Hur ska jag få tryck i basen? : Skillnader att mixa bas, bastrumma och andra basinstrument i danceliknande musik i jämförelse med övrig populärmusik

Uppsatsen går ut på att undersöka om det finns skillnader på tekniker som används vid mixning av basinstrument i musik avsedd att spelas på dansgolv som t.ex. house, trance, hip hop, R n´B, osv. och annan musik som vanligen spelas på radio, TV, Mp3-spelare, bärbara datorer osv. som rock, metal, jazz, pop, osv. Musik som är dansinriktad och spelas på dansgolv upplevs oftast som starkare i basen, då den också har basinstrumenten som den viktigaste för att skapa ett ”groove”. I uppsatsen undersöks om det finns någon speciell teknik som vid mixning av sådan musik leder till denna basbetoning.Resultatet visar att teknikerna som används är oftast de samma, men anpassade till uppspelningssystemens möjligheter. Balansen i nivåer mellan de olika basinstrumenten och de övriga instrumenten och deras frekvensinnehåll är det som leder till upplevelsen att basinstrumenten låter starkare. Alltså ska basinstrumenten mixas mycket starkare i förhållande med de andra instrumenten. Detta för att skapa trycket. Basbetoningen sker däremot oftast automatiskt av ljudsystemet nattklubbarna, då det i förväg är inställt för att lyfta basen.Uppsatsens målgrupp är personer som är nybörjare på mixning av musik, speciellt dancemusik, samt för dem som har problem i mixningen av bas samt de som vill kunna ge sina mixar ett extra tryck i basen.

Populärmusik i TV-reklam : En kvalitativ undersökning av musiken som betydelsebärande teckensystem

This paper examines a popular music song (Heartbeats by Jose Gonzalez) as a sign system in television advertising. The study was conducted through qualitative questionnaires in connection to an audio-visual method of analysis called Masking. The method facilitates the analysis of isolated parts in the audio-visual spectrum by masking/hiding parts of the audio-visual totality.The survey had seven respondents where a hermeneutic epistemological approach was used. For the analysis Cooper's theory of brand identity (Practical and Symbolic Attitudes to Buying Brands) was used together with an interaction model for music in audio-visual advertising called "Modes of music-image interaction”. The results showed that the music was associated with values as genuine, honest, responsibility, purity, independence and innovation. The music's symbolic values helped to position the brand in a lifestyle context. The music also helped to express the target group’s identity and attitudes by being innovative and independent. It also enhanced the perception of the visual colour rendition in the film. In general the television advertisement perceived more positive and entertaining when the music was present. In other words the music's social and cultural position contributed to raise the film's credibility. A deeper social and cultural value was created in the movie through resonance between symbolic values of the music and symbolic values of the film.

K-pop : Diskurs och konsumtion i koreansk populärmusik 1996 – 2015

Denna uppsats undersöker koreansk populärmusiks explosiva framfart från slutet av 1990-talet och framåt. Den försöker svara på vad K-pop och dess idoler mer specifikt har representerat och erbjudit fans att konsumera och koppla detta till dess växande popularitet i ett historiskt perspektiv. Vidare försöker uppsatsen svara på varför K-pop gradvis har vuxit markant från slutet av 2000-talet i perifera regioner som Sverige. Uppsatsen analyserar ett urval av idolers representation i olika medier och källor som behandlar hur svenska fans förhåller sig till K-pop. Resultaten visar att idoler historiskt och med tid mer frekvent medverkat i många olika medieformat där de byggt upp en performativ image i relation till den rådande diskursen som en form av skådespeleri. Samtidigt har de idoler som följt kopierat originalkonceptet till det yttersta, vilket då också inbegriper plastkirurgi. Detta har resulterat i en ökning av ofta oskiljbara men visuellt vackra idoler. För många fans så ligger här en stor del av attraktionen; möjligheten att konstruera sin egen avgränsade konception av idoler för att fylla olika behov. För svenska fans så verkar det som att detta likaså är en del av anledning till dess växande popularitet när gränsen mellan det verkliga och fiktiva suddas ut. Det är också en möjlighet att anamma ett annat figurativt universum där exotiska idoler i sin allomfattande roll fritt kan konsumeras inom K-pop diskursen.

Om ett försök att etablera ett regionalt populärmusikkluster : Följeforskningsrapport av projektet BoomTown - en innovativ miljö för näringslivsutveckling inom musikbranschen

Upplevelseindustrin växer och får allt större ekonomisk betydelse. I den här rapporten riktas intresset mot projektet BoomTown som är en regional näringslivspolitisk satsning med syfte att skapa ett kluster inom populärmusikbranschen. Det existerar emellertid olika uppfattningar mellan de som hävdar att det är möjligt att med näringslivspolitiska insatser bygga upp ett branschkluster och de som hävdar att ett sådant växer fram organiskt omöjligt att implementera genom planerade insatser. De som menar att det är möjligt att implementera ett branschkluster företräds främst av aktörer som på olika nivåer i politiska och administrativa organ arbetar med näringslivspolitiska insatser. De som hyser tvivel är framför allt forskare inom detta område. De anför att ett kluster i stället är resultatet av historiska händelser och oförutsedda faktorer, där slumpässiga händelser spelar en viktig roll. Syftet är från dessa utgångspunkter att beskriva och diskutera möjligheten att på en näringslivspolitisk grund skapa ett regionalt populärmusikkluster. Rapporten bygger på ett följeforskningsuppdrag, genomfört som en kvalitativ fallstudie. Resultatet visar att BoomTown har lagt en grund till något som skulle kunna utvecklas till ett regionalt musikkluster inom populärmusik. Strategin har varit att dels skapa en organisation som här benämns som ”BoomTown-familjen”. Regionala näringslivspolitiska insatser spelar i det här sammanhanget en viktig roll eftersom det i många fall inte finns någon annan än offentliga organ som är villiga att gå in och finansiera långsiktiga utvecklingsprojekt med ett osäkert utfall. Näringslivspolitik är emellertid inte heller en oproblematisk aktivitet och den innehåller per se en rad möjliga komplikationer, till exempel i form av komplexa och delvis motsägelsefulla regelsystem som skapar svårforcerade hinder. Försöken att bygga ett regionalt populärmusikkluster har nu pågått under de tre projekt som tillsammans utgör varumärket BoomTown under snart 10 års tid, men trots detta återstår fortfarande flera nödvändiga insatser. Arbetet går dock vidare och det är fortfarande ett oskrivet blad vad slutresultatet kommer att bli.

"Monasterio de Sal" : Om elbasens introduktion i flamencovärlden via Carles Benavent

Flamenco guitarist Paco de Lucía, taking advantage of the ongoing cultural revolution in Spain during the seventies decided to break from tradition by shaping ”Nuevo Flamenco” through flamenco-jazz ensemble ”Paco de Lucía Sextet”. Within its repertoire, the first regular flamenco bass-line: ”Monasterio de Sal”. Electrical bassist Carles Benavent would have a key role in this development, a trait seldom found in academical works of musicology. The aim of the present thesis is to partially fill this void while shedding some light on the revolutionary contributions of Benavent. In order to do so, studying relevant literature, listening to phonograms comparatively, transcribing/analyzing ”Monasterio de Sal” and interviewing Mr. Benavent himself were used as main methods. The conclusion has been drawn that there was barely any electrical bass in flamenco before Benavent and that his work with de Lucía (and later others) would entirely reform the way electric bass was perceived from within and outside this genre of music. It is of no less interest to observe that Benavents main influences for this endeavor were the principal figures of contemporary jazz-bass (Jaco Pastorius) and flamenco-guitar (Paco de Lucía) respectively, infusing ”Monasterio de Sal”, with meaningful historical value.

Sean Banan och Frost-Elsa sjunger sig in i förskolan : En kvalitativ studie om hur förskollärare resonerar kring populärmusikens betydelse för barn gällande lärande och identitetsskapande.

Vårt syfte är att få syn på hur förskollärare resonerar kring populärmusikens betydelse för barn gällande lärande och identitetsskapande. Vi har valt att utgå ifrån förskollärares perspektiv på fenomenet. Som metod valde vi att göra en kvalitativ studie där vi intervjuade förskollärare från olika slumpmässigt utvalda förskolor. Det insamlade materialet har vi analyserat med hjälp av ett sociokulturellt perspektiv. Studiens resultat visar på att förskollärarna anser att populärmusiken har en stor betydelse för barnet som lärande och identitetsskapande. Den spelar enligt förskollärarna en betydelsefull roll i skapandet av sociala möten i förskolan. Även populärmusikens möjligheter som pedagogiskt redskap lyftes fram i intervjuerna. Slutligen diskuterades populärmusiken som ett verktyg i arbetet med normer och värderingar i förskolan.