Tandvårdsrädsla och attityder till tandhygienist bland patienter med kronisk parodontit- en kvantitativ studie

Syftet med studien var att beskriva och jämföra tandvårdsrädsla och attityder till tandhygienist vid studiens start samt 3 månader efter icke kirurgisk parodontalbehandling hos patienter med kronisk parodontit samt att beskriva hur olika bakgrundsfaktorer påverkar tandvårdsrädsla och attityder till tandhygienist. Ett ytterligare syfte var att studera sambandet mellan attityder till tandhygienist och tandvårdsrädsla. Studien var en jämförande studie med kvantitativ ansats och en del i en större experimentell studie med två aktiva interventioner för att påverka munhygienbeteende. Studien innefattade 109 studiedeltagare, 57 kvinnor och 52 män i åldrarna 25-65 år som var remitterade till specialistklinik för parodontologi. Frågeformuläret som användes gällande tandvårdsrädsla var Dental Anxiety Scale (DAS) med 4 påståenden avseende upplevelser för att besöka tandhygienist. För att fastställa attityder till tandhygienist användes Dental Hygiene Belief Survey (DHBS) som innehöll 8 påståenden rörande kommunikation. Resultatet visade att studiedeltagarna 3 månader efter behandling hade en lägre grad av tandvårdsrädsla samt en mer positiv attityd till tandhygienist jämfört med vid studiens start. Ingen skillnad mellan interventionerna kunde ses med avseende på tandvårdsrädsla samt attityder till tandhygienist. Samband mellan ålder, kön och tandvårdsrädsla kunde endast ses vid studiens start. Konklusionen visar att icke-kirurgisk parodontalbehandling utförd av tandhygienist minskar graden av tandvårdrädsla och att attityder till tandhygienist förbättras efter denna behandling.

Patientens kunskap om parodontit före och efter icke kirurgisk parodontal behandling utförd av tandhygienist : En kvantitativ studie

Parodontit är en kronisk inflammatorisk sjukdom, som orsakas av patogena bakterier som fäster på tändernas ytor, där de bildar plack. Sjukdomen kan förebyggas genom god munhygien. Syftet med studien var att beskriva och jämföra parodontit relateradkunskap och dess relation till munhygiensvanor hos patienter före och 1-år efter icke kirurgisk parodontal behandling utförd av tandhygienist samt jämföra om det föreligger någon skillnad i kunskap efter behandling mellan två olika munhälsoundervisningsprogram. Ett ytterligare syfte var att beskriva om det föreligger någon skillnad i kunskap om parodontit med avseende på ålder, kön och utbildningsnivå. Studien var en beskrivande, jämförande studie med kvantitativ ansats och en del av en experimentell tvågruppsstudie.Urvalet bestod av 113 individer, 60 kvinnor och 53 män, i åldern 20-65 år som var remitteras till en specialistklinik i parodontologi. Av de 113 studiedeltagarna randomiserades 57 personer till ett individuell skräddarsydd munhälsoundervisningsprogram och 56 personer till ett standardiserat munhälsoundervisningsprogram. Ett frågeformulär med 11 påståenden gällande kunskap om parodontit och ett påstående om tandborstfrekvens samt ett påstående om approximalrengörning användes.Resultatet visade att patienterna hade mer kunskap efter icke kirurgisk parodontal behandling, men det fanns ingen skillnad mellan undervisningsprogrammen. Inget samband påvisades mellan kunskap om parodontit och utbildningsnivå, kön och ålder. Studien visar att både individuellt skräddarsydd munhälsoundervisning och standard munhälsoundervisning ledar till en ökad kunskap om parodontit mellan deltagarna.