kring sjuksköterskans roll, patientens autonomi, symtomlindring, närståendes roll samt reflektioner kring förbättringsarbete. Analysen genomfördes enligt Husserl´s metod i fyra steg med intention att ge kunskap om fenomenet vård i livets slutskede på kommunalt särskilt boende. Sjuksköterskan upplevde sin roll som mycket viktig i vården kring den döende patienten. Sjuksköterskan upplevde att hon hade en nyckelroll och organiserade arbetet kring den döende patienten. Sjuksköterskan var beroende av information från närstående och omvårdnadspersonal för att uppnå ett tillfredsställande resultat. Symtomlindring var centralt men det förekom att symtomlindringen inte var optimal. Sjuksköterskorna använde klinisk blick och tidigare erfarenheter i bedömning gällande symtom.

Aktiviteters påverkan på livssituationen hos äldre i särskilt boende : En litteraturöversikt

Syfte: Att identifiera vilka aktiviteter som var vanligt förekommande på särskilt boende utifrån litteraturen och vilka effekter de hade på äldres livssituation. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och artiklar söktes genom databaserna Pubmed, CINAHL with Full Text och Academic Search Elite. Studiens resultat innehåller 18 antal artiklar. Resultat: Olika sociala och fysiska aktiviteter hade en positiv inverkan på livskvalitén, men även på de boendes upplevelser av ensamhet. Deras fysiska förmåga förbättrades också i form av att de lättare kunde utföra aktiviteter i dagliga livet (ADL). Fem olika kategorier med aktiviteter skapades. Dessa var trädgårdsprogram, fysisk aktivitet, interaktion med djur, sociala aktiviteter och musik. De olika aktiviteterna hade även en positiv inverkan på äldre med demenssjukdomar i form av minskad agitation och störande beteende. Slutsats: Aktiviteters förekomst på särskilt boende bidrar till en förbättrad livssituation. Äldre bör erbjudas möjlighet att delta i olika sociala och fysiska aktiviteter.

Anhörigas upplevelser när en familjemedlem som drabbats av demens flyttar in på ett särskilt boende

Bakgrund: När beslutet att flytta in på ett särskilt boende fattats förändras livssituationen för både den som drabbats av demens som för de anhöriga. Syftet: Syftet med denna litteraturöversikt var att studera och beskriva anhörigas upplevelser i samband med att en person som drabbats av demens flyttar in på ett särskilt boende. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Litteratur­sökningarna gjordes i databaserna Medline och Cinahl efter relevanta artiklar. Sökord som användes var relatives, experience, caregivers burden, coping, dementia, nursing home, placement, decision, Sweden, family caregivers. Sexton vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem olika kategorier: att skapa en relation att känna sig delaktig, att känna skuld, att känna osäkerhet samt att fatta rätt beslut. Resultat: Att ta beslutet att flytta en person som drabbats av demens var svårt, eftersom det ofta är förknippat med skuldkänslor, att inte känna sig delaktig, samt en känsla av osäkerhet, och en oro om att inte ha tagit rätt beslut. Slutsats: Rollen som anhörig till en person som drabbats av demens är svår och det innebär en hög belastning samt en hög nivå av stress. Det är viktigt att den anhörige får stöd och uppmuntran och där har vårdpersonalen en viktig roll.

Sjuksköterskors uppfattning om munvård och munhälsobedömning hos äldre boende på särskilt boende : En intervjustudie

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva uppfattningen hos sjuksköterskor med tjänst på särskilda boenden gällande deras arbete med tillämpningen av munhälsobedömningar och deras uppfattning om hur munvård utförs. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ deskriptiv design. Data samlades in hjälp av intervjuer med sjuksköterskor (n= 6).  Intervjuerna analyserades med hjälp av innehållsanalys och fyra olika teman identifierades: Sjuksköterskors uppfattning om munvård, sjuksköterskors uppfattning om munhälsobedömning, sjuksköterskors uppfattning om munvår och munhälsobedömning i samband med palliativ vård samt sjuksköterskor uppfattning om samarbete med folktandvården. Resultat: Resultatet visade sjuksköterskorna uppfattade att munhälsobedömningar sällan utförs av sjuksköterskorna. Dock ansåg de att munhälsobedömning och munvård utförs regelbundet av såväl sjuksköterskor samt omvårdnadspersonal när vårdtagarna befinner sig i livets slutskede. De eftersöker instruktioner och utbildning av munhälsobedömning enligt ROAG innan detta införs i verksamheten. Munhälsobedömning har utförts av folktandvården en gång om året och de har även kommit till boendena om det finns problem med någon vårdtagares munhälsa. Folktandvården är ansvarig för att skriva vårdtagarnas munvårdskort som är ett stöd för vårdpersonalen vid utförande av daglig munvård. Resultatet har även visat att daglig munvård utförs av undersköterskor och vårdbiträden. Slutsats: Resultatet visar att munhälsobedömning utförs bristfälligt av sjuksköterskor i den kommunala äldreomsorgen. Vidare anser de tillfrågade sjuksköterskorna att utbildning i munhälsobedömningsinstrumentet ROAG är nödvändig innan införandet.

Kvalitetsuppföljningar och sjuksköterskans omvårdnadsprioriteringar i särskilt boende : En kvalitativ intervjustudie

Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskor inom särskilt boende resonerar kring kvalitetsuppföljningar och dess eventuella konsekvenser för omvårdnaden. Metod: Semistrukturerade intervjuer efter öppen intervjuguide med sex sjuksköterskor. Kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundmans metod. Huvudresultat: I vilken grad kvalitetsregistren och kvalitetsuppföljningarna integreras i omvårdnadsarbetet och dess utveckling är centralt för om dessa uppfattas som stöd eller hinder för god kvalité i omvårdnaden. Dubbel dokumentation bidrar till att sjuksköterskorna omprioriterar arbetstiden och arbetar mer konsultativt och administrativt. Detta minskar tiden för omvårdnadsobservationer och handleding av omvårdnadspersonal samt gör att kvalitetsregistreringar snarast uppfattas som ett hinder. Sjuksköterskorna använde sin professionella kunskap och kliniska erfarenhet i högre grad än registerdata vid omvårdnadsbedömningar. Dessa sågs som alltför komplexa för att kunna fångas i kryssfrågeformulär. Mer kliniska observationer efterfrågas i kvalitetsuppföljningarna för ökad medvetenhet om hög arbetsbelastning och dess eventuella konsekvenser samt för att garantera de boende god omvårdnadskvalité. Konklusion: Sjuksköterskorna upplever att de arbetar under svår tidspress. Tiden anges som essentiell för vilken omvårdnadskvalité som erbjuds. Vid beslut om registreringar av kvalitetsindikatorer bör sjuksköterskornas totala arbetsbörda beaktas. Registreringarna bör integreras i befintliga journalsystem så att sjuksköterskornas omprioriteringar inte får negativa konsekvenser för omvårdnadskvaliten.

Från ord till handling : En kvalitativ studie om värdegrund och socialt innehåll för äldre på särskilt boende

Socialstyrelsens brukarundersökning visar att äldre som bor på särskilt boende är mest missnöjda med de aktiviteter och den sociala samvaron som verksamheten erbjuder. Äldreomsorgen bygger på den nationella värdegrunden som innefattar att den äldre ska få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande, men det är inte klart hur denna värdegrund påverkar personalens arbetssätt eller de sociala aktiviteter som erbjuds. Vår studie angriper denna fråga. Fem särskilda boenden var representerade både från kommunala och privata vårdgivare i två olika kommuner. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med de särskilda boendes enhetschefer, som sedan transkriberades och tematiskt analyserades. Vårt resultat tyder på att den nationella värdegrunden inom äldreomsorgen tolkas olika på alla de särskilda boendena. Alla enhetschefer la stor vikt på personcentrerad vård, men trots det så erbjöd man liknade sociala aktiviteter ofta då som gruppaktivitet. Resultaten diskuterar vi med hänvisning till Aktivitetsteorin och Gerotranscendenceteorin.

Individuell utprovning av inkontinenshjälpmedel i kommunala särskilda boenden

The purpose of this study was to examine the extent to which incontinence aids, used in local authority/municipal nursing homes, were adapted to the resident’s urine-leakage volume and to find out how nurses perceived the current situation concerning individual testing of incontinence aids in municipal nursing homes. The study method was a quantitative empirical study and was carried out in two phases. The first phase was a weighing test, carried out in three nursing homes, whereby the incontinence aids used by 25 residents during a 48 hour period were weighed. The second phase was the completion of a questionnaire by the municipal nurses working in the same local authority. The questionnaire covered: the division of responsibilities; routines for testing incontinence aids, and the level of knowledge concerning individual incontinence aid testing. Only 22 % of the pads used during the observation were properly adapted to the patients’ urinary leakage volume, while 76 % of incontinence aids were larger than necessary in relation to the real volume of urinary leakage. The municipal nurses, who have a key role and formal responsibility for individual incontinence aid testing, considered that there was insufficient knowledge within the organisation concerning individual incontinence aid testing, and that the division of responsibilities in this area was unclear. There were great variations relating to the extent of the nurses’ involvement in individual incontinence aid testing, and the nurses stated that increased involvement in individual incontinence aid testing was dependent on more time being made available for this task. Only a minority of the nurses thought that the requisitioning of incontinence aids was preceded by individual testing of the incontinence pads within the organisation. The majority of nurses considered that this was not the case or were unsure of the situation.

De äldres upplevelser i samband med en förändrad boendesituation : En litteraturstudie

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva de äldre personernas upplevelser i samband med en förändrad boendesituation. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Artiklar publicerade mellan åren 2000-2011 söktes i databaserna Cinahl och Scopus. Resultat: Att flytta till särskilt boende var en stor omställning för den äldre personen. De äldre kände sorg över att lämna sitt tidigare liv, men hade behov av att känna trygghet. Aktiviteter saknades inte men behov av samtal med personal var stort. Slutsats: Personalen måste se hela människan med deras egen livshistoria och att erbjuda en individanpassad omvårdnad samt ha förståelse för samtalets betydelse för den äldre personen.

Demens – Effekter av icke-farmakologiska behandlingsmetoder vid ångest och det särskilda boendets påverkan på välmående och livskvalitet : en litteraturstudie

Syftet med studien var att undersöka effekten av icke-farmakologiska behandlingsmetoder vid tecken på ångest hos individer med demens på särskilt boende samt hur ett särskilt boende för individer med demens bör utformas. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med hjälp av 13 vetenskapliga artiklar som ansågs relevanta för studien. Resultat: Att lyssna på musik kan ha en positiv inverkan på individer med demens som visar tecken på ångest, och i kombination med aktivitet öka tankemönster. Enbart aktivitet på verkade inte ångest nämnvärt. Ljusterapi gav en positiv effekt i en studie, medan en annan studie inte visade någon effekt. Hemlik miljö var viktigt vid nybyggnad av särskilda boenden. Särskilda boenden för individer med demens med hemlika förhållanden ger högre livskvalitet, minskad ångest och rädsla hos individer med demens. Individualiserad miljö kunde stödja individens identitet och en stimulerande miljö kunde sänka frekvensen av negativa beteenden. En renovering, för att förbättra den stödjande funktionen och det estetiska intrycket av miljön, på särskilt boende kan leda till försämrad livskvalitet och välmående. Slutsats: Artiklarna i denna studie visar på att miljön påverkar individer med demens och flera av dem tar upp att en hemlik miljö är viktig eller vilka positiva effekter ett boende med hemlik miljö har på individer med demens. Icke-farmakologiska behandlingsmetoder kan ge färre tecken på ångest och sänka användandet av läkemedel.

Sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård för äldre personer på särskilda boenden : En kvalitativ studie

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskornas upplevelser av palliativvård i livets slutskede på särskilda boenden i kommunal vård. Metod: Studien hade kvalitativdeskriptiv design och data samlades in med hjälp av enskilda intervjuer med niosjuksköterskor och analyserades enligt Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys.Resultatet: Studien visade fyra teman: Att ha fungerande rutiner i arbete, Att teamarbetetfungerar är viktigt, Att ha en ömsesidig relation och Att ha kompetens i palliativ vård.Slutsats: Att ha fungerande rutiner för palliativ vård medförde att all vårdpersonal kundearbeta mot samma mål och att kontinuitet skapades. Andlig vård kunde utvecklas genom attdet ska finnas rutin för utvärdering och diskussion om detta. Ett gott teamarbete förhindradesav tidsbrist och underbemanning men underlättades av stöd från kollegor. Möjlighet att byggaupp tillit i relationen, respektera den äldres värdighet och närståendes behov var viktigt för engod vårdkvalitet. Utbildning och kompetens till all vårdpersonal behövs för att höja kvaliteteninom palliativ vård.

Domännamnstvister och ond tro - En rättslig analys av UDRP, särskilt med tanke på begreppet ond tro i artikel 4.a.iii

Internets ökade betydelse gjorde att företagen började inse vilka problem som kan uppstå av att en webbsida med ett domännamn i form av deras varumärke olovligen handhas av en utomstående part. Konflikterna blev därför fler medan existerande tvistlösningsmekanismer ansågs dyra, tungrodda och ineffektiva. Ur detta behov föddes sedermera Uniform Domain Name Dispute Resolution Policy (UDRP). Detta internationella tvistlösningsförfarande skapades för att tillämpas på s.k. cybersquatting, dvs. situationer där domännamn, som inkräktar på andras varu- eller servicemärken, registreras i ond tro t.ex. för framtida försäljning. Jag granskar i denna avhandling huvudsakligen förutsättningarna för överföring eller upphävning av domännamnsregistreringar i enlighet med UDRP, varför jag fokuserar på artikel 4.a och då i synnerhet på innebörden av begreppet ”registrering och användning i ond tro”. Arbetet bygger huvudsakligen på en analys av de avgöranden som fattats inom ramen för UDRP. Syftet är att genom en systematisk undersökning av tillämpningen av begreppet ond tro beskriva och utvärdera rättstillämpningen inom UDRP. De granskade avgörandena är 396 st. till antalet och har meddelats under tidsperioden 14.1.2000-15.8.2001.