Att introducera, befästa och använda nya begrepp i samhällsorienterande ämnen : En fallstudie

Syftet med detta arbete är att studera vilka olika arbetssätt läraren använder för att introducera, befästa och använda nya begrepp i undervisningen i samhällsorienterande ämnen (SO) samt hur undervisningen uppfattas av elever med språkstörningsdiagnos i en klass i årskurs 4. Utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv är fokus att hitta arbetssätt som stöder lärandet för elever med språkstörningsdiagnos. I min studie ingår lärarintervju, lektionsobservationer samt två elevintervjuer. Jag analyserade data utifrån Grundad teori. Analysprocessen var uppbyggd av flera steg och mynnade ut i en egen grundad teoretisk modell med utgångspunkt i mitt syfte och mina frågeställningar. Den teoretiska modellen representeras av sex trappsteg, tydlighet, varierade arbetssätt, repetition, progression, förståelse och förmåga att använda ord och begrepp där det personliga stödet utgör förutsättningen - grunden - för att eleverna med språkstörningsdiagnos ska kunna tillgodogöra sig den klassgemensamma undervisningen. Läraren hade samtalet i helklass som stomme i sin undervisning. Hen använde arbetssätt baserade på forskning: tydliga instruktioner uppdelade i steg, visuellt stöd, elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter samt vardagsspråk är utgångspunkt, många tillfällen för repetitioner och uppgifter där eleverna får använda de nya orden och begreppen. Eleverna beskrev att de behövde många repetitioner för att ta till sig nya ord och begrepp. De upplevde de största svårigheterna när många nya begrepp presenterades samtidigt och om de själva skulle söka förklaringar i skriven text. Det bästa sättet att ta till sig ny kunskap var att lyssna, gärna i kombination med bilder av olika slag. De var överens om att Ipad var ett bra verktyg som gav möjlighet att lyssna och tala istället för att läsa och skriva. Studien visar på nödvändigheten av funktionella metoder och uppgifter i klassrummet i kombination med extra anpassningar och personligt stöd utifrån elevens individuella behov.

Extremfall, stjärnelever och verktygsskramlare : en diskursanalytisk studie av lärares tal om studerande som behöver särskilt stöd

The groups within Finnish vocational upper secondary education and training (VET) are often heterogeneous with respect to the student's need for support in their studies. According to the national core curricula, Special Education Needs (SEN) students should in the first place, get their education in the same group as everyone else. This dissertation aims to clarify and create an understanding about how the ideals and intention of equality in education is constructed in communication among teachers in VET in the Swedish-speaking parts of Finland. Through this understanding it should be possible to highlight a potential which could ultimately contribute to a positive development of a more inclusive education within VET. The epistemological platform of the study is to be found within the post structuralist philosophy of language that is considered as subsumed in a social constructionist thinking. The data has been collected through focus group discussions in groups of 3–6 participants (teachers) in seven schools in Finnish-Swedish VET. The analyses are based on a discursive psychological analysis combined with an analysis based on Michel Foucault's concepts with an emphasis on the subject, government and power. Four discourser where identified in the analysis of teachers' constructions of the educational assignment in relation to SEN students. The most dominant was discussing the educational assignment as a pragmatic project i.e. as a matter of transmission of knowledge. The discourse included both interpretative repertoires where the heterogeneous group was constructed as self-evident and possible to manage as well as a constructed as an impossible project. The educational assignment was also constructed as a holistic project, as part of a democratic project, and as a labor market project. Each discourse contains both including as well as excluding features in relation to SEN students. The development of an inclusive practice can and should therefore include elements from all of them. Three discourses were identified in the analysis concerning teachers' versions of SEN students: students with difficulties and problems; students who do not use or do not have ability and students who are irresponsible and lack the will to study. Within the various discourses and interpretative repertoires were both constructs when teachers described a concern and kindness in relation to the individual SEN student and constructions where teachers mainly expressed fears that other students in the group would be negatively affected by students in need of special support. Results from the third research question conclude the results from the two others, the analysis is done out of a government perspective. In the material use of different government techniques are identified: disciplinary power through direct reprimands; pastoral power by a desire of insight in order to promote the opportunities for consultation and the use of bio-power that primarily focuses on what is best for the population and whose tool racism results in a legitimation of the exclusion of SEN students. The conclusion is that teachers in VET need to pay attention to inclusive and exclusive elements identified in various discourses.

Framåt med stöd av det förflutna : religiöst historiebruk hos Anders Svedberg

Att det förflutna spelar en avgörande roll vid såväl individers som kollektivs identitetsformering är snarast ett axiom inom historiefacket. Därför är det ingen överraskning att det förflutna brukas av grupper och deras ledare i syfte att befästa och vidmakthålla den egna identiteten. Forskningen kring detta – den så kallade historiebruksforskningen – har under de senaste decennierna upplevt ett starkt uppsving inom flera discipliner i Norden, framför allt inom historia och historiedidaktik. Historiebruksforskningen har ändå försummat att i någon högre grad ta i beaktande religiösa och teologiska aspekter, liksom också de teologiska ämnena har varit dåliga på att visa intresse för historiebruksfrågor. Avhandlingen kan därför ses som ett svar på denna ömsesidiga försummelse, och som ett bidrag till det aktuella och framväxande forskningsfältet kring historiebruk och kulturellt minne. Med utgångspunkt i den österbottniske mångsysslaren Anders Svedberg (1832–1889) undersöks mer konkret begreppet ”religiöst historiebruk”. Anders Svedberg växte upp, levde och verkade i det av väckelsen starkt präglade Munsala i svenska Österbotten. Han var en man av folket som kände till dess seder, bruk och historia. Därför kunde han ösa ur dess historia när han skrev sina tidningsartiklar och när han i lantdagen talade för allmogens demokratisering. Genom anspelningar på och hänvisningar till det förflutna refererade han ofta till kyrkohistoriska händelser i sin argumentation. Men vilka händelser använde han sig av? Varför hänvisade han till just de händelserna? Hur gjorde han det och i vilket syfte? Utifrån dessa konkreta frågor ger undersökningen förslag på vad som allmänt kan tänkas karakterisera ett religiöst historiebruk. Resultaten ger vid handen att ett religiöst historiebruk – särskilt när det bygger på en religiös minnesgemenskaps kulturella texter – har en förmåga att fungera legitimerande, mobiliserande och inkluderande/exkluderande. --------------------------------------------------------------------- Menneisyydellä on merkittävä osa sekä yksilön että yhteisön identiteetin muotoutumisessa. Tämä väittämä on yleisesti tunnustettu. Siksi ei ole yllättävää että eri yhteisöt ja niiden johtajat hyödyntävät menneisyyttä vahvistaakseen ja suojellakseen omaa identiteettiään. Niin kutsuttu historian käytön tutkimus on viime vuosikymmenillä vahvistanut asemaansa monilla tieteenaloilla pohjoismaissa, erityisesti historiatieteessä ja historian didaktiikassa. Historian käytön tutkimus ei kuitenkaan oleellisesti ole huomioinut uskonnollisia tai teologisia näkökulmia. Myöskään teologiset oppiaineet eivät ole osoittaneet suurempaa kiinnostusta historian käyttöä kohtaan. Väitöstutkimus vastaa siten näihin molempiin laiminlyönteihin ja se voidaan nähdä kirkkohistoriallisena panoksena historian käytön ja kulttuurisen muistin ajankohtaiseen ja kasvavaan tutkimusalaan. Tutkimus ottaa lähtökohdakseen pohjoismaalaisen monitaiturin Anders Svedbergin (1832–1889) ja tarkastelee hänen kautta käsitettä ”uskonnollinen historiankäyttö”. Anders Svedberg varttui, eli ja toimi Munsalassa aikaan jolloin herännäisyydellä ja muilla herätysliikkeillä oli vahva jalansija alueella. Svedberg tunsi pohjoismaalaisen maalaisväestön tavat ja tottumukset sekä alueen historian. Tämän takia hän osasi hyödyntää kyseistä historiaa kirjoittaessaan lehtiartikkeleita maalaisväestölle ja ajaessaan heidän etujaan säätyvaltiopäivillä. Kirjoituksissaan ja puheissaan hän viittasi usein historiallisiin ja kirkkohistoriallisiin tapahtumiin. Mutta mihin tapahtumiin hän viittasi? Miksi hän viittasi juuri näihin tapahtumiin, miten hän sen teki ja millä tavalla? Näiden konkreettisten kysymysten avulla tutkimus pyrkii tarkastelemaan miltä uskonnollinen historiankäyttö yleisellä tasolla voi näyttää. Tutkimustulos osoittaa että uskonnollisella historiankäytöllä – varsinkin perustuessaan uskonnollisen muistiyhteisön kulttuuriseen tekstiin – on kyky legitimoida, mobilisoida sekä sisällyttää ja sulkea pois ihmisiä.

Framåt med stöd av det förflutna : religiöst historiebruk hos Anders Svedberg

Att det förflutna spelar en avgörande roll vid såväl individers som kollektivs identitetsformering är snarast ett axiom inom historiefacket. Därför är det ingen överraskning att det förflutna brukas av grupper och deras ledare i syfte att befästa och vidmakthålla den egna identiteten. Forskningen kring detta – den så kallade historiebruksforskningen – har under de senaste decennierna upplevt ett starkt uppsving inom flera discipliner i Norden, framför allt inom historia och historiedidaktik. Historiebruksforskningen har ändå försummat att i någon högre grad ta i beaktande religiösa och teologiska aspekter, liksom också de teologiska ämnena har varit dåliga på att visa intresse för historiebruksfrågor. Avhandlingen kan därför ses som ett svar på denna ömsesidiga försummelse, och som ett bidrag till det aktuella och framväxande forskningsfältet kring historiebruk och kulturellt minne. Med utgångspunkt i den österbottniske mångsysslaren Anders Svedberg (1832–1889) undersöks mer konkret begreppet ”religiöst historiebruk”. Anders Svedberg växte upp, levde och verkade i det av väckelsen starkt präglade Munsala i svenska Österbotten. Han var en man av folket som kände till dess seder, bruk och historia. Därför kunde han ösa ur dess historia när han skrev sina tidningsartiklar och när han i lantdagen talade för allmogens demokratisering. Genom anspelningar på och hänvisningar till det förflutna refererade han ofta till kyrkohistoriska händelser i sin argumentation. Men vilka händelser använde han sig av? Varför hänvisade han till just de händelserna? Hur gjorde han det och i vilket syfte? Utifrån dessa konkreta frågor ger undersökningen förslag på vad som allmänt kan tänkas karakterisera ett religiöst historiebruk. Resultaten ger vid handen att ett religiöst historiebruk – särskilt när det bygger på en religiös minnesgemenskaps kulturella texter – har en förmåga att fungera legitimerande, mobiliserande och inkluderande/exkluderande. --------------------------------------------------------------------- Menneisyydellä on merkittävä osa sekä yksilön että yhteisön identiteetin muotoutumisessa. Tämä väittämä on yleisesti tunnustettu. Siksi ei ole yllättävää että eri yhteisöt ja niiden johtajat hyödyntävät menneisyyttä vahvistaakseen ja suojellakseen omaa identiteettiään. Niin kutsuttu historian käytön tutkimus on viime vuosikymmenillä vahvistanut asemaansa monilla tieteenaloilla pohjoismaissa, erityisesti historiatieteessä ja historian didaktiikassa. Historian käytön tutkimus ei kuitenkaan oleellisesti ole huomioinut uskonnollisia tai teologisia näkökulmia. Myöskään teologiset oppiaineet eivät ole osoittaneet suurempaa kiinnostusta historian käyttöä kohtaan. Väitöstutkimus vastaa siten näihin molempiin laiminlyönteihin ja se voidaan nähdä kirkkohistoriallisena panoksena historian käytön ja kulttuurisen muistin ajankohtaiseen ja kasvavaan tutkimusalaan. Tutkimus ottaa lähtökohdakseen pohjoismaalaisen monitaiturin Anders Svedbergin (1832–1889) ja tarkastelee hänen kautta käsitettä ”uskonnollinen historiankäyttö”. Anders Svedberg varttui, eli ja toimi Munsalassa aikaan jolloin herännäisyydellä ja muilla herätysliikkeillä oli vahva jalansija alueella. Svedberg tunsi pohjoismaalaisen maalaisväestön tavat ja tottumukset sekä alueen historian. Tämän takia hän osasi hyödyntää kyseistä historiaa kirjoittaessaan lehtiartikkeleita maalaisväestölle ja ajaessaan heidän etujaan säätyvaltiopäivillä. Kirjoituksissaan ja puheissaan hän viittasi usein historiallisiin ja kirkkohistoriallisiin tapahtumiin. Mutta mihin tapahtumiin hän viittasi? Miksi hän viittasi juuri näihin tapahtumiin, miten hän sen teki ja millä tavalla? Näiden konkreettisten kysymysten avulla tutkimus pyrkii tarkastelemaan miltä uskonnollinen historiankäyttö yleisellä tasolla voi näyttää. Tutkimustulos osoittaa että uskonnollisella historiankäytöllä – varsinkin perustuessaan uskonnollisen muistiyhteisön kulttuuriseen tekstiin – on kyky legitimoida, mobilisoida sekä sisällyttää ja sulkea pois ihmisiä.

STD syndrome packets: Improving syndromic management of sexually transmitted diseases in developing countries

Objective: To design, introduce, and evaluate STD syndrome packets containing recommended drugs for each syndrome, four condoms, a partner treatment card, and a patient information leaflet, with the goal of improving sexually transmitted disease (STD) case management. Methods: Packet design evolved around available packaging technology, informed by pilot testing with nurses working in primary care clinics, doctors in private medical practices, and patients with an STD, in Hlabisa, South Africa. Evaluation 1 year later included analysis of distribution records and interviews with 16 nurses and 61 patients. Results: A cheap packet (2 U, S, cents each, excluding contents) compatible with current legislation was designed and introduced to six public sector clinics and as a short pilot to five private medical practices, Four thousand eighty-five packets were distributed to the clinics, equivalent to approximately 115% of the STDs reported over that period. All 16 nurses reported using the packets, but only 63% did so all the time because of occasional supply problems, All believed the packets improved treatment by saving time (75%), improving supply of condoms and partner cards (44%), and making treatment easier (56%), Patients also responded positively, and most said they would buy a packet (up to $5) at a pharmacy (84%) or store (63%) if available. Conclusions: The STD syndrome packets have the potential to improve STD syndromic management by standardizing therapy and improving the supply of condoms, partner cards, and information leaflets. Packets are popular with practitioners and patients, but consistent supply is essential for maximal impact, There may be scope for social marketing of the packets, which could further increase use.

Effect of coinfection with STDs and of STD treatment on HIV shedding in genital-tract secretions - Systematic review and data synthesis

Objective: To determine whether coinfection with sexually transmitted diseases (STD) increases HIV shedding in genital-tract secretions, and whether STD treatment reduces this shedding. Design: Systematic review and data synthesis of cross-sectional and cohort studies meeting. predefined quality criteria. Main Outcome Measures: Proportion of patients with and without a STD who had detectable HIV in genital secretions, HIV toad in genital secretions, or change following STD treatment. Results: Of 48 identified studies, three cross-sectional and three cohort studies were included. HIV was detected significantly more frequently in participants infected with Neisseria gonorrhoeae (125 of 309 participants, 41%) than in those without N gonorrhoeae infection (311 of 988 participants, 32%; P = 0.004). HIV was not significantly more frequently detected in persons infected with Chlamydia trachomatis (28 of 67 participants, 42%) than in those without C trachomatis infection (375 of 1149 participants, 33%; P = 0.13). Median HIV load reported in only one study was greater in men with urethritis (12.4 x 10(4) versus 1.51 x 10(4) copies/ml; P = 0.04). In the only cohort study in which this could be fully assessed, treatment of women with any STD reduced the proportion of those with detectable HIV from 39% to 29% (P = 0.05), whereas this proportion remained stable among controls (15-17%), A second cohort study reported fully on HIV load; among men with urethritis, viral load fell from 12.4 to 4.12 x 10(4) copies/ml 2 weeks posttreatment, whereas viral load remained stable in those without urethritis. Conclusion: Few high-quality studies were found. HIV is detected moderately more frequently in genital secretions of men and women with a STD, and HIV load is substantially increased among men with urethritis, Successful STD treatment reduces both of these parameters, but not to control levels. More high-quality studies are needed to explore this important relationship further.

Reconfigurable weblabs based on the IEEE1451 Std

Technology plays a double role in Education: it can act as a facilitator in the teaching/learning process and it can be the very subject of that process in Science & Engineering courses. This is especially true when students perform laboratory activities where they interact with equipment and objects under experimentation. In this context, technology can also play a facilitator role if it allows students to perform experiments in a remote fashion, through the Internet, in a so-called weblab or remote laboratory. No doubt, the Internet has been revolutionizing the educational process in many aspects, and it can be stated that remote laboratories are just an angle of that on-going revolution. As any other educational tool or resource, the i) pedagogical approach and the ii) technology used in the development of a remote laboratory can dictate its general success or its ephemeral existence. By pedagogical approach we consider the way remote experiments address the process by which students acquire experimental skills and link experimental results to theoretical concepts. In respect to technology, we discuss different specification and implementation alternatives, to show the case where the adoption of a family of standards would positively contribute to a larger acceptance and utilization of remote laboratories, and also to a wider collaboration in their development.

Prevalence of Neisseria gonorrhoeae and Chlamydia trachomatis infection in men attending STD clinics in Brazil

INTRODUCTION: The study aimed to assess the prevalence of Neisseria gonorrhoeae and Chlamydia trachomatis infections and identify demographic, behavioral and clinical factors correlated withsuch infections in men attending six sexually transmitted disease clinics in Brazil. METHODS: Multicentric, cross-sectional study performed among men attending STD clinics in Brazil. The study included STD clinics in six cities distributed throughout the five geographic regions of Brazil in 2005. Patients provided 20 ml of first catch urine for testing for NG and CT by DNA-PCR. RESULTS: A total of 767 (92.9%) men were included in the study. The mean age was 26.5 (SD 8.3) years-old. Prevalence of Chlamydia infection was 13.1% (95%CI 10.7%-15.5%) and gonorrhea was 18.4% (95%CI 15.7%-21.1%). Coinfection prevalence was 4.4% (95%CI 2.95%-5.85%) in men who sought attendance in STI clinics. Factors identified as associated with C. trachomatis were younger age (15-24) [OR=1.4 (95%CI 1.01-1.91)], present urethral discharge [OR=4.8 (95%CI 1.52-15.05)], genital warts [OR=3.0 (95%CI 1.49-5.92)] and previous history of urethral discharge [OR=2.4 (95%CI 1.11-5.18)]. Variables associated with gonorrhea were younger age (15 to 24) [OR=1.5 (95%CI 1.09-2.05)], presence of urethral discharge [OR=9.9 (95%CI 5.53-17.79)], genital warts [OR=18.3 (95%CI 8.03-41.60)] and ulcer present upon clinical examination [OR=4.9 (95%CI 1.06-22.73)]. CONCLUSIONS: These findings have important implications for education and prevention actions directed toward men at risk of HIV/STD. A venue-based approach to offer routine screening for young men in STD clinics should be stimulated.

RTOG 0525: Exploratory Subset Analysis from a Randomized Phase III Trial Comparing Standard (std) Adjuvant Temozolomide (TMZ) with a Dose-dense (dd) Schedule for Glioblastoma (GBM)

Purpose/Objective(s): RTwith TMZ is the standard for GBM. dd TMZ causes prolongedMGMTdepletion in mononuclear cells and possibly in tumor. The RTOG 0525 trial (ASCO 2011) did not show an advantage from dd TMZ for survival or progression free survival. We conducted exploratory, hypothesis-generating subset analyses to detect possible benefit from dd TMZ.Materials/Methods: Patients were randomized to std (150-200 mg/m2 x 5 d) or dd TMZ (75-100 mg/m2 x 21 d) q 4 weeks for 6- 12 cycles. Eligibility included age.18, KPS$ 60, and. 1 cm2 tissue for prospective MGMTanalysis for stratification. Furtheranalyses were performed for all randomized patients (''intent-to-treat'', ITT), and for all patients starting protocol therapy (SPT). Subset analyses were performed by RPA class (III, IV, V), KPS (90-100, = 50,\50), resection (partial, total), gender (female, male), and neurologic dysfunction (nf = none, minor, moderate).Results: No significant difference was seen for median OS (16.6 vs. 14.9 months), or PFS (5.5 vs. 6.7 months, p = 0.06). MGMT methylation was linked to improved OS (21.2 vs. 14 months, p\0.0001), and PFS (8.7 vs. 5.7 months, p\0.0001). For the ITT (n = 833), there was no OS benefit from dd TMZ in any subset. Two subsets showed a PFS benefit for dd TMZ: RPA class III (6.2 vs. 12.6 months, HR 0.69, p = 0.03) and nf = minor (HR 0.77, p = 0.01). For RPA III, dd dramatically delayed progression, but post-progression dd patients died more quickly than std. A similar pattern for nf = minor was observed. For the SPT group (n = 714) there was neither PFS nor OS benefit for dd TMZ, overall. For RPA class III and nf = minor, there was a PFS benefit for dd TMZ (HR 0.73, p = 0.08; HR 0.77, p = 0.02). For nf = moderate subset, both ITT and SPT, the std arm showed superior OS (14.4 vs. 10.9 months) compared to dd, without improved PFS (HR 1.46, p = 0.03; and HR 1.74, p = 0.01. In terms of methylation status within this subset, there were more methylated patients in the std arm of the ITT subset (n = 159; 32 vs. 24%). For the SPT subset (n = 124), methylation status was similar between arms.Conclusions: This study did not demonstrate improved OS for dd TMZ for any subgroup, but for 2 highly functional subgroups, PFS was significantly increased. These data generate the testable hypothesis that intensive treatment may selectively improve disease control in those most likely able to tolerate dd therapy. Interpretation of this should be considered carefully due to small sample size, the process of multiple observations, and other confounders.Acknowledgment: This project was supported by RTOG grant U10 CA21661, and CCOP grant U10 CA37422 from the National Cancer Institute (NCI).

Bureau of HIV, STD, & Hepatitis Quarterly Newsletter, January — March 2011, Vol. 1

This newsletter of the Bureau of HIV, STD, and Hepatitis. The idea of the newsletter was to improve communication between the bureau and those who are delivering HIV, STD, and hepatitis prevention, surveillance, and care programs across the state. More specifically, we would like to use the newsletter as a vehicle through which we can improve prevention and care services in Iowa. We will try to do this by describing the services and programs we fund, and by reflecting on data that we collect to help prevention and care providers make decisions on policies, unmet needs, and service gaps in the state. At the same time, we will try to keep you abreast of new programs, resources, and policies that may affect the work that you do and the lives of those living with or affected by HIV, STDs, and viral hepatitis.

Bureau of HIV, STD, & Hepatitis Quarterly Newsletter, April-August 2011, Vol. 2

This newsletter of the Bureau of HIV, STD, and Hepatitis. The idea of the newsletter was to improve communication between the bureau and those who are delivering HIV, STD, and hepatitis prevention, surveillance, and care programs across the state. More specifically, we would like to use the newsletter as a vehicle through which we can improve prevention and care services in Iowa. We will try to do this by describing the services and programs we fund, and by reflecting on data that we collect to help prevention and care providers make decisions on policies, unmet needs, and service gaps in the state. At the same time, we will try to keep you abreast of new programs, resources, and policies that may affect the work that you do and the lives of those living with or affected by HIV, STDs, and viral hepatitis.