Barn och byggmaterial i förskolan : En observationsstudie på en förskola

Studien har syftet att undersöka hur barnen använder sig av byggmaterialet på en förskola samt hur det blir en del av barnens subjektskapande. Studien använder sig av feministisk poststrukturalism som teori, en annan del av teorin är begreppet diskurs där ”det kompetenta barnet” dyker upp i mina observationer. Genom observationer av en grupp barn i åldern tre till fyra år på en förskola under sammanlagt fem timmar har jag analyserat om det finns eller inte finns vissa skillnader mellan hur pojkar och flickor använder sig av byggmaterial. Det framkom ganska snabbt att det finns vissa skillnader mellan hur pojkar och flickor förhåller sig till byggmaterial samt hur de väljer att bygga med byggmaterial. Pedagogerna har en stor påverkan vad gäller hur barnen använder sig av material eftersom det är de som bestämmer vad som skall erbjudas barnen.  

”De leker de här lekarna som är förbjudna av vuxna – för att skapa sig en egen värld.”

Syftet med denna studie är att ta reda på om det finns lekar som förskollärare upplever som problematiska, icke önskvärda eller rent av förbjuder i sin verksamhet, vilka regler som finns för lek i deras verksamhet, samt vilka diskurser kring lek i förskolan som ligger till grund för dessa uppfattningar. Vi vill även undersöka hur förskollärarna själva ser på hur faktorer som genus och egna lekerfarenheter i barndomen har påverkat deras synsätt. Metoden för studien är enskilda intervjuer av semistrukturerad karaktär, samt analys av respondenternas utsagor utifrån ett poststrukturalistiskt perspektiv. Studiens resultat visar att det bland de intervjuade förskollärarna finns föreställningar om lek som bygger på diskurser om lek som lärande, utveckling och bearbetning. När det gäller reglering av lek så ges här uttryck för ståndpunkter som vilar på diskurser om att leken ska vara säker och bygga på samtycke och ömsesidighet mellan de som leker och att ingen får bli kränkt. En slutsats av studien är att det inom svensk förskoleverksamhet både existerar förhållningssätt om totalförbud mot vissa typer av lekar, till exempel vapenlek, men även förhållningssätt som accepterar sådana lekar. En annan slutsats är att pedagoger i förskolan kan uppleva att den pedagogiska miljön begränsar deras möjligheter att tillåta vissa typer av lekar. 

Bland byggtjejer och småbarn : - En genusstudie om pedagogers förhållningssätt och normer i förskolan

I denna studie har vi undersökt fyra förskolepedagogers förhållningssätt, normer och tankar kring genus samt om deras uppfattning stämmer överens med deras agerande i den praktiska verksamheten. Syftet med denna studie var att få mer kunskap om hur genusmedvetenheten kan se ut på förskolan idag samt att ta reda på om alla barn ges samma förutsättningar i vår studerade leksituation; bygg och konstruktionsleken. En framträdande frågeställning har varit att få fatt vilka normer som råder bland pedagogerna och hur de tar sig uttryck i verksamheten. Som teoretisk ansats har vi använt oss utav feministisk poststrukturalism och data har vi samlat in genom observationer av verksamheten samt intervjuer med pedagogerna. Resultatet visar på att det finns en motsättning mellan pedagogernas egna uppfattningar om sitt förhållningssätt och deras agerande i det praktiska arbetet. I resultatet framkom även att pedagogerna såg sig själva som genusneutrala, trots detta framträdde en viss könstraditionell syn på föreställningen kring barns agerande och fysiska uttryck. Gällande alla barns likvärdiga förutsättningar visar ett av våra huvudresultat på en tydlig diskriminering gentemot de yngsta barnen på förskolan.

"Jag är inte en så'n som är bra på matte" : Hur faktorer i skolan kan påverka elevers matematiska subjektskapande

Matematik som ämne har under lång tid uppfattats som maskulint kodat. Sådana genusstyrda föreställningar kan anses leva kvar än idag, då det efter analys av statistik framgår att de personer som väljer yrken och utbildningar som är matematikintensiva till stor del är män. I skolans styrdokument står det att att elevers könstillhörighet inte ska avgöra vilka studier och arbeten de väljer i framtiden. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur flickors och pojkars matematiska subjektskapande påverkas av faktorer i skolan. Genom att utgå från begrepp som kan ses som centrala i den poststrukturalistiska feministiska teoribildningen möjliggörs denna komparativa litteraturstudie.   De forskningspublikationer som har jämförts och analyserats har resulterat i en sammanställning av olika faktorer som påverkar elevers matematiska subjektskapande. De återkommande faktorer som vi har valt att behandla i denna studie är hur läraren påverkar elevers matematiska subjektskapande, hur klassrumsdiskursen påverkar elevers matematiska subjektivitet samt hur subjektskapandet påverkar matematiska strategier. Resultatet visar att det inte går att urskilja tydliga skillnader mellan flickors och pojkars matematiska prestationer i förskolan och början av årskurs 1, utan dessa ökar under de första skolåren. Av de publikationer vi har analyserat framkommer att subjektskapandet påverkas av faktorer i skolan och att lärares genusstyrda föreställningar har betydelse för subjektskapandet.    Genom att se på människan som ett lärandesubjekt, som hela tiden skapas och skapar sig själv i förhållande till sammanhanget, möjliggörs föreställningen om att även det matematiska subjektskapandet kan ses som föränderligt. Med detta synsätt är subjektet inte matematiskt, utan detta är istället något som subjektet kan bli. Att som lärare ha detta förhållningssätt är av stor relevans för professionen, då det är en förutsättning för att alla elever ska ha möjlighet att utvecklas.