Informationssäkerhet inom grafiska företag

The study shows the current need for security solutions concerning work with information in different areas.Investigations will show important solutions for printers’ needs to meet the increasingly harder demands forfast and safe digital communications. Important factors to be analyzed in the investigations are: access todifferent types of information, workers authority of information, access to the data base register internallyand externally, production solutions for an effective fault detection and data base solutions fororders and distribution.Planned and unplanned stops result in a standard of value in interruptions. Internal data bases areprotected by so-called “Fire Walls”, “Watch Dogs” and Virtual Private Networks. Offset plates are locked infor a definitive range of time. Subsequent destruction and remaining sheets are shredded and recycled. Alldocumentation is digital, in business control systems, which guarantees that no important documents arelying around in working places. Fault detection work is facilitated by the ability to fully track the order numberson incoming orders.

Lag och ordning i cyberrymden - En jämförelse av Finlands och Sveriges cyberssäkerhetspolitik mellan åren 2009-2015, med fokus på lagstiftningen

Denna undersökning har jämfört Finlands och Sveriges cybersäkerhetspolitik. Som forskningsmetod har använts komparativ analys och som teoretisk referensram säkerhetiseringsteorier. Rubriken har valts på grund av den aktuella samhällsdebatt som förs kring cyberssäkerhet. Statliga dokument har använts som primära källor. Intervjuer, artiklar och nyheter har använts för att stöda slutsatserna. Lagstiftningen har lagts i fokus, eftersom den styr själva verkställandet av idkad cybersäkerhetspolitik. Utförd analys visar att Finland och Sverige behandlar cybersäkerhetsfrågorna som en del av den övriga säkerhetspolitiken. Den största skillnaden är att Sverige inte har ett lika synligt behov att säkerhetisera sin cybersäkerhetsagenda. Detta beror på att Sverige redan säkrat sina statliga säkerhetsintressen i cyberrymden tack vare den så kallade FRA-lagen. Analysen visar att Finland med sin säkerhetisering strävar efter likande befogenheter åt myndigheterna att bedriva underrättelse i cyberrymden. Målet för Sveriges säkerhetisering är enligt denna analys att stärka de existerande säkerhetsstrukturerna och utveckla myndighetssamarbete. Lagstiftningsanalysen visar att båda länderna betonar medorgarnas grundläggande friheter och rättigheter, yttrandefrihet samt personlig integritet på nätet. En annan likhet är att båda strävar att lösa lagstiftningsfrågorna genom internationellt samarbete. Den största skillnaden mellan Finland och Sverige är att Sverige endast försöker anpassa den nuvarande lagstiftningen till cyberdomänen, medan Finland strävar att forma en helt ny cyberlagstiftning. Slutsatsen visar dock att staterna först måste definiera cyberterminologin juridiskt, innan de kan göra straffrättsliga tolkningar. Därtill måste länderna utveckla regelverken för överlåtelse av information myndigheterna emellan.

Molntjänster för utvecklings- och testverksamhet i krisberedskapsmyndigheter

Molntjänster har blivit ett intressant fenomen i IT-världen. Molntjänster har skapat möjligheter för företag och individer att effektivisera sin verksamhet för en minimal avgift istället för att driftsätta egna servrar. Detta blir möjligt genom att erbjuda flera olika tjänster på varierande distributionsmodeller. Till följd av detta fenomen förekommer serviceförfrågningar av molntjänster kontinuerligt bland svenska privata företag och myndigheter. De privata företagen har ingen skyldighet att följa lagar som begränsar dem från att använda molntjänster, i motsats till krisberedskapsmyndigheterna och deras utvecklings- och testverksamhet. Detta examensarbete kommer fokusera på att analysera de möjligheter som finns för svenska krisberedskapsmyndigheters och deras utvecklings- och testverksamheter att använda molntjänster Examensarbetet genomfördes som en kvalitativ studie med hjälp av intervjuer och litteraturstudier som datainsamlingsmetoder. Intervjuerna genomfördes på anställda i en krisberedskapsmyndighet för att ge en bild av hur dessa anställda med varierande befattningar tolkar molntjänster samt dess för- och nackdelar. Litteraturstudien användes för att spegla andra nationers synpunkter på molntjänster i myndigheter, samt vilka svenska lagar och regelverk som kan förhindra molntjänster i en krisberedskapsmyndighet. Resultatet av examensarbetet visade att det existerar möjligheter för användning av molntjänster i en krisberedskapsmyndighet. Detta görs möjligt genom att analysera informationen som skall distribueras på en molntjänst.