Asset Price Instability and Policy Responses: The Legacy of Liberalisation

The debate about the dynamics and potential policy responses to asset inflation has intensified in recent years. Some analysts, notably Borio and Lowe, have called for 'subtle' changes to existing monetary targeting frameworks to try to deal with the problems of asset inflation and have attempted to developed indicators of financial vulnerability to aid this process. In contrast, this paper argues that the uncertainties involved in understanding financial market developments and their potential impact on the real economy are likely to remain too high to embolden policy makers. The political and institutional risks associated with policy errors are also significant. The fundamental premise that a liberalised financial system is based on 'efficient' market allocation cannot be overlooked. The corollary is that any serious attempt to stabilize financial market outcomes must involve at least a partial reversal of deregulation.

Financial liberalisation and industrial development in Malawi

It has been suggested that financial liberalisation may be a key policy to promote industrialisation as it removes the credit access constraint on firms, especially small and medium ones. We investigate the effect of credit expansion in the wake of liberalisation on the structure of the industrial sectors in Malawi and find that, in contrast to the hypothesis above, it resulted in an increase in industrial concentration and a decrease in net firm entry, especially in sectors that are more finance dependent. The case of Malawi is interesting because financial liberalisation has been justified precisely as a means for industrial development and because the implementation of the policy has been regarded as relatively successful.

Russian Enterprise Restructuring - the Effect of Privatisation and Market Liberalisation on the Performance of Large Enterprises

The fundamental question in the transitional economies of the former Eastern Europe and Soviet Union has been whether privatisation and market liberalisation have had an effect on the performance of former state-owned enterprises. This study examines the effect of privatisation, capital market discipline, price liberalisation and international price exposure on the restructuring of large Russian enterprises. The performance indicators are sales, profitability, labour productivity and stock market valuations. The results do not show performance differences between state-owned and privatised enterprises. On the other hand, the expansion of the de novo private sector has been strong. New enterprises have significantly higher sales growth, profitability and labour productivity. However, the results indicate a diminishing effect of ownership. The international stock market listing has a significant positive effect on profitability, while the effect of domestic stock market listing is insignificant. The international price exposure has a significant positive increasing effect on profitability and labour productivity. International enterprises have higher profitability only when operating on price liberalised markets, however. The main results of the study are strong evidence on the positive effects of international linkages on the enterprise restructuring and the higher than expected role of new enterprises in the Russian economy.

Non-profit maximising organisations and the impact of privatisation, liberalisation, and public-sector reform

I denna avhandling analyserar jag både offentliga och privata företag och organisationer, inklusive universitet, särskilt när det existerar potentiell inre motivation. Jag behandlar både industriell produktion, inklusive infrastruktursektorer med vertikala relationer, och tjänstesektorn. Man tänker sig att ägandet kan påverka kostnadseffektiviteten dels genom olika storlek hos lönetillägg och andra förmåner för de anställda (eng. Internal Rent Capture), och dels via asymmetrisk information. Jag frågar dessutom om det finns andra faktorer än ägande och konkurrens som kan påverka prestandan hos kommersiella företag och ideella organisationer. Dessa frågeställningar aktualiseras av pågående reformer inom den offentliga sektorn, särskilt i samband med den så kallade nya offentliga förvaltningen (eng. New Public Management). Jag analyserar reformernas inverkan på hur bra en organisation fungerar och på den sociala välfärden. Analysen i denna avhandling är teoretisk, men resultaten är relaterade också till den empiriska litteraturen. Avhandlingen är uppdelad i del I och II. I del I sammanfattar jag avhandlingen och sätter den i ett sammanhang, medan del II består av fem redan publicerade essäer. De två första (I–II) är mera traditionella, i och med att de baserar sig på homo economicus (eng. the economic man), utan att beakta den inre motivationen. I essä I (publicerad 2008) bedömer vi fördelar och nackdelar av privatisering och avreglering innanför en sådan ram, men med en betoning också på icke återvinningsbara fasta kostnader och vertikala relationer. I essä II (publicerad 2012) fokuserar vi oss på vertikal separation, och konkurrensutsättning och privatisering i nätverksindustrier. I essäerna III–V vidgas perspektivet genom att införa potentiell inre motivation i en agentmodell. Analysen i essä III (publicerad 2014) tillämpas på offentligt ägande och privatisering. I essäerna IV och V (publicerade 2009 respektive 2013) utvidgas analysen till att även gälla kreativa branscher, särskilt arbete inom universiteten, där den inre motivationen hos de anställda kan tänkas vara avgörande. I dessa essäer tillämpas en analys som inbegriper ett intra-personellt spel inom ramen för en agentmodell med potentiell inre motivation. Vi analyserar sålunda avvägningen mellan ekonomiska incitament och inre motivation.