Multimodalt skrivande - förutsättningar och lärandemöjligheter : Litteraturstudie om mellanstadieelevers lärandemöjligheter vid multimodalt skrivande inom svenskämnet och förutsättningar för en multimodal skrivundervisning

Kursplanen i svenska förklarar att eleverna ska utveckla det multimodala skrivandet inom svenskämnet. Det multimodala skrivandet innebär att ord, bild och ljud kombineras och samspelar. Huvudsyftet med den här litteraturstudien har varit att undersöka hur det multimodala skrivandet inom svenskämnet för årskurs 4-6 kan se ut, vilka kompetenser och resurser som krävs för att bedriva en multimodal skrivundervisning, samt vilket slags lärande det multimodala skrivandet kan ge upphov till hos eleverna. Litteraturstudien visar att det multimodala skrivandet kan förekomma såväl analogt som digitalt. Vidare visar den att svensk forskning på området är mycket begränsad. De artiklar och avhandlingar som inkluderats i litteraturstudien visar att forskare är eniga om att lärare behöver utveckla sina kunskaper om olika teckenvärldar, såsom auditiva och visuella, för att göra elever medvetna om teckenvärldarnas meningspotential och samspel. Det multimodala skrivandet ger upphov till en form av samordnat lärande, eftersom det multimodala skrivandet är en komplex process, som kräver att eleverna får explicit undervisning om aktuell digital programvara och teckenvärldarnas meningsskapande. Multimodalt skrivande är ett vanligt inslag utanför skolan, men bör få tillträde in i skolvärlden. Det förutsätter att digitala resurser finns tillgängliga och att lärare är positivt inställda till den multimodala skrivutvecklingen.

Högläsning och språkarbete : En litteraturstudie om lärandemöjligheter som erbjuds genom högläsning

Vid upprepade tillfällen under vår studietid har vi erfarit att högläsning bidrar till elevers språkutveckling, dock har vi inte sett att högläsning är en prioriterad undervisningsaktivitet i verksamheter. Syftet med litteraturstudien är att undersöka språkarbetets möjligheter till lärande med högläsning som utgångspunkt i förskole-klass och årkurserna 1-3 [F-3]. Ett antal kriterier fastställdes i den här kvalitativa undersökningen och urval gjordes för att finna relevanta texter, som sedan har analyserats och jämförts. Texter i form av vetenskapliga artiklar, böcker och konferensbidrag har behandlats i den här studien. Analysen av studien består av både internationell och nationell forskning och studien grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att elevers språk och läsförståelse utvecklas när högläsning bearbetas genom bland annat textsamtal. Slutsatsen är att det finns många fördelar med att arbeta språkutvecklande genom högläsning då det även bidrar till bland annat elevers begreppsförståelse och identitetsskapande.

Sociomatematiska normer : Skuggan i matematikklassrummet

Det valda ämnesområdet för litteraturstudien är sociomatematiska normer, eftersom dessa är oundvikliga och förekommer i alla matematikklassrum. Forskningen kring ämnet är begränsad trots att sociomatematiska normer är en del av lärares och elevers vardag. Syftet med litteraturstudien är att belysa sociomatematiska normer som förekommer i den dagliga verksamheten i skolan samt deras påverkan. Utgångspunkten i studien är både ur ett lärar- och ur ett elevperspektiv. Följande frågeställningar behandlas för att uppnå syftet med studien:   Hur skapas sociomatematiska normer av lärare och elever i matematikklassrummet? På vilket sätt kan olika sociomatematiska normer samt en förändring av dessa påverka elevers lärande?   Tillvägagångssättet i studien är informationssökning i olika söktjänster. Den funna analyserade litteraturen är vetenskapligt granskad och riktar sig mot grundskolan. Vidare består litteraturen av både internationell och nationell forskning. Resultatet i studien visar att sociomatematiska normer skapas genom interaktion mellan elever och mellan elever och lärare. Genom ett sådant skapande av dessa normer uppstår ett flertal lärandemöjligheter för såväl lärare som elever. Sociomatematiska normer är unika för varje elevgrupp och matematikklassrum. Elevers lärande påverkas av sociomatematiska normer och för att påverkan ska vara positiv krävs acceptans av och förståelse för dessa normer från både lärare och elever.  Även vid inkludering och exkludering av normer i matematikklassrummet påverkas elevers lärande.   Sociomatematiska normer är ett komplext ämne och forskning visar att lärare har bristfällig kunskap kring ämnesområdet. Följaktligen finns ett stort behov av fortsatt forskning och en utveckling av kunskaper kring sociomatematiska normer.