Utvärdering av effektkartläggning med MA/SIMM : Effektkartläggning som stöd vid val av teknik för att nå önskad effekt vid utveckling av ett mobilt intranät

Kravinsamling görs inför ett systemutvecklingsprojekt för att identifiera användarnas behov och önskade effekter med systemet. Ett problem för många system är att valet av teknik påverkas allt för mycket av vilka tekniker som finns i företaget och är i många fall förutbestämt, istället för att baseras på behov och krav som ställs på systemet. Effektkartläggning är en metod som kan användas för kravinsamling, men metoden har inte fokus på tekniska funktioner. Eftersom tekniken ofta är förutbestämd måste den beaktas redan under kravinsamlingen. Frågan är därför hur man kan använda effektkartläggning för att den ändå ska vara ett stöd vid val av teknik. Syftet med det här examensarbetet har varit att utvärdera metoden effektkartläggning genom en metodanalys enligt metoden MA/SIMM, för att ta fram ett förslag på hur metoden bör användas för att vara ett stöd vid val av teknik för applikationstyp och cms för att nå önskad effekt vid utveckling av ett mobilt intranät. För att kunna besvara syftet har två frågeställningar tagits fram:  Hur bör metoden effektkartläggning användas för att vara ett stöd vid val av teknik för applikationstyp och cms för ett mobilt intranät?  Vilka faktorer bör beaktas vid val av teknik för applikationstyp och cms för att nå önskad effekt vid utveckling av ett mobilt intranät? För att identifiera faktorerna har litteraturstudier och intervjuer genomförts. Resultatet av vilka faktorer som bör beaktas vid val av teknik är en lista på 13 faktorer som grovt kan delas in i faktorer för applikationstyp och cms. Metoden effektkartläggning har analyserats utifrån ett teoretiskt och ett situationellt perspektiv. Resultatet av metodanalysen visar att systemutvecklare bör involveras tidigare i processen, metoder som säkerställer att outtalade krav dokumenteras bör användas samt tre förändringar i effektkartans notation behövs för att effektkartläggning ska vara ett stöd vid val av teknik.

Personlighetstyper och upplevelse av ett nytt arbetsstöd : undersökning gjord på Trafikverkets Intranät och anställda

In order to get a better understanding of the interaction between employees and their technical work tools one needs to know what factors influence the interaction. The purpose of this study was to examine if there is a correlation between the personality traits Extraversion (E) and Neuroticism (N), tested with Eysenck Personality Inventory (EPI), and experience of the new Intranet among employees at The Swedish National Transport Administration (SNTA), and also to gather information of employees’ opinions about the new Intranet. A survey, containing questions about the Intranet and a personality test (EPI), was posted on SNTA’s Intranet for eight workdays (N = 88, females = 53, males = 35). A Multiple Regression showed no significant correlations between personality traits (E/N) and experience of the new Intranet. Considering the study’s low Power (.34) one cannot draw any conclusions of the statistical tests. A majority of the participants did not think that the new Intranet is better than the old one, and thought it was difficult to find necessary information on the Intranet at first. However, they did not think this had a negative effect on the time it took to accomplish their work tasks. For upcoming studies more participants are required (preferable more than 200) and the survey should not only be available via computers in order to reach people who is not frequent users of computers.

L’enseignement de la distinction entre le passé composé et l’imparfait et l’utilisation de ces temps verbaux en classe d’immersion française : observations et proposition didactique

La présente étude avait pour objectif de décrire comment est enseignée (si elle l’est effectivement) la distinction d’emploi entre le passé composé et l’imparfait, une distinction aspectuelle posant problème aux apprenants du français langue seconde, dans trois classes de 3e à 5e années en immersion française précoce aux Territoires du Nord-Ouest et de décrire l’utilisation que font les enseignantes de ces temps verbaux. À partir de dix-neuf heures d’observation en classe et d’entretiens menés avec deux enseignantes, nous avons élaboré une proposition didactique basée sur la réflexion guidée avec exemples positifs et négatifs de Nadeau et Fisher (2006) mettant en évidence le contraste d’emploi entre le passé composé et l’imparfait. Cette proposition didactique fournit aux enseignantes une façon de l’enseigner alors qu’elles ne le font pas à ces niveaux, et aux apprenants, un intrant où la fréquence des emplois atypiques est plus grande que dans le discours de leur enseignante.

Plattform för intern marknadsinformation, Banverkets Marknadsavdelning

Detta examensarbete är genomfört på uppdrag av kundansvariga på Banverkets Marknadsavdelning. Avdelningen ansvarar bland annat för samordning av marknadskontakter och avtalssystem rörande bannätets trafikering. Arbetet syftar till att utreda och beskriva det optimala sättet för kundansvariga för kundsegmentet Järnvägsföretag, att nå ut med intern kundrelaterad information. Förutom en grundlig förstudie av den nuvarande arbetsrutinen genomfördes även jämförelser med liknande rutiner hos fem andra stora organisationer. Idéer från dessa organisationer har anpassats till Banverkets egna förutsättningar och de identifierade behoven.Utredningens resultat är tio förbättringsförslag som syftar till att stärka serviceinriktningen, stärka kundansvarigas roll internt samt att skapa en helhetssyn på kunden. En viktig uppgift är att visa kundnyttan av Banverkets handlande och hur kundansvariga samarbetar med kunderna för att öka järnvägstrafiken. I förlängningen förväntas åtgärderna effektivisera organisationen och motivera medarbetare att göra ett bra jobb. För att åstadkomma resultat och hålla informationsarbetet levande är det viktigt att vara tydlig i sitt budskap, sprida rätt och tillräcklig intern marknadsinformation samt att skapa fasta rutiner.

Utveckling av .Net Applikation hos Banverket Data

Examensarbetet är utfört på uppdrag av Banverket Data i Borlänge. Syftet med arbetet var att ta fram en kravspecifikation för en telefonkatalogs applikation för deras intranät samt utveckla denna i .Net mot ett befintligt mellanlager. Arbetet med utvecklingen har följt Banverket Datas egen metod för systemutveckling och arbetet med förstudierna har använt kvalitativ och kvantitativ metod. Dessutom beskriver rapporten även kravspecifikationer mer ingående.

Digitalisering av Universitetsservice kvalitetsstyrning genom programmet AutoFlowChart

Universitetsservice US-AB är ett tryckeri som specialiserat sig på akademiska trycksaker såsom avhandlingar, visitkort samt studentlitteratur.Sedan en tid tillbaka har företaget arbetat mot ISO 9001 standarden. De dokument som styr standarden har hittills förvarats i pärmar på de lokala kontoren. Detta har visat sig vara ineffektivt då det är lätt hänt att pärmarna bara blir stående och de anställda på grund av det inte hålls uppdaterade.Syftet med detta examensarbete är att göra dessa dokument mer användarvänliga genom programmet AutoFlowChart från Netforms. Arbetet resulterade i en HTML-sida som Universitetsservice US-AB kan använda i sitt intranät, vilket gör att medarbetarna får snabb och lätt åtkomst till alla dokument. Detta medför även att när dokumentationen uppdateras på intranätet får samtliga fyra kontor direkt åtkomst till uppdatering.Dokumenten skulle även utformas så att de blir mer lättlästa och får ett trevligare utseende. En fördjupning gjordes därförinom kvalitetsstyrning för att få en förståelse över hur dokumenten bör hanteras och utformas.

IT­-Forensisk undersökning av flyktigt minne : På Linux och Android enheter

Att kunna gör en effektiv undersökning av det flyktiga minnet är något som blir viktigare ochviktigare i IT-forensiska utredningar. Dels under Linux och Windows baserade PC installationermen också för mobila enheter i form av Android och enheter baserade andra mobila opperativsy-stem.Android använder sig av en modifierad Linux-kärna var modifikationer är för att anpassa kärnantill de speciella krav som gäller för ett mobilt operativsystem. Dessa modifikationer innefattardels meddelandehantering mellan processer men även ändringar till hur internminnet hanteras ochövervakas.Då dessa två kärnor är så pass nära besläktade kan samma grundläggande principer användas föratt dumpa och undersöka minne. Dumpningen sker via en kärn-modul vilket i den här rapportenutgörs av en programvara vid namn LiME vilken kan hantera bägge kärnorna.Analys av minnet kräver att verktygen som används har en förståelse för minneslayouten i fråga.Beroende på vilken metod verktyget använder så kan det även behövas information om olika sym-boler. Verktyget som används i det här examensarbetet heter Volatility och klarar på papperet avatt extrahera all den information som behövs för att kunna göra en korrekt undersökning.Arbetet avsåg att vidareutveckla existerande metoder för analys av det flyktiga minnet på Linux-baserade maskiner (PC) och inbyggda system(Android). Problem uppstod då undersökning avflyktigt minne på Android och satta mål kunde inte uppnås fullt ut. Det visade sig att minnesanalysriktat emot PC-plattformen är både enklare och smidigare än vad det är mot Android.

Lyssnarvanor och betalningsvilja för inspelad musik : Webbenkätundersökning av musikartisters och vanliga lyssnares lyssningssätt och betalningsvilja för inspelad musik

Strömmande musik över internet är nu vanligt att använda i Sverige. Denna medieteknologiska förändring har medfört att olika betalningsmodeller för att lyssna på inspelad musik har vuxit fram. Tidigare forskning om användning av inspelad musik och olika lyssningssätt i form av aktiv och passiv lyssning ger mig skäl att anta att grupper av lyssnare lyssnar på musik med olika motiv. Syftet är att med en webbenkätundersökning jämföra vanliga lyssnares och musikartisters betalningsvilja för inspelad musik för att bidra med kunskap om sambanden mellan betalningsvilja, lyssningssätt och musikformat. Frågeställningen är: Finns det någon skillnad mellan vanliga lyssnares och musikartisters betalningsvilja för inspelad musik? Resultatet visar att betalningsviljan för att lyssna på inspelad musik är större hos musikartister än vanliga lyssnare. Båda grupperna använder strömmad musik mest, men betalningsviljan är större för fysiska format. Musikartister lyssnar aktivt till skillnad mot vanliga lyssnare som lyssnar passivt.

Contribution à la validation du modèle cognitif du trouble obsessionnel- compulsif : le rôle des expériences de l’enfance et des états affectifs

Depuis une vingtaine d’années, le modèle cognitif basé sur les interprétations (Groupe de recherche sur la cognition dans le trouble obsessionnel compulsif [OCCWG], 1997, 2001, 2003, 2005) représente le modèle psychologique de l’étiologie et du maintien du TOC le plus étudié au plan empirique. Cependant, peu de recherches ont porté sur les deux postulats importants du modèle touchant respectivement le développement des croyances liées à l’obsessionnalité et la contribution des états affectifs au maintien des interprétations et des croyances (réactivité cognitive). L’objectif de cette thèse est de contribuer à la validation empirique de ces postulats. Fondé sur un devis corrélationnel dans un échantillon de participants mixte (participants troubles obsessionnels-compulsifs et participants non cliniques), le premier article étudie les liens entre les expériences de l’enfance et la présence de croyances obsessionnelles chez l’adulte. Deux modèles alternatifs sont comparés qui représentent d’une part un lien spécifique, et d’autre part un lien non spécifique entre les expériences de l’enfance et les croyances obsessionnelles adultes. Les résultats suggèrent la présence à la fois de relations spécifiques et non spécifiques entre les expériences de l’enfance et les croyances adultes. Les expériences de l’enfance et les domaines de croyance obsessionnels qui montrent des liens spécifiques sont ceux relatifs à la responsabilité, à la perception du danger, et au perfectionnisme. En contrepartie, les expériences de l’enfance relatives à la perception de danger et dans une moindre mesure la sociotropie, apparaissent étroitement liés à la plupart des domaines de croyances adultes (intolérance à l’incertitude, surestimation du danger, importance et contrôle des pensées). Dans la seconde étude, nous nous intéressons à la mesure et l’analyse longitudinales de la réactivité cognitive telle qu’elle s’exprime dans l’environnement naturel de huit participants troubles obsessionnels-compulsifs de type ruminateur. Par le biais de huit protocoles à cas uniques intensifs, l’analyse de contingence entre les scores quotidiens d’humeur (4 états émotionnels cotés par participant) et d’interprétations (une interprétation idiographique des intrusions par participant) permet d’établir une mesure de l’importance de la réactivité cognitive chez chaque participant. Ces résultats sont ensuite analysés du point de vue des postulats principaux de deux modèles spécifiques de la réactivité cognitive (modèle de l’Infusion de l’affect [Forgas, 2008] et modèle de l’Humeur comme intrant [Meeten & Davey, 2011]. Ainsi, les analyses intra-individuelles répétées trans-comportements) et interindividuelles (trans-participants) permettent d’illustrer le rôle proximal déterminant des stratégies de traitement de l’information (traitement systématique; traitement superficiel; traitement altéré) employées par les participants. En résumé, les résultats obtenus dans ces deux études fournissent des données utiles à la poursuite de la validation du modèle des interprétations du TOC. Dans la première étude, l’identification de liens spécifiques entre les EE et les croyances obsessionnelles soutient la séquence étiologique postulée, alors que l’identification de liens non spécifiques suggère que d’autres trajectoires étiologiques peuvent être pertinentes. Dans la seconde étude, l’analyse longitudinale et naturaliste des covariations humeur – interprétations se révèle d’abord féconde à identifier les phénomènes de réactivité cognitive postulés dans le modèle des interprétations. Ensuite, en conformité aux modèles intégrés de la réactivité cognitive, l’analyse des liens entre cette réactivité et les stratégies privilégiées de neutralisation des participants permet d’identifier le rôle clé des différentes stratégies de traitement de l’information dans la réactivité cognitive.

Contribution à la validation du modèle cognitif du trouble obsessionnel- compulsif : le rôle des expériences de l’enfance et des états affectifs

Depuis une vingtaine d’années, le modèle cognitif basé sur les interprétations (Groupe de recherche sur la cognition dans le trouble obsessionnel compulsif [OCCWG], 1997, 2001, 2003, 2005) représente le modèle psychologique de l’étiologie et du maintien du TOC le plus étudié au plan empirique. Cependant, peu de recherches ont porté sur les deux postulats importants du modèle touchant respectivement le développement des croyances liées à l’obsessionnalité et la contribution des états affectifs au maintien des interprétations et des croyances (réactivité cognitive). L’objectif de cette thèse est de contribuer à la validation empirique de ces postulats. Fondé sur un devis corrélationnel dans un échantillon de participants mixte (participants troubles obsessionnels-compulsifs et participants non cliniques), le premier article étudie les liens entre les expériences de l’enfance et la présence de croyances obsessionnelles chez l’adulte. Deux modèles alternatifs sont comparés qui représentent d’une part un lien spécifique, et d’autre part un lien non spécifique entre les expériences de l’enfance et les croyances obsessionnelles adultes. Les résultats suggèrent la présence à la fois de relations spécifiques et non spécifiques entre les expériences de l’enfance et les croyances adultes. Les expériences de l’enfance et les domaines de croyance obsessionnels qui montrent des liens spécifiques sont ceux relatifs à la responsabilité, à la perception du danger, et au perfectionnisme. En contrepartie, les expériences de l’enfance relatives à la perception de danger et dans une moindre mesure la sociotropie, apparaissent étroitement liés à la plupart des domaines de croyances adultes (intolérance à l’incertitude, surestimation du danger, importance et contrôle des pensées). Dans la seconde étude, nous nous intéressons à la mesure et l’analyse longitudinales de la réactivité cognitive telle qu’elle s’exprime dans l’environnement naturel de huit participants troubles obsessionnels-compulsifs de type ruminateur. Par le biais de huit protocoles à cas uniques intensifs, l’analyse de contingence entre les scores quotidiens d’humeur (4 états émotionnels cotés par participant) et d’interprétations (une interprétation idiographique des intrusions par participant) permet d’établir une mesure de l’importance de la réactivité cognitive chez chaque participant. Ces résultats sont ensuite analysés du point de vue des postulats principaux de deux modèles spécifiques de la réactivité cognitive (modèle de l’Infusion de l’affect [Forgas, 2008] et modèle de l’Humeur comme intrant [Meeten & Davey, 2011]. Ainsi, les analyses intra-individuelles répétées trans-comportements) et interindividuelles (trans-participants) permettent d’illustrer le rôle proximal déterminant des stratégies de traitement de l’information (traitement systématique; traitement superficiel; traitement altéré) employées par les participants. En résumé, les résultats obtenus dans ces deux études fournissent des données utiles à la poursuite de la validation du modèle des interprétations du TOC. Dans la première étude, l’identification de liens spécifiques entre les EE et les croyances obsessionnelles soutient la séquence étiologique postulée, alors que l’identification de liens non spécifiques suggère que d’autres trajectoires étiologiques peuvent être pertinentes. Dans la seconde étude, l’analyse longitudinale et naturaliste des covariations humeur – interprétations se révèle d’abord féconde à identifier les phénomènes de réactivité cognitive postulés dans le modèle des interprétations. Ensuite, en conformité aux modèles intégrés de la réactivité cognitive, l’analyse des liens entre cette réactivité et les stratégies privilégiées de neutralisation des participants permet d’identifier le rôle clé des différentes stratégies de traitement de l’information dans la réactivité cognitive.

EFFECT OF SORGHUM SEED TREATMENT IN BURKINA FASO VARIES WITH BASELINE CROP PERFORMANCE AND GEOGRAPHICAL LOCATION

Sorghum [ Sorghum bicolor (L.) Moench] is a major subsistence crop throughout the region of Sahel. With the exception of seeds and labour, no agricultural inputs are in general used in sorghum production since the grain is of a relatively low commercial value and the risk of losing the crop to drought, flooding, etc. is substantial. A meta-analysis of 118 field experiments was carried out to identify conditions in which two protective seed treatments could support a yield increase of sorghum in Burkina Faso. The two treatments were: i) treatment with the pesticide Calthio C (thiram and chlorpyrifos) and ii) treatment with an aqueous extract from the plant Eclipta alba . Both treatments were found to produce a yield increase (Medians: Calthio C +199 kg ha-1, P<2x10-9; E. alba +90.5 kg ha-1 P<4x10-4). A strong relative effect of Calthio C on yield (+36%) was found for field experiments with a low baseline yield. A strong relative effect of E. alba extract on yield (+22%) was found for experiments with a low baseline of emergence. ANOVA of the 118 field tests showed that baseline crop performance (yield and emergence) and the effect of seed treatments were strongly linked to geographical location (twelve different villages included). Roots from sorghum in the village showing the strongest effect of both seed treatments (>40% yield increase) were found to carry a comparatively high load of the infectious ascomycetes: Fusarium equiseti , Macrophomina phaseolina and Curvularia lunata .