Bröstcancerpatienters psykosociala och existentiella behov samt betydelsen av komplementär och alternativ medicinEn systematisk litteraturstudie

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister. Detta ansågs i stor utsträckning bero på en bristfällig kontinuitet. De komplementär- och alternativmedicinska behandlingarna visade sig vara mycket betydelsefulla då de i stor utsträckning tillgodosåg de psykosociala och existentiella behoven hos bröstcancerpatienterna. Behandlingarna minskade psykiska symtom som oro, ångest och depression avsevärt hos kvinnorna samt hjälpte dem att hantera och bearbeta känslor förknippade med cancerdiagnosen och nå ett accepterande av sin sjukdom. Kontinuiteten upplevdes dock ibland som bristfällig även inom den komplementär- och alternativmedicinska vården.

Undervisning till patienter med diabetes typ 2.Faktorer som påverkar resultatet av egenvården- En systematisk litteraturstudie

Syftet med studien var att belysa vilka faktorer i patientundervisningen som kan påverka resultatet av egenvård för patienter med diabetes typ 2 samt att kartlägga gruppundervisningens betydelse och dess innehåll. Studien baseras på 13 vetenskapliga artiklar daterade från år 1991 och fram till år 2003. Litteraturen har sökts manuellt och via databaserna PubMed, SweMed och Elsevier. Sökorden som använts i olika kombinationer var: education, diabetes type 2, support, obesity, self- management, changes lifestyle, factors affecting, empowerment, diabetes nurse, nurse, individually, group, diabetes typ 2, stöd, sjuksköterska, undervisning och egenvård. Urvalet av de vetenskapliga artiklarna gjordes med tanke på litteraturstudiens syfte och frågeställningar. Resultatet visade att undervisningen bör vara en ständigt pågående process. Kontinuitet, hänsyn, tillgänglighet och stöd av hela diabetesteamet under en längre tid är viktiga faktorer i behandlingen. Andra viktiga faktorer som kan påverka resultatet av egenvård är patientens självkänsla, motivation och upplevd ensamhet. Det är viktigt att undervisarens förhållningssätt varieras och anpassas efter patientens individuella resurser och behov. Undervisningsprogram som innehåller både grupp- och individuell undervisning i kombination med teoretisk- och praktisk undervisning har en positiv betydelse för patientens egenvård. Diskussioner och sociala aktiviteter i grupp, visade sig ha en god inverkan på patientens livsstilsförändringar.

Vårdpersonalens kunskaper om och attityder till hiv/aids samt hur omvårdnaden påverkasEn systematisk litteraturstudie.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vårdpersonalens kunskap och attityder till personer med hiv/aids samt hur omvårdnaden av dessa patienter påverkades.Datainsamlingsmetoden var datoriserad och manuell sökning. Kravet på de artiklar som studerades var att de skulle ha vetenskapligt värde, vara skrivna på svenska och engelska samt vara publicerade 1997 eller senare. Totalt studerades 19 kvantitativa och kvalitativa artiklar för att belysa detta ämne. För att kunna bedöma kvaliteten i artiklarna användes två olika granskningsmallar. Studien visade att vårdpersonal överlag har goda kunskaper om hiv/aids beträffande högriskgrupper, sjukdomsförlopp, överföringsmetoder samt betydelse av skyddsåtgärder. Kunskap om hiv och aids spelade en avgörande roll i vårdandet av patienten och dennes anhöriga, samt för att kunna skydda sig själv i den nära vården med patienten. Attityder som var vanligt förekommande hos vårdpersonalen var rädsla, osäkerhet, ovillighet att vårda, samt avsaknad av empati i mötet med hiv/aids patienter. I vår studie framkom vidare att vård av aids sjuka patienter var en bidragande orsak till stress och utbrändhet hos vårdpersonal och påverkande därmed omvårdnadshandlingarna negativt.

Att stödja och främja amning.Strategier och belägg i den amningsstödjande omvårdnaden.En systematisk litteraturstudie.

SAMMANFATTNINGSyftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva vilka nationella och internationella strategier som finns för att stödja och främja amning i den amningsstödjande omvårdnaden, samt att beskriva vetenskapliga belägg som finns för att i den amningsstödjande omvårdnaden uppmuntra, främja och stödja enbart amning i sex månader. Syftet var vidare att beskriva om amningsstrategier inverkar på amningen. Litteratursökningen genomfördes både manuellt och via olika databaser. Totalt ingår 52 referenser i studien, varav 36 är vetenskapliga artiklar. Övriga referenser är rapporter, böcker, avhandlingar, facktidning samt personlig kommunikation. Kvalitetsbedömningen av de vetenskapliga artiklarna genomfördes med hjälp av Forsberg & Wengström samt Willman & Stoltz bedömningsmallar. Resultatet visade att åtgärder har initierats för den amningsstödjande omvårdnaden både nationellt och internationellt. Dessa åtgärder innefattar dokument, kampanjer, rekommendationer och organisationer som alla verkar positivt för amningen. Studiens resultat visar även olika amningsstödjande strategier som visat sig ha en positiv inverkan på amningen. Utbildning till personal om amningens fördelar samt utbildning om åtgärder vid amningsproblem är en strategi som visat sig bidra till att mödrar fick bättre amningsstöd. Utökat amningsstöd i hemmet var också en strategi som hade en positiv inverkan på amningen. Att lära ut amningsteknik och få rätt stöd tidigt var också relaterat till en lyckad amning. I resultatet beskrivs emotionella, fysiologiska och praktiska fördelar med enbart amning i fyra månader eller mer. Enbart amning fyra månader eller mer har ett flertal medicinska fördelar också, vilket har visat sig i lägre förekomst av atopi, celiaki, HIB, UVI, luftvägsinfektioner, öroninflammationer och diarréer. Effekter av enbart amning i fyra månader eller mer har också visat sig i form av sänkt blodtryck, minskad fetma i vuxen ålder, minskade besvär vid GERD samt en positiv inverkan på den kognitiva och intellektuella utvecklingen. Slutsatsen av föreliggande studie är att det finns vetenskapliga belägg för att uppmuntra främja och stödja enbart amning i fyra månader eller mer. Vidare, att personal som arbetar med amningsstödjande omvårdnad har tillgång till en bra grund genom den digra litteratur som finns för att föra fram amningens fördelar, samt att amningsstöd som ges av välutbildad personal i hemmet har effekter på amningsdurationen.

Kvinnlig Könsstympning : Litteraturstudie om praktisk handläggning och komplikationsrisker vid förlossning

Today around 28 000 women originally from countries where FGM is practised, are living in Sweden. Many of them are at childbearing age which means that knowledge about FGM and its consequences is of outmost importance during delivery. The aim of this study is to describe current research on how to manage the delivery, regarding deinfibulation and the following stitching as well as the risk of complications when the labouring woman is mutilated. This review of literature is based on 12 scientific articles published between years 1989 – 2005. Five different databases have been searched with use of a large number of keywords.The review found that no scientific research has been carried out that describes how deinfibulation and following stitching should be managed when the woman is mutilated. All available articles within this area are referring to best practice only. The review also found that the conclusions of the studies are contradictory. The majority, however, show an increased frequency for prolonged labour that could be related to FGM. The three largest studies also show an increased rate of caesarean section among mutilated women. In the few studies that examine haemorrhage, the majorities show an increased tendency to bleed, that could be related to FGM. Several articles emphasize the importance of good routines for deinfibulation to reduce the risk for complications.In summary it can be established that due to methodological problems in many studies, no reliable conclusion can be made that the researched complications exists to a greater extent when the woman is mutilated

Riskfaktorer för och omvårdnadsåtgärder vid akut delirium : En litteraturstudie

Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer som i omvårdnadsforskningen beskrivs som bidragande faktorer till akut delirium. Syftet var vidare att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder som omvårdnadsforskningen tar upp som kan minska risken för uppkomst av akut delirium. Resultatet baserades på vetenskapliga artiklar som söktes i följande databaser: Elin@dalarna, BlackwellSynergy, PubMed och EBSCO host. Följande sökord användes: delirium, acute, elderly, nursing, patients, caring, management, confusional state, needs. Artiklarna granskades enligt en granskningsmall med avseende på vetenskaplig kvalité. Betydande riskfaktorer för akut delirium var ålder, flera samtidiga sjukdomar, antalet mediciner och typ av medicin. Förutom att genomgå operation var också många åtgärder, framför allt invasiva åtgärder, tidigt under sjukhusvistelsen riskfaktorer för akut delirium. Även flera rumsbyten var en riskfaktor. Viktiga åtgärder för att förebygga akut delirium var psykiatrisk konsultation, tekniker för att underlätta orientering, emotionellt stöd, patientundervisning och anhörigundervisning, patientorientering, fysisk kontakt med patient samt att upprätta kontakt med kurator.

Restless legs syndrome - en beskrivning av dess inverkan på individens sömn, livskvalitet samt olika behandlingsformer : En systematisk litteraturstudie

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva hur restless legs inverkar på individens sömn och livskvalitet. Syftet var även att granska vilka olika former av behandlingar som finns att tillgå vid restless legs. För att finna information om detta ämne har endast vetenskapliga artiklar använts. Datainsamlingen har skett via databaser, internet samt Högskolans bibliotek, och artiklar från år 1995 och framåt har valts ut. Inklusionskriterier för denna studie var att de valda artiklarna skulle vara internationella vetenskapliga artiklar i fulltext. De funna artiklarna granskades med avseende på vetenskaplig kvalitet och poängsattes utifrån för ändamålet avsedda granskningsmallar. Denna bedömning resulterade i 21 artiklar. Resultatet visade att restless legs patienter upplever sömnbristen som det största problemet. För flertalet individer som drabbas av restless legs försämrades livskvaliteten och patienterna drabbades vanligtvis av psykologiska och fysiologiska besvär. Det vanligaste sättet att behandla restless legs var att använda dopaminerga läkemedel samt bensodiazepiner, antiepileptika och opioider. Andra former av behandlingar var järn, homeopatiska läkemedel, hypnos samt fysisk aktivitet. Det förekom även att restless legs patienter på eget initiativ använde hasch eftersom det ansågs lindra symtomen.

Riskfaktorer och prevention vid trycksårsamt sjuksköterskans roll i omvårdnaden : En systematisk litteraturstudie

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva riskfaktorer som påverkade uppkomsten av trycksår samt de vanligaste förekommande preventiva åtgärderna. Vidare var syftet att beskriva sjuksköterskans roll vid förebyggandet samt behandlingen av trycksår. De vetenskapliga artiklar (n=21) som ingick i studien söktes manuellt samt datoriserat via databaserna Blackwell Synergy, CHINAL, Elin@Dalarna och Elsiever. Inklusionskriterierna var att de skulle vara vetenskapliga samt av kvalitativ och kvantitativ design. Även litteraturstudier inkluderades. Artiklarna skulle vara publicerade 1990 eller senare och vara svensk eller engelskspråkiga. Resultatet visade att patienter med lågt nutritionsstatus och låga serum albuminvärden riskerade att utveckla trycksår. En annan stor riskgrupp var patienter i peri- och postoperativa skeden där operationstiden kraftigt inverkade på uppkomsten av sår. Även anestesiformen spelade roll. Trycksåren uppkom vanligen på hälarna och korsbenet. I preventativt syfte var evidensbaserade mätskalor viktiga. Även trycksårsreducerande madrasser visade sig vara betydelsefulla. Vidare framkom att hälso- och sjukvårdspersonalen visade ett svalt intresse för trycksår och att kvalitetssäkringen var bristfällig. Sjuksköterskan hade främst en informerande roll inom trycksårspreventionen. Såren rengjordes lämpligast med fysiologisk koksaltlösning och omlades med våt omläggning. Resultatet visade även att smärtanalyser i högre grad borde involveras i trycksårsbehandlingen.

Livskvalitet hos cancerpatienter inom palliativ vård : Mätmetoder och patienters upplevelser : En litteraturstudie

I den sista tiden i en människas liv var det viktigt att livskvaliteten var hög, samtidigt var livskvalitet någonting som var högst subjektivt och ibland svårt att mäta. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka metoder som användes för att värdera cancerpatientens livskvalitet, samt patientens egen upplevelse av livskvalitet i det palliativa skedet, då endast en begränsad tid av livet återstod. Underlag till litteraturstudien framkom genom artikelsökning via databaserna Blackwell Synergy, Elin samt EBSCO Host. Vid sökningen användes enkla sökord eller sökord i kombination. Sökningen begränsades till svensk och engelsk litteratur. Totalt valdes 40 artiklar ut. Vid efterföljande granskning ansågs 15 artiklar av sådan kvalitet att de inkluderades i resultatet. Resultatet visade att mätningar av palliativa cancerpatienters livskvalitet genomfördes med hjälp av specifika frågeformulär utifrån cancertyp eller med hjälp av intervjuer. Frågeformulären var bra att använda när en snabb, övergripande bild av patientens livskvalitet efterfrågades. I många fall användes också/eller djupintervjuer av patienterna vilket gav en mer detaljerad bild av vad livskvalitet var för patienterna. Vad gällde palliativa cancerpatienters upplevelser av livskvalitet visade det sig att cancerrelaterad smärta med sjukdomsspecifika symtom liksom oro för ekonomi och social isolering påverkade livskvaliteten negativt.

Patientutbildning om diabetes : En systematisk litteraturstudie

Syftet med litteraturstudien var att ta reda vad olika studier kommit fram till angående patientutbildning om diabeteskost, motion, hur patientutbildningen bedrivs och uppföljning av vad patienterna fått med sig för kunskaper genom utbildningen. Datainsamlingen har skett i databaserna Elin, Blackwell-Synergy, PubMed och Elsevier. Vid sökningen gjordes begränsning till svensk, norsk och engelskspråkiga tidskrifter och alla artiklar var vetenskapliga. Sökorden som användes i olika kombinationer var: patient education, diabetes, education, exercise och diet. I de artiklar som hämtades via databassökningen valdes ytterligare artiklar från referenslistor. Urvalet gjordes med tanke på litteraturstudiens syfte och frågeställningar. De valda artiklarna granskades med avseende på vetenskaplig kvalité och poängsattes med hjälp av granskingsmallar. Studien baseras på 23 vetenskapliga artiklar, 16från databassökning och 7 artiklar från referenslistor, daterade från år 2000 och fram till år 2005. Resultatet visade att patientutbildningen i samband med diabetes är nödvändigt, och det är viktigt att den anpassas utifrån patientens egna behov och resurser. Patienterna har olika motivation och förståelse för att ändra sitt förhållningssätt till kost och motion. Det är viktigt att patientundervisningen innehåller både grupp- och individuell undervisning i kombination med teoretisk- och praktisk undervisning under en längre tidsperiod.

Beröringens betydelse i vården : en systematisk litteraturstudie

Den fysiska beröringen är en förutsättning för att vård överhuvudtaget skall kunna utföras. Varje dag sker inom hälso- och sjukvården ett oräkneligt antal beröringar i skiftande situationer. Beröringen finns där som en självklar del i den dagliga vården men kan också användas i olika fysiska behandlingsmetoder. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilken betydelse beröring hade i omvårdnaden för patienten. Vetenskapliga artiklar och litteratur i ämnet användes och var publicerade efter 1995. Fysisk beröring i omvårdnaden visade sig ha flera olika betydelser som gick att dela in i begreppen: symtomlindring och återhämtning, komfort, kommunikation, obehag samt samspel. Den fysiska beröringen gav både fysiska och psykiska förbättrade tillstånd. En del patienter minskade sin läkemedelsanvändning efter behandlingar med olika fysiska beröringsformer. Detta kunde vara en väg till ökad livskvalitet för människor, framförallt när det handlade om smärta, oro, och depression. Positiva känslor som trygghet, välbefinnande och komfort upplevdes av en del patienter i beröringsögonblicket och ibland som en följd av själva beröringen. Beröring visade sig vara ett sätt att kommunicera med patienter, framförallt var det viktigt när det verbala språket sviktade eller saknades. Även om många positiva betydelser för patienterna framkom i studierna fanns det också negativa upplevelser. Beröring av stressad och hårdhänt personal, smärta och att inte känna sig delaktig i skeendet var exempel på obehagliga upplevelser. I flera studier framkom att samspelet mellan patienter och vårdare kunde förbättras med stöd av den fysiska beröringen.

Malnutritionsproblem vid cancersjukdom : En litteraturstudie

Det primära syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur cancerrelaterad malnutrition uppkom och hur kroppen påverkades. Vidare syftade studien till att beskriva hur patienterna upplevde nutritionsproblemen och dess konsekvenser. Studien syftade även till att beskriva hur patienternas livskvalitet påverkades av nutritionsproblemen, samt vilka åtgärder sjukvårdspersonalen kunde vidta för att förbättra nutritionen hos patienter med cancer. Artikelsökningen har skett via databaserna Elin@Dalarna, Blackwell Synergy och EBSCO Host. Sökorden som användes var cancer, healthcare, nutrition, malnutrition, nurse, nursing, quality of life och experiences. Resultatet visade att malnutrition ökade risken för komplikationer. Många av patienterna avled på grund av malnutrition och inte av cancern i sig. Malnutrition orsakades av att patienten inte kunde äta på grund av både cancern och dess behandling. Patienterna tyckte det var omöjligt att både äta, dricka och till och med svälja sin egen saliv på grund av rädsla för outhärdlig smärta. Konsekvensen av detta var att de inte hade styrka eller energi till att göra någonting. Nutritionsproblem ledde även till en känsla av brist på gemenskap och en försämrad livskvalitet. Nutritionsintaget var den viktigaste faktorn till en bra livskvalitet. Genom att ta nutritionsstatus tidigt och med jämna mellanrum följa upp nutritionsstatus på patienten så kunde sjuksköterskan motarbeta malnutrition.

Handhygien : sjukvårdspersonalens följsamhet och efterlevnad : en systematisk litteraturstudie

Syftet med litteraturstudien var att finna vilka faktorer som påverkar sjukvårdspersonal att inte tvätta sina händer samt vilka åtgärder som kan göras för att basal handhygien lättare skall efterlevas. Studien skulle även beskriva vilka vårdrelaterade infektioner som kan förekomma när handhygien inte utförs adekvat. En systematisk litteraturstudie med artiklar från stora delar av världen genomfördes. Totalt användes 19 artiklar i resultatet varav 3 artiklar även i introduktionen. Artiklarna söktes via databaserna ELIN@dalarna, Blackwell Synergy, PubMed och CINAHL, och var publicerade mellan 1995 – 2006 och skrivna på svenska eller engelska. Resultatet visade att en av orsakerna till bristande följsamhet var att sjukvårdspersonalen ansåg att det var för tidskrävande att följa fastställda handhygienrutiner. Resultatet visade vidare att attityder, kunskap och vilja samt ålder och antal verksamma år i yrket hade betydelse för följsamheten. Tidigare allergi då sjuksköterskorna lättare fick eksem på sina händer vid handhygien och handspritens och tvättfatens placering hade också betydelse. Läkare hade generellt lägre följsamhet än sjuksköterskor. Stafylococcus Aureus, Rotavirus och Hepatit A virus hade bäst överlevnad i vårdmiljö men de sjukhusrelaterade infektionerna skilde sig något åt beroende på i vilket land studierna gjorts.

Livskvalitet i familjer med barn och ungdomar med astma : en systematisk litteraturstudie

Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilken livskvalitet barn och ungdomar med astma och deras föräldrar hade. Till resultatet användes tretton vetenskapliga artiklar publicerade tidigast år 2000. Databaserna Elin, Blackwell Synergy och Ebsco Host användes vid artikelsökningen och en manuell sökning gjordes via www.asthma.se. Sökorden asthma, child, parents, quality of life, experience och coping användes i olika kombinationer. Artikelurvalet gjordes för att passa litteraturstudiens syfte och frågeställningar och det vetenskapliga värdet i artiklarna skattades med hjälp av modifierade granskningsmallar. Resultatet visade att barn och ungdomar med astma hade relativt högt skattad livskvalitet och hade lärt sig att hitta strategier för att hantera sin sjukdom och därmed kunna leva ett så normalt liv som möjligt. Många av barnen och ungdomar testade gränser för hur mycket kroppen tålde genom påfrestande fysiska aktiviteter. För de ungdomarna som hade lågt skattad livskvalitet kunde orsakerna härledas till dålig kontrollerade astmasymtom eller då omgivningen påverkade barnet negativt. Flickor hade lägre livskvalitet än pojkar i studierna. Föräldrarna till barn och ungdomar med astma var generellt mer påverkade av barnets sjukdom än barnen själva. De fanns vissa skillnader mellan föräldrarna, mödrarna var mer bekymrade och oroade medan fäderna hade ett mer avslappnat förhållande till barnet och sjukdomen.

Barn och katastrofer : en systematisk litteraturstudie

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa ämnet barn och katastrofer, som hur barn reagerar efter traumatiska händelser, hur de utvecklar Post- Traumatic Stress Disorder (PTSD), hur PTSD behandlas samt hur vårdpersonal kan hjälpa barn på bästa sätt. Studien var en systematisk litteraturstudie. Litteraturen söktes via Elin@dalarna, Pub Med och DOAJ. Sökord som användes för att få fram relevanta artiklar var: ”adaption”, ”care”, ”catastrophe”, ”children”, ”child”, ”disasters”, ”help”, ”natural disaster”, ”PTSD”, ”react”, ”trauma”. Dessa ord användes ett och ett samt i kombination med varandra. De vetenskapliga artiklarna som användes kvalitetsbedömdes med en kombinerad granskningsmall av Forsberg och Wengström (2003) samt Willman och Stoltz (2002) granskningsmallar för kvalitativa och kvantitativa studier. Denna granskning resulterade i ett urval av 16 vetenskapliga artiklar som var publicerade mellan1990 och 2006 och var skrivna på svenska eller engelska. Sökorden fanns med i artikelns titel eller abstract, samt att dess innehåll skulle besvara frågeställningarna som fanns. De studier som granskades i denna uppsats visade att barn reagerar väldigt olika beroende på deras sociala liv och levnadsstandard, samt hur svårt drabbade de blivit av naturkatastrofen. Barns första reaktioner efter en naturkatastrof var ofta ilska och aggressioner över det inträffade, barnen anklagade ofta sig själva för det inträffade. Barn som levde under sociala missförhållande, utan föräldrar, hem och vänner löpte högre risk att få symtom på PTSD, och det var vanligare att flickor fick symtom än pojkar. De vanligaste behandlingsmetoderna för symtom av PTSD var kognitiv beteendeterapi och läkemedel. Den viktigaste hjälpen för barn som upplevt en naturkatastrof var att hjälpa dem tillbaka till det vardagliga livet.