Flickors rökbeteende samt möjliga preventioner för att förhindra rökning

Syfte: Att beskriva flickors rökbeteende för att få en bättre förståelse till varför de röker, samt vilka preventiva åtgärder som kan vara av betydelse för att förhindra att flickor börjar röka. Metod: Litteraturstudie. Analys: Innehållsanalys. Resultat: Analysen av artiklarna som togs med i examensarbetet resulterade i två teman: Flickors rökbeteende och Prevention. Det fanns många olika anledningar till varför flickor började röka och till varför de fortsatte röka. Risken att börja röka var högre bland vissa flickor än andra, exempelvis visade låg socioekonomisk status, verklig eller inbillad övervikt och vänner eller anhöriga som rökte fick ökad risk att börja röka. Sätts rätt prevention in kunde dock risken att börja röka minska för tonårsflickor. Slutsats: Flickors rökbeteende har ökat i Sverige. Anledningarna till att börja röka är olika men vissa faktorer kan öka risken för att börja röka. Preventiva åtgärder bör särskilt riktas till dessa faktorer. Sjuksköteskan behöver förstå värdet av att planera och individualisera prevention utifrån flickornas egna behov och att det är viktigt ju tidigare man uppmärksammar dessa problem.

Konstruktioner och valens : Verbfraser med åt i ett jämförande perspektiv

Det har knappast undgått någon som är språkligt medveten att finlandssvenskan och sverigesvenskan skiljer sig åt till vissa delar. Olikheterna återfinns på olika språkliga nivåer. Mest kända och omskrivna är de lexikologiska skillnaderna, dvs. skillnaderna på ordplanet. Betydligt mindre uppmärksamhet har ägnats syntaktiska skillnader, dvs. skillnader i hur satser och meningar byggs upp. För att öka kunskapen om finlandssvensk syntax initierade Språkvetenskapliga nämnden vid Svenska litteratursällskapet i Finland projektet Svenskan i Finland – syntaktiska drag i ett jämförande perspektiv, som pågick åren 2004–2006. Min avhandling har kommit till inom ramen för det projektet. Prepositionerna (t.ex. av, i, på, för, till, åt osv.) är så kallade funktionsord som har till uppgift att binda samman de mer betydelsetunga orden till satser och meningar. Den finlandssvenska prepositionsanvändningen skiljer sig i viss mån från den sverigesvenska, och ”åt” är en av de prepositioner som ofta lyfts fram som exempel. Finlandssvenskarna säger t.ex. ”han gav en bok åt Lena” i stället för ”han gav en bok till Lena” eller ”han gav Lena en bok”. De säger ”berätta något åt någon” (i stället för ”för”) och de säger ”ringa åt någon” i stället för ”ringa någon”. Ett huvudsyfte med min undersökning är att ta reda på hur pass stora skillnaderna är om man ser till samtliga belägg på ”åt” i ett material och inte bara till sådana som man fäster sig vid för att man vet att de avviker i finlandssvenskan. Undersökningen är korpusbaserad. Det betyder att jag letat efter alla belägg på kombinationer av verb och prepositionen ”åt” i rätt stora textmassor som finns tillgängliga i elektronisk form. Materialet ligger i Språkbanken i Finland och omfattar huvudsakligen tidningstext och skönlitteratur. Jag har använt mig av en textmassa på sammanlagt ungefär 40 miljoner löpande ord, drygt 23 miljoner finlandssvenska och drygt 19 miljoner sverigesvenska. Det materialet gav ca 20 000 åt-belägg att studera, och det visade sig något oväntat att ”åt” inte alls är vanligare i finlandssvenskan än i sverigesvenskan när det gäller skriftspråk, åtminstone inte i professionella skribenters språk. Om man kompenserar för att den finlandssvenska och den sverigesvenska korpusen inte är helt lika i fråga om genrefördelning och ålder, kommer man fram till i stort sett samma frekvens för ”åt” i båda korpusarna. För den närmare analysen av vilka mönster åt-beläggen uppvisar har jag först och främst utnyttjat konstruktionsgrammatik men också ramsemantik och valensteori. Konstruktionsgrammatiken är ingen enhetlig teori, men tanken om grammatiska konstruktioner är gemensam. Konstruktioner representerar allt från generella syntaktiska mönster till specifika mönster för språkliga enskildheter. Uppfattningen om vad som ska inbegripas i begreppet varierar, men definitionen av ”konstruktion” som ”par (eller konstellationer) av form och betydelse” är gemensam. ”Konstruktion” avser aldrig konkreta belägg i texter eller yttranden utan alltid det abstrakta mönstret bakom dessa. Och varje yttrande är resultatet av att en stor mängd konstruktioner samverkar. I min analys har jag utgått ifrån att beläggen med ”åt” kan återföras på olika konstruktioner eller mönster utifrån vad som är gemensamt för grupper av belägg. Jag har sett på vad åt-frasen i samverkan med verbet har för funktion i beläggen. En åt-fras är syntaktiskt en prepositionsfras och består av en preposition och en rektion. Exempelvis utgör ordparet ”åt skogen” en prepositionsfras där ”skogen” är rektion. Ur mitt material har jag kunnat abstrahera fram fem övergripande mönster där referenten för rektionen har olika så kallade semantiska roller. Åt-frasen kan i kombination med verbet ange mål eller riktmärke, som i t.ex. svänga åt höger, dra åt helvete, ta sig åt hjärtat, luta åt en seger för IFK. Den kan för det andra ange mottagare (t.ex. ge varsin kaka åt hundarna, bygga en bastu åt sina svärföräldrar, skaffa biljetter åt en kompis). För det tredje kan åt-frasen avse en referent som har nytta (eller skada) av en aktion (t.ex. klippa häcken åt grannen, ställa in digitalboxen åt sin moster). Åt-frasen kan slutligen avse den eller det som är föremål antingen för en kommunikationsaktion (vinka åt sin son, skratta åt eländet) eller en attityd eller känsla (glädja sig åt framgången). Utöver dessa huvudmönster finns det ett antal smärre grupper av belägg som bildar egna mönster, men de utgör sammanlagt under 3 % i bägge korpusarna. Inom grupperna kan undermönster urskiljas. I t.ex. mottagargruppen representerar ”ge varsin kaka åt hundarna” överföringskonstruktion, ”bygga en bastu åt sina svärföräldrar” produktionskonstruktion och ”skaffa biljetter åt en kompis” ombesörjningskonstruktion. Alla typer är gemensamma för bägge materialen, men andelen belägg som representerar de olika typerna skiljer sig betydligt. I det sverigesvenska materialet står t.ex. det mönster där åt-frasen avser mål eller riktmärke för en mycket större andel av beläggen än i finlandssvenskan. Också andelen belägg där åt-frasen avser någon som har nytta (eller skada) av en aktion är mycket högre i det sverigesvenska materialet. I det finlandssvenska materialet står i gengäld mottagarbeläggen för över 50 % av beläggen medan andelen i det sverigesvenska materialet är bara 30 %. Inom gruppen utgör belägg av produktions- och ombesörjningstyp dessutom en mindre andel i det finlandssvenska materialet än i det sverigesvenska. Dessa står till sin funktion nära den typ som avser den som har nytta av aktionen. De konkreta beläggen på överföring (ge varsin kaka åt hundarna) utgör en större andel i det finlandssvenska materialet än i det sverigesvenska (ca 8 % mot 3 %), men typiskt för båda materialen är hög kollokationsgrad (”kollokation” avser par eller grupper av ord som uppträder oftare tillsammans än de statiskt sett skulle göra vid helt slumpmässig förekomst). Största delen av mottagarbeläggen utgörs av fraser av typen ”ge arbete åt någon, ge eftertryck åt något, ge liv åt något; ägna tid åt något, ägna sitt liv åt något, ägna uppmärksamhet åt något”. De här slutsatserna gäller alltså skriftspråk. I talspråk ser fördelningen annorlunda ut. Typiskt för prepositionen ”åt” är överhuvudtaget hög kollokationsgrad. Det förefaller som om språkanvändarna har tydliga, färdiga mallar för var ”åt” kan komma in. Det enda mönster som verkar helt produktivt, i den meningen att elementen är i stort sett fritt kombinerbara, är kombinationer av verb och åt-fras där åt-frasen avser den som har nytta av något. Att någon utför något för någons räkning verkar överlag kunna uttryckas med prepositionen ”åt”: t.ex. ”tvätta bilen åt pappa, ringa efter en taxi åt kunden”. Till och med belägg av typen ”hon drömde åt honom att bli ordinarie adjunkt” förekommer i någon mån. Konstruktionen är produktiv i båda språkvarieteterna men uppenbart är att konstruktion med mottagare har tolkningsföreträde i vissa fall i finlandssvenskan: ”Filip skrev ett brev åt sin syster” tolkas av sverigesvenskar som att Filip skrev brevet för systerns räkning, medan finlandssvenskar överlag uppenbarligen tolkar det som att Filip skrev till sin syster, att systern var mottagare av brevet. Ungefär 20 % av alla belägg i båda materialen representerar fall där ”åt” utgör partikel. Verb och ”åt” är närmare förbundna med varandra än när ”åt” utgör normal preposition. Exempel på partikelbelägg är ”han kom inte åt strömbrytaren, det gick åt mängder med saft, landet får dra åt svångremmen, de roffade åt sig de bästa platserna”. Också partikelmaterialet ser på ett generellt plan väldigt lika ut i båda språkvarieteterna. Den största skillnaden uppvisar den reflexiva typen ”roffa åt sig”. Medan typen är mycket homogen i det sverigesvenska materialet är variationen större i det finlandsvenska. Dels uppträder fler verb i kombinationen (han köpte åt sig ett par jeans), dels vacklar ordföljden (han nappade åt sig ett paraply ~ han nappade ett paraply åt sig). Att ”åt” används mer i vissa funktioner i finlandsvenskan brukar förklaras med påverkan från finskans allativ (ändelsen -lle: hän antoi kirjan Astalle > hon gav en bok åt Asta). Allt tyder dock på att den finlandssvenska åt-användningen delvis är en relikt. I äldre sverigesvenska källor träffar man på ”åt” i sådana kontexter som numera är typiska för finlandsvenskan. Det finlandssvenska språkområdet ligger ute i periferin i relation till det språkliga centrum som förändringar sprider sig från (för svenskans del främst Stockholmstrakten) och typiskt för perifera områden är att de uppvisar ålderdomliga drag också när inga kontaktfenomen spelar in. Allativen kan naturligtvis ha bidragit till att bevara användningen av ”åt” i finlandssvenskan. Att det är just ”åt” som används” beror antagligen på att prepositionen har flest funktioner gemensamt med allativen rent kognitivt om man jämför med de betydligt mer frekventa prepositionerna ”till” och ”för”. Uppenbart är också att åt-användningen därtill lever sitt eget liv i finlandssvenskan. I vissa varieteter av finlandssvenska kan man t.ex. höra yttranden av typ ”alla fiskarna dog åt dom”. Som språklig enskildhet har det ingen finsk förebild med allativ. Yttrandet är ett exempel på töjning av en svensk konstruktion. Modell finns dels i det mönster där åt avser den som har nytta eller skada av något, dels i relationell användning av ”åt”: han är hantlangare åt Eriksson ~ han är Erikssons hantlangare. Vid språkkontakt är det överlag konstruktioner som har förebild i det låntagande språket som lånas in från det långivande språket, medan konstruktioner som saknar förebild är betydligt mindre benägna att vinna insteg.

Essential Thrombocythaemia : Diagnosis, Prognostic Aspects, and the Outcome of Finnish patients

Essential thrombocythaemia (ET) is a myeloproliferative disease (MPD) characterized by thrombocytosis, i.e. a constant elevation of platelet count. Thrombocytosis may appear in MPDs (ET, polycythaemia vera, chronic myeloid leukaemia, myelofibrosis) and as a reactive phenomenon. The differential diagnosis of thrombocytosis is important, because the clinical course, need of therapy, and prognosis are different in patients with MPDs and in those with reactive thrombocytosis. ET patients may remain asymptomatic for years, but serious thrombohaemorrhagic and pregnancy-related complications may occur. The complications are difficult to predict. The aims of the present study were to evaluate the diagnostic findings, clinical course, and prognostic factors of ET. The present retrospective study consists of 170 ET patients. Two thirds had a platelet count < 1000 x 109/l. The diagnosis was supported by an increased number of megakaryocytes with an abnormal morphology in a bone marrow aspirate, aggregation defects in platelet function studies, and the presence of spontaneous erythroid and/or megakaryocytic colony formation in in vitro cultures of haematopoietic progenitors. About 70 % of the patients had spontaneous colony formation, while about 30 % had a normal growth pattern. Only a fifth of the patients remained asymptomatic. Half had a major thrombohaemorrhagic complication. The proportion of the patients suffering from thrombosis was as high as 45 %. About a fifth had major bleedings. Half of the patients had microvascular symptoms. Age over 60 years increased the risk of major bleedings, but the occurrence of thrombotic complications was similar in all age groups. Male gender, smoking in female patients, the presence of any spontaneous colony formation, and the presence of spontaneous megakaryocytic colony formation in younger patients were identified as risk factors for thrombosis. Pregnant ET patients had an increased risk of complications. Forty-five per cent of the pregnancies were complicated and 38 % of them ended in stillbirth. Treatment with acetylsalicylic acid alone or in combination with platelet lowering drugs improved the outcome of the pregnancy. The present findings about risk factors in ET as well as treatment outcome in the pregnancies of ET patients should be taken into account when planning treatment strategies for Finnish patients.

Determinants of Coronary and Carotid Atherosclerosis in Finnish Patients with Clinically Suspected Coronary Artery Disease. A Quantitative Angiography and Ultrasound Study

Background. Cardiovascular disease (CVD) remains the most serious threat to life and health in industrialized countries. Atherosclerosis is the main underlying pathology associated with CVD, in particular coronary artery disease (CAD), ischaemic stroke, and peripheral arterial disease. Risk factors play an important role in initiating and accelerating the complex process of atherosclerosis. Most studies of risk factors have focused on the presence or absence of clinically defined CVD. Less is known about the determinants of the severity and extent of atherosclerosis in symptomatic patients. Aims. To clarify the association between coronary and carotid artery atherosclerosis, and to study the determinants associated with these abnormalities with special regard to novel cardiovascular risk factors. Subjects and methods. Quantitative coronary angiography (QCA) and B-mode ultrasound were used to assess coronary and carotid artery atherosclerosis in 108 patients with clinically suspected CAD referred for elective coronary angiography. To evaluate anatomic severity and extent of CAD, several QCA parameters were incorporated into indexes. These measurements reflected CAD severity, extent, and overall atheroma burden and were calculated for the entire coronary tree and separately for different coronary segments (i.e., left main, proximal, mid, and distal segments). Maximum and mean intima-media thickness (IMT) values of carotid arteries were measured and expressed as mean aggregate values. Furthermore, the study design included extensive fasting blood samples, oral glucose tolerance test, and an oral fat-load test to be performed in each participant. Results. Maximum and mean IMT values were significantly correlated with CAD severity, extent, and atheroma burden. There was heterogeneity in associations between IMT and CAD indexes according to anatomical location of CAD. Maximum and mean IMT values, respectively, were correlated with QCA indexes for mid and distal segments but not with the proximal segments of coronary vessels. The values of paraoxonase-1 (PON1) activity and concentration, respectively, were lower in subjects with significant CAD and there was a significant relationship between PON1 activity and concentration and coronary atherosclerosis assessed by QCA. PON1 activity was a significant determinant of severity of CAD independently of HDL cholesterol. Neither PON1 activity nor concentration was associated with carotid IMT. The concentration of triglycerides (TGs), triglyceride-rich lipoproteins (TRLs), oxidized LDL (oxLDL), and the cholesterol content of remnant lipoprotein particle (RLP-C) were significantly increased at 6 hours after intake of an oral fatty meal as compared with fasting values. The mean peak size of LDL remained unchanged 6 hours after the test meal. The correlations between total TGs, TRLs, and RLP-C in fasting and postprandial state were highly significant. RLP-C correlated with oxLDL both in fasting and in fed state and inversely with LDL size. In multivariate analysis oxLDL was a determinant of severity and extent of CAD. Neither total TGs, TRLs, oxLDL, nor LDL size were linked to carotid atherosclerosis. Insulin resistance (IR) was associated with an increased severity and extent of coronary atherosclerosis and seemed to be a stronger predictor of coronary atherosclerosis in the distal parts of the coronary tree than in the proximal and mid parts. In the multivariate analysis IR was a significant predictor of the severity of CAD. IR did not correlate with carotid IMT. Maximum and mean carotid IMT were higher in patients with the apoE4 phenotype compared with subjects with the apoE3 phenotype. Likewise, patients with the apoE4 phenotype had a more severe and extensive CAD than individuals with the apoE3 phenotype. Conclusions. 1) There is an association between carotid IMT and the severity and extent of CAD. Carotid IMT seems to be a weaker predictor of coronary atherosclerosis in the proximal parts of the coronary tree than in the mid and distal parts. 2) PON1 activity has an important role in the pathogenesis of coronary atherosclerosis. More importantly, the study illustrates how the protective role of HDL could be modulated by its components such that equivalent serum concentrations of HDL cholesterol may not equate with an equivalent, potential protective capacity. 3) RLP-C in the fasting state is a good marker of postprandial TRLs. Circulating oxLDL increases in CAD patients postprandially. The highly significant positive correlation between postprandial TRLs and postprandial oxLDL suggests that the postprandial state creates oxidative stress. Our findings emphasize the fundamental role of LDL oxidation in the development of atherosclerosis even after inclusion of conventional CAD risk factors. 4) Disturbances in glucose metabolism are crucial in the pathogenesis of coronary atherosclerosis. In fact, subjects with IR are comparable with diabetic subjects in terms of severity and extent of CAD. 5) ApoE polymorphism is involved in the susceptibility to both carotid and coronary atherosclerosis.

Arterial stiffness and cardiovascular risk factors

Background: As the human body ages, the arteries gradually lose their elasticity and become stiffer. Although inevitable, this process is influenced by hereditary and environmental factors. Interestingly, many classic cardiovascular risk factors affect the arterial stiffness. During the last decade, accelerated arterial stiffening has been recognized as an important cardiovascular risk factor associated with increased mortality as well as with several chronic disorders. Objectives: This thesis examines the role of arterial stiffness in relation to variations in a physiological feature in healthy individuals. In addition, the effect on arterial stiffness of an acute transitory disease and the effect of a chronic disease are studied. Furthermore, the thesis analyzes the prognostic value of a marker of arterial stiffness in individuals with chronic disease. Finally, a potential method of reducing arterial stiffness is evaluated. Material and study design: The first study examines pulse wave reflection and pulse wave velocity in relation to muscle fibre distribution in healthy middle-aged men. In the second study, pulse wave reflection in women with current or previous preeclampsia is compared to a healthy control group. The effect of aging on the different blood pressure indices in patients with type 1 diabetes is examined in the third study, whereas the fourth paper studies the relation between these blood pressure indices and mortality in type 2 diabetes. The fifth study evaluates how intake of a fermented milk product containing bioactive peptides affects pulse wave reflection in individuals with mild hypertension. Results and conclusions: Muscle fibre type distribution is not an independent determinant of arterial stiffness in middle-aged males. Pulse wave reflection is increased in pregnant women with preeclampsia, but not in previously preeclamptic non-pregnant women. Patients with type 1 diabetes have a higher and more rapidly increasing pulse pressure, which suggests accelerated arterial stiffening. In elderly type 2 diabetic patients, very high and very low levels of pulse pressure are associated with higher mortality. Intake of milk-derived bioactive peptides reduces pulse wave reflection in hypertensive males but not in hypertensive females.

The effect of blood glucose on the vasculature in young patients with type 1 diabetes

Background. Patients with type 1 diabetes are at markedly increased risk of vascular complications. In this respect it is noteworthy that hyperglycaemia that is shown to cause endothelial dysfunction, has clearly been shown to be a risk factor for diabetic microvascular disease. However, the role of hyperglycaemia as a predictor of macrovascular disease is not as clear as for microvascular disease, although type 1 diabetes itself increases the risk of cardiovascular disease substantially. Furthermore, it is not known whether it is the short-term or the long-term hyperglycaemia that confers possible risk. In addition, the role of glucose variability as a predictor of complications is to a large extent unexplored. Interestingly, although hyperglycaemia increases the risk of pre-eclampsia in women with type 1 diabetes, it is unclear whether pre-eclampsia, a condition characterized by endothelial dysfunction, is also a risk factor for microvascular complication, diabetic nephropathy. Aims. This doctoral thesis investigated the role of acute hyperglycaemia and glucose variability on arterial stiffness and cardiac ventricular repolarisation in male patients with type 1 diabetes as well as in healthy male volunteers. The thesis also explored whether acute hyperglycaemia leads to an inflammatory response, endothelial dysfunction and oxidative stress. Finally, the role of pre-eclampsia, as a predictor of diabetic nephropathy in type 1 diabetes was examined. Subjects and methods. In order to study glucose variability and the daily glycaemic control, 22 male patients with type 1 diabetes, without any diabetic complications, were monitored for 72-h with a continuous glucose monitoring system. At the end of the 72-h glucose monitoring period a 2-h hyperglycaemic clamp was performed both in the patients with type 1 diabetes and in the 13 healthy age-matched male volunteers. Blood pressure, arterial stiffness and QT time were measured to detect vascular changes during acute hyperglycaemia. Blood samples were drawn at baseline (normoglycaemia) and during acute hyperglycaemia. In another patient sample, women with type 1 diabetes were followed during their pregnancy and restudied eleven years later to elucidate the role of pre-eclampsia and pregnancy-induced hypertension as potential risk factors for diabetic nephropathy. Results and conclusions. Acute hyperglycaemia increased arterial stiffness as well as caused a disturbance in the myocardial ventricular repolarisation, emphasizing the importance of a strict daily glycaemic control in male patients with type 1 diabetes. An inflammatory response was also observed during acute hyperglycaemia. Furthermore, a high mean daily blood glucose but not glucose variability per se is associated with arterial stiffness. While glucose variability in turn correlated with central blood pressure, the results suggest that the glucose metabolism is closely linked to the haemodynamic changes in male patients with uncomplicated type 1 diabetes. Notably, the results are not directly applicable to females. Finally, a history of a pre-eclamptic pregnancy, but not pregnancy-induced hypertension was associated with increased risk of diabetic nephropathy.

Very Low Birth Weight Infants as Young Adults : Focus on aspects of cognition, behavior and sleep

Major advances in the treatment of preterm infants have occurred during the last three decades. Survival rates have increased, and the first generations of preterm infants born at very low birth weight (VLBW; less than 1500 g) who profited from modern neonatal intensive care are now in young adulthood. The literature shows that VLBW children achieve on average lower scores on cognitive tests, even after exclusion of individuals with obvious neurosensory deficits. Evidence also exists for an increased risk in VLBW children for various neuropsychiatric disorders such as attention-deficit hyperactivity disorder (ADHD) and related behavioral symptoms. Up till now, studies extending into adulthood are sparse, and it remains to be seen whether these problems persist into adulthood. The aim of this thesis was to study ADHD-related symptoms and cognitive and executive functioning in young adults born at VLBW. In addition, we aimed to study sleep disturbances, known to adversely affect both cognition and attention. We hypothesized that preterm birth at VLBW interferes with early brain development in a way that alters the neuropsychological phenotype; this may manifest itself as ADHD symptoms and impaired cognitive abilities in young adulthood. In this cohort study from a geographically defined region, we studied 166 VLBW adults and 172 term-born controls born from 1978 through 1985. At ages 18 to 27 years, the study participants took part in a clinic study during which their physical and psychological health was assessed in detail. Three years later, 213 of these individuals participated in a follow-up. The current study is part of a larger research project (The Helsinki Study of Very Low Birth Weight Adults), and the measurements of interest for this particular study include the following: 1) The Adult Problem Questionnaire (APQ), a self-rating scale of ADHD-related symptoms in adults; 2) A computerized cognitive test battery designed for population studies (CogState®) which measures core cognitive abilities such as reaction time, working memory, and visual learning; 3) Sleep assessment by actigraphy, the Basic Nordic Sleep Questionnaire, and the Morningness-Eveningness Questionnaire. Actigraphs are wrist-worn accelerometers that separate sleep from wakefulness by registering body movements. Contrary to expectations, VLBW adults as a group reported no more ADHD-related behavioral symptoms than did controls. Further subdivision of the VLBW group into SGA (small for gestational age) and AGA (appropriate for gestational age) subgroups, however, revealed more symptoms on ADHD subscales pertaining to executive dysfunction and emotional instability among those born SGA. Thus, it seems that intrauterine growth retardation (for which SGA served as a proxy) is a more essential predictor for self-perceived ADHD symptoms in adulthood than is VLBW birth as such. In line with observations from other cohorts, the VLBW adults reported less risk-taking behavior in terms of substance use (alcohol, smoking, and recreational drugs), a finding reassuring for the VLBW individuals and their families. On the cognitive test, VLBW adults free from neurosensory deficits had longer reaction times than did term-born peers on all tasks included in the test battery, and lower accuracy on the learning task, with no discernible effect of SGA status over and above the effect of VLBW. Altogether, on a group level, even high-functioning VLBW adults show subtle deficits in psychomotor processing speed, visual working memory, and learning abilities. The sleep studies provided no evidence for differences in sleep quality or duration between the two groups. The VLBW adults were, however, at more than two-fold higher risk for sleep-disordered breathing (in terms of chronic snoring). Given the link between sleep-disordered breathing and health sequelae, these results suggest that VLBW individuals may benefit from an increased awareness among clinicians of this potential problem area. An unexpected finding from the sleep studies was the suggestion of an advanced sleep phase: The VLBW adults went to bed earlier according to the actigraphy registrations and also reported earlier wake-up times on the questionnaire. In further study of this issue in conjunction with the follow-up three years later, the VLBW group reported higher levels of morningness propensity, further corroborating the preliminary findings of an advanced sleep phase. Although the clinical implications are not entirely clear, the issue may be worth further study, since circadian rhythms are closely related to health and well-being. In sum, we believe that increased understanding of long-term outcomes after VLBW, and identification of areas and subgroups that are particularly vulnerable, will allow earlier recognition of potential problems and ultimately lead to improved prevention strategies.

Tobaksbruk och tandvårdsvanor bland 15-70 åringar ur ett 20-års perspektiv (1983 - 2003)

Det tobakspreventiva arbetet är en av samhällets största utmaningar.Syftet med studien var att beskriva tobaksbruket och dess förändring över tid (1983-2003) iett slumpmässigt urval av individer 15-70 år i Jönköpings kommun. Den specifikamålsättningen var att analysera tobaksvanorna i relation till socioekonomiska förhållanden,personlighet, tandvård och tandvårdsvanor. Studien utgjordes av tre epidemiologiskatvärsnittsstudier utförda åren 1983, 1993 och 2003. En klinisk och röntgenologiskundersökning utfördes av mun och tänder. Individerna fick även besvara ett frågeformulär.Resultaten visade en statistiskt signifikant minskning av tobaksbruket från 31 %tobaksbrukare 1983 till 24 % såväl 1993 som 2003. Detta gällde samtliga åldersgrupper utomåldersgruppen 40-åringar. I första hand minskade andelen rökare. Samtidigt ökade snusarna isamtliga åldersgrupper 20-60 år innebärande ett i stort sett oförändrat tobaksbruk 1993 och2003. Det förelåg ingen statistisk signifikant skillnad vid de tre undersökningsåren mellantobaksbrukare och icke/brukare med avseende på inkomst-, utbildningsnivå, civilstånd, ochKASAM poäng. År 2003 förelåg en statistisk signifikant skillnad mellan brukare och ickebrukare med avseende på frekvens av tandvårdsbesök, där tobaksbrukarna i störreutsträckning än icke brukaren, inte besökte tandvården eller besökte tandvården oregelbundet.Icke brukarna borstade tänderna statistiskt signifikant oftare än tobaksbrukarna år 1993 ochicke brukarna använde tandstickor statistiskt signifikant oftare än tobaksbrukarna år 1983 och2003.

Munhälsa efter tandhygienistbehandlinghos patienter med tandlossning : En utvärderande journalstudie

Syftet var att undersöka i vilken grad munhälsan förbättrades hos patienter med tandlossning efter tandhygienistbehandling. Populationen bestod av samtliga patienter, som remitterats till studiens författare för behandling av tandlossning under perioden november 2000 till december 2004 och som uppfyllde vissa inklusions- och exklusionskriterier (n=38 efter bortfall). Tandköttsfickor som var fem millimeter eller djupare fanns initialt på minst tio procent av tandytorna hos samtliga deltagare. Gemensamt för deltagarna var att de tidigare ej behandlats av tandhygienist eller på specialistavdelning för parodontologi. Populationens medelålder var 61 år vid det första tandhygienistbesöket. Studiens resultat visade ett statistiskt säkerställt samband för minskad förekomst av fem till sex millimeter djupa tandköttsfickor, blödning vid sondering och tandsten synlig på bite-wings (p=0,000). Vidare visade studiens resultat ett statistiskt säkerställt samband för minskad förekomst av sju till åtta millimeter djupa tandköttsfickor, nio millimeter eller djupare tandköttsfickor och karies (p=0,003 respektive 0,042 och 0,050). Trots att andelen individer som använde approximala hjälpmedel dagligen ökade med 13,1 procentenheter och andelen individer som var rökfria ökade med 8,6 procentenheter saknade resultaten statistisk signifikans. Studiens resultat visade att tandhygienistbehandling leder till förbättrad munhälsa hos patienter med parodontit, trots att beteendeförändringen ej var statistiskt säkerställd.

Kärleksfull matematikundervisning - vägen till framgång? : - En kvalitativ intervju- och literaturstudie...

Utgångspunkten i vår undersökning var att grundskolans matematikundervisning sedan länge är präglad av enskild räkning i läroboken och graden av modernisering är låg. Detta grundar vi dels på egen erfarenhet och dels på forskning vi läst tidigare. När elever får problem med matematiken i skolan läggs skulden på eleverna istället för på skolan och lärarens undervisning. Syftet med vårt arbete var att få en bild av vad skolan och den enskilde läraren kan göra för att förändra/förbättra förutsättningarna i matematik för grundskolans elever. Undersökningens frågeställningar var: Vilka faktorer kan ligga bakom elevers utveckling efter ett icke godkänt nationellt prov i matematik i skolår 5? Vad kan skolan och den enskilde läraren göra för att förändra/förbättra förutsättningarna i matematik för grundskolans elever?Vi valde att söka svar på våra frågor dels genom att göra en litteraturstudie och dels genom attintervjua fyra elever som inte blivit godkända på nationella ämnesprovet i matematik i skolår 5. Vi har också intervjuat deras lärare (fem stycken) i skolår 4-6 och skolår 7-9.Utifrån våra resultat kunde vi dra slutsatsen att matematikundervisning inte enbart handlar om bra didaktiska metoder utan snarare om kärlek till och engagemang för eleverna. Våra elever verkar trivas med den kunskapssyn som Lpo 941 vilar på där skolan ska se till varje unik individ och utforma undervisningen därefter. Grundskolans matematikundervisning präglas fortfarande av enskild räkning i läroboken, visade både våra intervjuer och vår litteraturstudie. Detta trots att en enorm mängd forskning talar emot detta ensidiga arbetssätt och istället förespråkar en varieradundervisning. Våra resultat visade också att det extra stöd elever får är undervisning i liten grupp där undervisningen till stor del sker på samma ensidiga sätt. För att lyckas med matematikenmenar elever att lärarens engagemang och tilltro till deras förmåga är den viktigaste faktorn.Andra faktorer som påverkar elevernas resultat är den egna motivationen och lusten att lära.Resultaten visar också att betygen har betydelse för elevernas motivation. Det finnas alltså mycket man kan göra för att förbättra situationen i skolan. De två främsta faktorerna som krävs ärengagerade lärare och en varierad undervisning.

Övervikt och fetma i barndomen : En översyn över riskfaktorer relaterat till barnhälsovårdens insatser

Bakgrund: Bland barn har övervikten fördubblats från år 1982 till år 2002. Personal inom mödra- och barnavårdscentralen har en betydelsefull roll i preventionsarbetet genom att tidigt i livet fånga upp de barn som ligger i riskzonen för att senare i livet utveckla övervikt och fetma. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva tidiga riskfaktorer för utvecklandet av övervikt och fetma hos barn. Vidare var syftet att undersöka om barnhälsovården belyste dessa riskfaktorer, samt jämföra detta med aktuell forskning. Metod: Systematisk litteraturöversikt som baseras på kvantitativa forskningsartiklar, samt material hämtat från mödra- och barnhälsovården. Resultat: De riskfaktorer som hade störst betydelse för utvecklandet av övervikt och fetma hos barn var följande; rökning under graviditet, tidig matintroduktion, ohälsosam föda, ”överätning”, föräldrars vikt, minskad sömn, stillasittande aktiviteter/fysisk inaktivitet, ökad mediekonsumtion, etnisk bakgrund, samt hereditet. Konklusion: Flera av ovanstående riskfaktorer saknades i mödra- och barnhälsovårdens riktlinjer, varför resultatet i denna studie skulle kunna ha betydelse för hälso- och sjukvårdspersonalen i deras preventiva arbete mot övervikt och fetma hos barn.

Amningsduration vid sectio och vaginalförlossning : Breastfeeding duration at cesarean section and vaginal delivery. Apopulationbased register study.

Bakgrund: Amning är av stor betydelse för det nyfödda barnet och mamma, både ur närings- och trygghetsaspekter. Tidigare studier om sambandet mellan förlossningssätt och amning visar motstridiga resultat; vissa studier indikerar att sectio påverkar amningen negativt medan andra studier inte visar på något samband.Syftet: Att undersöka huruvida det finns demografiska och hälsorelaterade skillnader hos mammor gällande förlossningssätt samt om förlossningssätt påverkar amningsdurationen upp till två månaders ålder.Metod: Studien har en populationsbaserad kohortdesign och omfattar n= 35250 mamma-barn par i Örebro- och Uppsala län, där barnet fötts åren 1993-2001. Statistiska analyser har genomförts med Chi-square test, binär logistisk regressionsanalys och multivariat logistik regressionsanalys.Resultat: Visade att mammor som förlösts med sectio ammade i lägre utsträckning vid två månaders ålder i jämförelse med mammor som förlösts vaginalt. Många riskfaktorer identifierades för en ökad risk att förlösas med sectio: län, hälsofaktorer hos mamma och barn, paritet, mammans ålder, rökning samt socioekonomiska faktorer. Resultatet kan hjälpa barnmorskan i hennes profession, genom att kunskap erhålls om dessa samband. Barnmorskan kan därmed identifiera riskfaktorer, arbeta förebyggande och underlätta initieringen av amning.Konklusion: Barnmorskor kan med hjälp av denna studie öka medvetenheten hos vårdpersonal angående sectioförlösta mammors behov av extra stöd vid initiering av amning.

Hälsa och livskvalitet hos personer diagnostiserade med lungcancer : En deskriptiv enkätstudie

Syfte: Syftet med studien var att undersöka skattningen av hälsa och livskvalitet utifrån kön, ålder och rökvanor hos personer med lungcancer. Vidare syftade studien till att undersöka om det fanns samband mellan specifika sjukdomssymptom och personens skattning av hälsa, livskvalitet och förekomsten av rökning eller tidigare rökning. Metod: Studien genomfördes som en deskriptiv studie. Deltagarna (n=68) var samtliga diagnostiserade med lungcancer och bosatta i Dalarna, Sverige. Resultat: Ökade besvär av vissa sjukdomssymptom, däribland svårigheter att ta en långpromenad samt trötthet, hade ett signifikant samband med en lägre skattad hälsa. Vid ökade besvär av vissa sjukdomssymptom, däribland nedstämdhet och sömnsvårigheter, sågs samband med en lägre skattning av livskvaliteten. Personer som var, eller tidigare hade varit rökare, hade i högre utsträckning besvär av vissa sjukdomssymptom som andfåddhet och svårigheter att göra ansträngande saker. Sammanfattning: Studien visade att det fanns signifikanta samband mellan vissa sjukdomssymptom och hur personen med lungcancer upplever sin hälsa och livskvalitet. Detta är viktigt att bejaka i omvårdnaden av personer som drabbats för att kunna främja hälsa och livskvalitet. Det fanns även signifikanta samband mellan vissa sjukdomssymptom och förekomsten av rökning eller tidigare rökning. Detta är en indikation på att hälso- och sjukvården bör fortsätta att arbeta tobakspreventivt för att motiverat att arbeta för att personer ska sluta röka.

Provningsmetod för sol- och biovärmesystem : Systemprestanda och emissionsdata

SP i Borås och SERC, Högskolan Dalarna har i samverkan tagit fram en systemprovnings-metod där kompletta sol- och pelletsvärmesystem har provats i laboratorium under sex dygn. Plus två inledande dygn för termisk stabilisering av systemet. Provningen innefattar verklig-hetstrogna lastfall för två sommardagar, två vinterdagar, och två vår/höstdagar. Syftet är att få fram information om systemets helårsprestanda och systemfunktion genom en kortare tids provning. Vid mätningarna som genomförts vid Högskolan Dalarna har syftet också varit att undersöka systemens emissionsprestanda. Emissionsmätningarna ingår normalt inte i system-provningen, eftersom det skulle öka kostnaderna för att genomföra proven. Ett komplett system inklusive regulatorer provas med undantag för solfångaren, som utgörs av en dator-styrd rigg för att kunna skapa en repeterbar solvärmemängd från en systemspecifik solfångar-krets.Totalt har sju olika sol-pelletsystem provats samt ett referenssystem som utgörs av en kombi-panna utan solvärme. Dessutom har det inom projektet genomförts en jämförande provning mellan SP och Högskolan Dalarna på samma system. Provningsmetoden som utvecklats i detta projekt har visat sig kunna uppfylla målen, det vill säga kunna jämföra systemprestanda mellan olika system och uppskatta årsprestandan. Till detta har även eventuella driftsproblem i systemen kunnat identifieras så att dessa kan åtgärdas och systemen förbättras. För att förbättra provningsmetoden och öka noggrannheten i utvärderingen föreslås ett antal åtgärder inför en fortsatt provning. De viktigaste förändringarna är att se till att pannans och systemets laddstatus är så lika som möjligt vid början av sexdagarssekvensen, liksom vid sekvensens slut. Detta kräver två olika åtgärder: dels att de inledande två dygnen är identiska med de sista två dygnen och att panna triggas igång ett par timmar innan sekvensens början och slut, så att risken minskar att pannan levererar värme till tanken vid sekvensens början och slut. Vidare föreslås att en ny metod skall användas för att mäta värmeavgivningen till rummet från kaminer och att dess noggrannhet undersöks.För att åstadkomma exakt rätt last och solvärmetillskott vid provningen skall riggen använda en teknik med kontinuerlig kompensation av last och solvärmetillskott så att uppmätt och önskad energimängd alltid blir densamma i alla provningar. Detta förenklar även handhavan-det vid provningen och underlättar utvärderingen. För att kunna ge bättre återkoppling och kunna ge råd till hur systemen skall förbättras bör tanktemperaturen alltid mätas i några punk-ter och att förlustkoefficienter för panna och tank tas fram genom ett separat avsvalningsprov.Systemprovningen visar generellt att det är gynnsamt att kombinera pelleteldning med sol-värme. Pelletpannor har en låg verkningsgrad under låglastperioden och med solvärme kan pannan stängas av när driftsförutsättningarna är som sämst. Hög pannverkningsgrad liksom en väl fungerande ackumulatortank och styrsystem har visat sig vara avgörande för att erhålla höga systemprestanda i denna provningsmetod. Pannverk-ningsgraden över mätperioden är betydligt lägre än för motsvarande pannor under stationär drift på full effekt. Detta beror på att driftstiden för brännaren endast utgör en liten del av hela provningsperioden och därför blir pannans egenskaper under stilleståndsperioderna desto viktigare för systemets prestanda. Under stilleståndsperioderna är det värmeförlusterna till rummet som är avgörande för prestandan, medan värmeförlusterna har en försumbar inverkan på verkningsgraden när pannan eldas på full effekt enligt provningsmetoden för pannor EN 303-5. Resultaten pekar alltså på att de normala prestandaprovningarna för pannor enligt EN 303-5 inte ger någon garanti för att pannan är effektiv under verklighetstrogen drift och att provning vid stationär effekt inte heller styr utvecklingen mot bättre isolerade pannor och därmed effektivare sol- och biovärmesystem.Solfångarens prestanda och storlek har också relativt liten inverkan på den totala systempres-tandan. Solfångarprovning som garanterar solfångarens prestanda är viktigt för att garantera solfångarnas kvalitet och prestanda, men alltså inte på något sätt avgörande för att uppnå höga årsprestanda i kombinerade sol- och biobränslesystem Det finns uppenbarligen en stor förbätt-ringspotential för denna typ av system och den utvecklade provmetoden är ett mycket viktigt redskap för att effektivisera sol- och biovärmesystem.Emissionsfaktorer redovisade som medelvärde för hela provningssekvensen (sex dygn) var mellan 192 och 547 mg/MJ för CO, mellan 61 och 95 mg/MJ för NO, mellan 6 och 45 mg/MJ för TOC och mellan 31 och 116 mg/MJ för partiklar. För CO och NO ligger värdena inom de intervall som redovisas från forskningsprogrammet "biobränsle hälsa och miljö BHM. Upp-mätt medelkoncentration av kolväten och partiklar ligger betydligt högre än de emissionsfak-torer som redovisas av BHM.Andelen av emissionerna som släpps ut under start/stopp sekvenserna ligger mellan 63 och 96 % för CO-utsläppen och mellan 48 och 93 % av TOC-utsläppen. För partiklar är motsvarande andel mellan 30 och 39 % och för NO endast 10 till 21 %. Det betyder att styrningen av brän-naren och emissionskarakteristiken under start/stopp-blir mycket avgörande för hur mycket CO och TOC som släpps ut och att nuvarande metoder för miljömärkning av pelletpannor som baseras på stationära mätningar enligt EN 303-5 inte leder till att emissioner av CO och TOC minimeras på årsbasis.

Fortbildning för lärare i matematisk problemlösning : En litteraturstudie om hur fortbildning kan förändra lärares undervisning i matematisk problemlösning.

Granskningar av skolans matematikundervisning liksom erfarenheter från min verksamhetsförlagda utbildning visar att undervisningen i matematik i stora drag kännetecknas av enskild räkning i en lärobok. Föregående visar sig trots att matematisk problemlösning har en central roll i skolans läroplan. En viktig faktor för att eleverna ska ha möjlighet att utveckla goda ämneskunskaper är den enskilde lärarens förmåga att undervisa samt lärarens kunskaper i ämnet. Syftet med denna studie är att undersöka om deltagande i fortbildning förändrar hur lärare arbetar med matematisk problemlösning tillsammans med sina elever. Den metod som har använts till studien är en systematisk litteraturstudie vilket innebär att sökningar efter vetenskaplig litteratur har gjorts i olika databaser. Det resultat som framkommit visar att oberoende av hur fortbildningen har organiserats sker en förändring i undervisningen hos de lärare som deltagit i fortbildning. Resultatet visar att majoriteten av de lärare som deltagit i fortbildning förändrar sin undervisning i matematisk problemlösning inom fyra större områden. Dessa områden är lärarnas val av problem, hur problemet introduceras för eleverna, vilket typ av kommunikation och interaktion som finns i klassrummet samt hur presentationen av olika lösningsförslag går till. Beroende på hur fortbildningen har organiserats sker denna förändring i olika stor utsträckning.