För många val - För lite gjort? : En fallstudie i datorbaserad musikproduktion

Denna uppsats syftar till att redogöra för hur musikproducenter betraktar och hanterar det utbud av musikproduktionsrelaterad programvara som finns tillgängligt idag, samt att öka kunskapen om hur detta utbud kan inverka på musikalisk produktivitet. Föremål för den undersökning jag gjort är fem studenter på Medieproduktionsprogrammet vid Högskolan Dalarna. Undersökningen har genomförts i form av strukturerade kvalitativa intervjuer. Med utgång från denna empiri har en verbal analys gjorts av resultaten. Från resultatet kan utläsas att mängden tillgänglig programvara, och dess inneboende möjligheter, har gjort ramarna för vad man kan och inte kan göra i sitt musikproducerande diffusa. Tidigare har tekniska begränsningar utgjort ramar för vad som är genomförbart, idag är det i högre grad upp till människan själv att sätta begränsningar. En slutsats jag drar utifrån undersökningen är att de intervjuade kan uppleva detta ansvar för sina egna förutsättningar som hämmande för den musikaliska produktiviteten.

Intention/Reception : En fallstudie av en låtskrivare/musikers avsikter kontra tio lyssnares upplevelser

Tio deltagare fick lyssna på två musikaliska verk varefter de, fritt formulerande, fick besvara frågor avseende de två verken. Upphovsmannen till verken intervjuades för att få fram intentionerna bakom verken och även bakgrunden till dem. Syftet var att, i en fallstudie, undersöka relationen mellan musikintention och musikreception. De huvudsakliga resultaten var att huruvida låtskrivaren/musikerns intentioner gick fram till åhöraren berodde på flertalet variabler. Vad gällde en låts handling var lättillgängligheten betydande. Ju mer komplex och okonventionell låt desto mindre sannolikhet att handlingen gick fram. Gällande upplevelser, känslor och associationer var låtens stämning, struktur och generella uttryck av stor vikt.

Medhörning i studio

I denna uppsats undersöker jag hur musikerns prestation påverkas av medhörningen. Jag har inriktat mig på sångare och sånginspelning i studio. I undersökningen har jag använt mig av tre informanter som fick sjunga till fem olika mixar i medhörningen. Jag analyserade sedan deras intonering, rytmisering och sångstyrka. Resultaten av undersökningen blev att intoneringen till viss del påverkas av medhörningen, rytmiseringen och sångstyrkan påverkas i hög grad av medhörningen.

Datorspelsmusik : en undersökning om de känslor och associationer som den skapar hos lyssnare och huruvida kompositören lyckats förmedla spelets och musikens åsyftade känslor

Daniel Beckman: Datorspelsmusik: En undersökning om de känslor och associationer som den skapar hos lyssnare och huruvida kompositören lyckats förmedla spelets och musikens åsyftade känslor. Högskolan Dalarna, Falun. Institutionen för Kultur, Media, Data. C-uppsats Vt. 2004. Genom att göra en undersökning med gymnasiestuderande, vana datorspelare, försöker uppsatsen påvisa på vilket sätt man som användare av datorspel lyssnar och anammar datorspelmusik. Eleverna fick lyssna på ett antal datorspelmusikstycken utan vetskap om till vilket spel musiken tillhörde. Samtidigt fyllde de i en enkät till varje stycke de hörde. De tämligen entydiga resultaten visade, att ungdomar med stor vana av datorspel, i många fall lätt kan avgöra någorlunda exakt vilka känslor som åsyftats att beskriva med musiken, samt även vilken typ av spel det rör sig om. Förförståelsen för känslor och yttringar som datorspelsmusik försöker förmedla har börjat bli så väl rotade hos den vane användaren, att man genom att bara höra musiken alltså kan bestämma både spelets karaktär och genre. Kompositörerna till musiken har då även lyckats väl med intentionerna att i toner beskriva spelets beskaffenhet.

En analys av ledmotivens narrativa funktioner i filmen Sagan om Ringen

I denna uppsats som i sin allra enklaste form är en analys av ledmotivsanvändningen i filmen Sagan om Ringen ville jag ta reda på vilka olika narrativa funktioner dessa ledmotiv kan ha. Genom att jag genomförde en analys där jag såg filmen i kronologisk ordning och tittade på två slumpmässigt utvalda ledmotiv och deras berättande funktioner kom jag fram till att ledmotiven verkligen har en central roll i filmens musikaliska struktur. Ledmotiven används föra att underbygga den fortskridande handlingen och hjälpa publiken följa med i denna. Samtidigt klargör vissa av dessa ledmotiv saker i handlingen som annars skulle vara dolda, saker som inte berättas med vare sig ord eller bilder utan med musik.

Kvalitetsbedömning och musiksmak : Påverkar musikalisk bakgrund förmågan att bedöma ljudkvalitet?

I uppsatsen söks svaret på frågan om musikalisk bakgrund (t.ex. musiksmak) påverkar förmågan att bedöma ljudkvalitet. Två grupper med olika musikalisk bakgrund och musiksmak (pop/rock respektive klassiskt) jämförs med varandra för att hitta samband mellan deras förmåga att bedöma ljudkvalitet och deras musikaliska bakgrund. En metod för denna jämförelse presenteras. Resultatet ger att det mellan grupperna råder en viss gemensam kvalitetsuppfattning, men att den musikaliska bakgrunden påverkar förmågan att bedöma ljudkvalitet och att gruppen pop/rock har en högre bedömningsförmåga än gruppen klassiskt.

Förutsättningar för specialiserade musikproduktioner för personer med cochleaimplantat

Denna studies syfte är att finna sätt att producera musikinspelningar som passar lyssnare med cochleaimplantat. Frågeställningen är: Vilka perceptuella egenskaper hos cochleaimplantat bör man som musikproducent tänka på för att kunna anpassa musikinspelningar för människor med CI?För att finna de perceptuella egenskaper som cochleaimplantat, CI, har vid musiklyssning gjordes en litteraturstudie av det som skrivits kopplat till musiklyssning med CI.Resultaten visar att inspelningarna bör mixas i mono och att melodierna i musiken bör innehålla toner med stora intervall. Grundtonen i komplexa toner bör höras, och övertonerna bör kontrolleras, så att övertonsserierna inte blir alltför långa och går för högt i frekvensspektrumet. Det dynamiska omfånget i inspelningen bör inte vara alltför stort, och frekvensomfånget bör hålla sig runt 200-5000 Hz. Syntetisk rumssimulering, som t.ex. reverb, bör inte heller användas. Vidare presenteras en idé till hur man skulle kunna styra implantaten direkt elektroniskt, för att skapa musik.

Panorering för musik i 5.1 surround : En jämförelse av panoreringsteknikerna direkt/ambient och direkt-överallt

Uppsatsen undersöker hur de olika panoreringsteknikerna, direkt/ambient och direkt-överallt, för 5.1 surround uppfattas utav lyssnare. Enligt direkt/ambient ska alla direkta källor panoreras till frontkanalerna (L, C, R) och endast ambiens finnas i surroundkanalerna (Ls, Rs). Enligt direkt-överallt kan direkta källor panoreras till alla kanaler. Ljudstimuli i tre genrer har utav undertecknad framställts, rock/hårdrock, jazz/fusion och hip hop. Ett exempel enligt direkt/ambient och ett enligt direkt-överallt framställdes i varje genre. Vidare har två lyssningsundersökningar ägt rum, en med ”vana” lyssnare i ett kontrollrum samt en med ”vanliga” lyssnare i hemmiljö. Undersökningarna visade att de flesta föredrog direkt-överallt-produktionerna och dessa uppfattades även som mest omslutande vilket har visat sig vara en viktig egenskap för en musikproduktion i surround.

Oljudens musik : En revolution i kompositionsteknik?

Noise music is created around sounds not often welcome in a musical context. Since the birth of electronic music in the 1950s a new perspective on composing has emerged. In electronic music, sounds and their timbre are as much important as melody, harmony and rhythm. This composing perspective is not often observed. Therefore I have examined a musical genre that stretches the boundaries of what we consider music, sound, noise, beautiful and terrible. The aim of this thesis is to investigate what aesthetic ideals noise musicians have when they create music. I examine the composing processes of three noise musicians, by asking the following questions: Do you compose in advance or do you improvise, how do your control of sound look like, how do you use the human voice and how do you categorize sound? The thesis is constructed around interviews I have made with the musicians and an extensive historical background concentrated on the alternative composing techniques that has led to the development of noise music. Among the results I found that these noise musicians always improvise with material, but the real essence of noise music is the character of the sounds, not their origins or material. Composing in advance for sound is a lot more difficult than traditional composing. Another result is that these noise musicians have extensive control of their instruments and can produce the sounds they wanted. They point out the importance of instruments that produce sound not directly controlled by themselves, something that create a musical quality that they aspire.

Professionell mastering : Ett bra alternativ för oetablerade musiker?

Pre-mastering, populärt men något missvisande kallat mastering, är en process där slutmixen av en låt optimeras för att erbjuda en så pass njutbar lyssning som möjligt för de allra flesta som lyssnar på den aktuella musiken. I denna uppsats har jag föresatt mig att ta reda på om det är meningsfullt för oetablerade artister (demoartister) att anlita någon av de professionella masteringfirmor som finns för att utföra detta, eller om det går att göra med likvärdigt resultat på egen hand. Resultatet visar att de flesta lyssnare tycker att en professionellt mastrad slutmix låter bättre än en hemmagjord mastering. Även om de flesta skivbolagen enligt min undersökning tycker att det är en onödig investering för musiker som söker skivkontrakt så bör professionell mastering ändå anses som ett bra alternativ för oetablerade musiker.

Jakten på det specifika genreljudet : En undersökning av ljud i film

Användningen av ljud skiljer sig åt mellan de olika filmgenrerna skräck, komedi, action och drama. Det finns vissa ljud som används oftare för att förstärka de känslor, som filmmakarna vill att vi ska uppleva i samband med vad vi ser i filmen. I denna uppsats analyseras ljudet i ett antal nyckelscener i vissa filmer. För att ta ut dessa nyckelscener användes Hollywoodmallen för hur man skriver film, såsom den beskrivs av Viki King. Genom att jämföra resultaten, även genom diagram, har jag upptäckt att metalljud från vapen och liknande, gör oss rädda. Syrsors knirpande tyder på mörker och ensamhet, och vattenljud som regn kan göra oss nedstämda eller oroliga. Detta är tre typiska ljud i filmgenren skräck. Fågelkvitter får oss gärna på bra humör. Ljud från andra människor som pratar innebär att vi inte är ensamma. Dessa ljud används ofta i komedier och dramafilmer. Actionfilmer är mer anpassningsbara och använder ljud som kan passa i olika genrer, så länge det tyder på att något händer.

Kan ett synintryck upphäva en ljudillusion? : En undersökning av oktavillusionen kopplad till visuella stimuli i form av noter

The present study origins from Diana Deutschs work with the octave illusion and investigates if musically trained subjects can give a more correct perception of the octave illusion if their visual senses also get stimulated in form of scores.Ten subjects, with over 20 years experience playing an instrument, participated in the investigation. The result shows that a more correct perception of the octave illusion depends on the educational level in scorereading. Four out of five subjects who valued their knowledge in scorereading as being good or very good reported that the score corresponded to what they could hear in the right ear, which is connected to the dominant hemisphere. When they were instructed to focus on both ears three of these subjects reported that the score corresponded to what they could hear in the left ear, but that they could not hear the lower tone in the right ear. As the scores for the right ear were equal for the identical soundexamples this perception could be an indication that stimuli are percieved as being complex and the interpretation is alternated to the non dominant hemisphere.

Från Hakkaribergen till Orans kust : en jämförelse mellan genrerna raweh och rai

Denna studie grundar sig på en undersökning där jag har försökt finna likheter mellan raweh och rai. För att kunna hitta eventuella likheter har jag valt att använda mig av en analysmetod, som heter cantometrics. Med hjälp av cantometrics kodningsformulär har jag analyserat sex olika musikstycken, tre av raweh och tre av rai. Av de 37 analyspunkter som cantometrics innefattar har jag valt att använda 25 av dessa i min analys. Efter analysen visade det sig att kodningsresultaten av raweh och rai endast är lika i 7 punkter medan de särskiljer sig i de andra 18 punkterna. Detta resultat tyddes till det följande:De sju gemensamma punkterna för raweh och rai anser jag inte vara tillräckligt för att bedöma att raweh och rai är lika. Enligt min analys samt undersökning som kodats enligt cantometricsmodellen finns det få likheter mellan raweh och rai.

Att effektivisera dagens PA-teknik. : Till förmån för tekniker, musiker och mindre band.

I denna uppsats så ställs frågan om det går att effektivisera dagens PA-teknik. Detta på ett sätt som gynnar tekniker, musiker och mindre band. Undersökningen som genomfördes innefattade en litteraturundersökning och flertalet intervjuer med personer som på olika sätt arbetar med ljud och musik i livesammanhang.Resultaten visar att det går att effektivisera PA-tekniken mer än vad som görs idag. I och medden digitala teknikens introducerande så underlättas både teknikers och musikers jobb. Den traditionella multikabeln kan ersättas med varianter baserade på Ethernet. Olika varianter av teknik kan användas för att underlätta arbetet med monitorer, exempelvis In-ear monitoring. Uppsatsen presenterar olika knep för hur man kan förhindra feedback och genomföra en effektivare soundcheck. Slutligen diskuteras hur mindre band kan dra fördel av den digitala tekniken.