1000 resultados para hantering av
Resumo:
Kustomrdet vid bo, Reso, Ndendal och Raumo r ett omrde med nationellt betydande versvmningsrisk. Nrings-, trafik- och miljcentralen i Egentliga Finland har utarbetat denna plan fr hantering av versvmningsrisker under vgledning av versvmningsarbetsgruppen fr kustomrdet vid bo, Reso, Ndendal och Raumo. I planen presenteras de fr omrdet freslagna mlen och tgrderna fr hantering av versvmningsriskerna, en beskrivning av myndigheternas tgrder vid versvmning samt en planens miljrapport. Sammanfattat r tgrderna fljande: Minska versvmningsrisker - Beakta versvmningar vid planlggning och beslut om bygglov och miljtillstnd, regionala anvisningar fr planlggning och byggande - Hja eller skydda gator, varna fr versvmningsvatten med skyltar vid vgrenarna - Avlgsna frn det versvmmade omrdet eller skydda anordningar fr el- och vrmedistribution samt fr vattenfrsrjning och datakommunikation Beredskapstgrder - Kontrollera och uppdatera skerhetsplaner fr anlggningar som hanterar mnen som r skadliga fr miljn - Utveckla ett prognossystem fr havsvattenstndet - Sammanstlla ett paket med information om versvmningar och utdela det till invnare, fastighetsgare och arbetsplatser i versvmningsomrdet versvmningsskydd - Objektsvisa skyddskonstruktioner, tillflliga och permanenta Verksamhet vid versvmningsrisk och versvmningar - Skydd av vrdefulla kulturarvsobjekt genom tillflliga konstruktioner - Utveckling av en versvmningsvarningstjnst fr medborgare och fretag Information om vgavsnitt som r ur bruk och som anvnds
Resumo:
bo, Reso, Ndendal och Raumo har enligt jord- och skogsbruksministeriets beslut (20.12.2011) utsetts till omrden fr versvmningsrisk av nationell betydelse. Omrdena hr drigenom till 21 omrden med betydande versvmningsrisk i Finland. Fr att minska versvmningsriskerna och frebygga och lindra versvmningar samt fr att frbttra beredskapen fr versvmningar i vattendrags- och kustomrden med betydande versvmningsrisk har uppgjorts planer fr hantering av versvmningsrisker. Denna plan fr hantering av versvmningsrisker har uppgjorts p miljansvarsomrdet vid Nrings-, trafik- och miljcentralen (NTM-centralen) i Egentliga Finland under styrning av versvmningsgruppen fr kustomrdet. I planen presenteras de fr omrdet freslagna mlen och tgrderna fr hantering av versvmningsriskerna med motiveringar samt en beskrivning av myndigheternas tgrder vid versvmning. Riskhanteringsplanen bygger p en preliminr bedmning av versvmningsriskerna i avrinningsomrdet samt p kartor ver versvmningshotade omrden och versvmningsrisk i omrdet samt p befintliga dokument om hanteringen av versvmningsriskerna.
Resumo:
I den hr planen behandlas eventuella sllsynta versvmningar som intrffar i Kymmene lvs avrinningsomrde och de tgrder fr att minska versvmningsrisken som de krver. I planen presenteras olika frhandstgrder genom vilka man frbttrar beredskapen infr en versvmning. Planen innehller ocks tgrder som vidtas under och efter versvmningen. En versvmning frestlls som en hndelse som oundvikligen orsakar skador. Med tanke p hanteringen av versvmningsrisker r det vsentligt att konsekvenserna av versvmningen dock inte medfr ngot hot mot mnniskors liv eller hlsa och att samhllets ndvndighetstjnster, till exempel vattendistribution, el, vrme och sjukvrd, fungerar. tgrderna i planen fr hantering av versvmningsrisker genomfrs under de kommande sex ren (20162021). Planen uppdateras 2021.
Resumo:
Lngs de finlndska vattendragen och den finlndska havskusten har identifierats 21 omrden med betydande versvmningsrisk. Fr varje omrde med betydande versvmningsrisk har utarbetats en plan fr hantering av versvmningsrisker. Den hr planen fr hantering av versvmningsrisker i Helsingfors och Esbo kustomrde innehller ml och tgrder fr att minimera versvmningsriskerna i huvudstadsregionens strandomrden och i den nrmaste skrgrden. I gruppen som utsetts fr att utarbeta planen har ingtt fretrdare fr Nylands frbund, stderna Helsingfors och Esbo, Helsingfors och Nylands rddningsverk samt NTM-centralen i Nyland. Dessutom har Samkommunen Helsingforsregionens miljtjnster HRM deltagit i arbetet i egenskap av expert. Viktiga intressentgrupper har hrts enligt behov. Strandomrdena i Helsingfors och Esbo har en mngformig natur som varierar frn branta klippstrnder till vassbevuxna och grunda havsvikar. En del av bckarna som mynnar ut i havet frn de lglnta landskapen nr sig lngt in i landet vilket gr att det omrde som pverkas av havsversvmningar strcker sig till och med flera kilometer frn kusten. Strandomrdena i huvudstadsregionen karaktriseras av en allt ttare bosttning. I nrheten av kusten finns utver bosttning ven bland annat flera industri- och samhllsteknikobjekt, lglnta vgar och hamnar. Drtill r underjordiska utrymmen och tunnlar typiska drag fr Helsingfors. Mlet med hanteringen av versvmningsriskerna r bland annat att trygga bostadsbyggnader, objekt som r svra att evakuera, samhllsteknikstrukturer, viktiga trafikfrbindelser, hamnar, objekt som r farliga fr miljn, kulturarvsobjekt och annat byggnadsbestnd om havsvattenstndet stiger. Drtill har man bland annat som ml att minimera egendomsskadorna och att beakta klimatfrndringen i det versvmningsskra byggandet. Man strvar mot mlen genom beredskap samt genom tgrder svl under som efter versvmningen. tgrderna strider inte mot mlen fr vattenvrden. En av de viktigaste tgrderna som minskar versvmningsrisken i Helsingfors och Esbo kustomrde r beaktandet av versvmningsomrden och klimatfrndringen i planeringen av markanvndningen. Utgngspunkten r att man br undvika byggande i omrden med versvmningsrisk och vid placeringen av funktioner br man beakta rekommendationerna fr lgsta grundlggningsniv. I frga om riskobjekt br man skerstlla att det finns uppdaterade och fungerande beredskapsplaner. Frutsttningarna fr invnarnas egen beredskap ska frbttras bland annat genom kad medvetenhet om versvmningar. I planen identifieras ocks flera regionala och lokala skyddsbehov.
Resumo:
Riihimki har utsetts till ett av Finlands betydande riskomrden fr versvmningar. De strsta problemen fr versvmningarna i Vanda r de stora variationerna i fldeshastigheten samt de i och med klimatfrndringen kande hllregnen. Vid planeringen av hanteringen av versvmningsrisker granskades alternativa metoder fr att frhindra och minska versvmningsskador. tgrderna fr hantering av versvmningsrisker fr planeringsperioden 20162021 r effektivering av de i bruk varande tgrderna fr hantering av versvmningsrisker, frbttrande av vattenfldet i Riihimki centrum genom att erstta underdimensionerade vgtrummor med rrbroar, utredning av mjligheterna att terhlla vattnet p avrinningsomrdet samt hindrande av vattnets spridning genom att bygga en skyddsvall i Peltosaari i Bad Segebergs park. Med de presenterade tgrderna strvar man till att frbttra frberedelserna fr de sllsynta versvmningarna. Planen har frberetts av Vanda s vattendrags versvmningsgrupp, som utsetts av jord-och skogsbruksministeriet. I gruppen finns representanter fr Tavastlands frbund, Nylands frbund, Hausjrvi kommun, Riihimki stad, Hyvinge stad, Egentliga Tavastlands rddningsverk, mellersta Nylands rddningsverk, NTM-centralen i Nyland och NTM-centralen i Tavastland. Planen grundar sig p dammskerhetslagen, en preliminr bedmning av versvmningsrisker i avrinningsomrdet, versvmningskartor samt befintliga dokument om hanteringen av versvmningsrisker. Planfrslaget har funnits tillgnglig fr hrande och alla har haft mjlighet att utrycka sin sikt om den. Jord-och skogsbruksministeriet har godknt planen i december 2015. Planen justeras till behvliga delar senast r 2021.
Resumo:
En plan fr hantering av versvmningsriskerna i Toby-Laihela fr ren 2016-2021har utarbetats. I planen presenteras en preliminr be-dmning av versvmningsriskerna, kartor ver versvmningshotade omrden och ver versvmningsrisk, bedmning av versvm-ningsskadorna, mlen fr hanteringen av versvmningsriskerna och tgrder fr att frhindra och minska versvmningsriskerna. I risk-hanteringsplanen presenteras ven de berrda parternas och medborgarnas deltagande och hrande under planeringen. Planen fr hante-ring av versvmningsriskerna har beretts i samarbete med versvmningsgruppen fr Toby-Laihela s avrinningsomrde, NTM-centralen i Sdra sterbotten och Finlands miljcentral. Skador orsakade av versvmningar i Toby-Laihela kan frebyggas och minskas p mnga olika stt. Spektret av tgrder strcker sig frn planering av markanvndning till att p egen hand skydda sin fastighet och frn uppgrande av versvmningsprognoser till operativ bekmpning av versvmningar. tgrderna som presenteras i planen omfattar tgrder fr frebyggande av versvmningar, versvm-ningsskyddstgrder, verksamhet vid versvmning, beredskapstgrder samt tgrder efter en versvmning. Tyngdpunkten ligger p frebyggande av skador och beredskap. tgrder fr att kvarhlla versvmningsvatten p avrinningsomrdet, framfrs bl.a. i jord- och skogsomrden. I Toby-Laihela s omrde r ocks planeringen av trafikfrbindelser en viktig del av hanteringen av versvmningsrisker, eftersom versvmningar i omrdet hotar centrala trafikfrbindelser i Vasa. I planen presenteras effektiverad informationsspridning, s att privata och offentliga aktrer bttre kan bereda sig infr versvmningar ocks p egen hand. Kommuner, invnare och invallningsfretag i Toby-Laihela s omrde samt NTM-centralen har en central roll vid genomfrandet av tgrder fr hantering av versvmningsrisker. Planen baserar sig p lagen om versvmningsrisker och vid utarbetandet har man utnyttjat den preliminra bedmningen av versvm-ningsrisker i vattendragsomrdet, versvmningskartor och befintliga dokument om hantering av versvmningsrisker. Frslaget till plan har varit p remiss och alla har haft mjlighet att presentera sina tgrder om planen. Jord- och skogsbruksministeriet har godknt planen i december 2015. Planen granskas enligt behov senast r 2021.
Resumo:
En plan fr hantering av versvmningsriskerna i Lappo fr ren 2016-2021har utarbetats. I planen presenteras en preliminr bedmning av versvmningsriskerna, kartor ver versvmningshotade omrden och ver versvmningsrisk, bedmning av versvmningsska-dorna, mlen fr hanteringen av versvmningsriskerna och tgrder fr att frhindra och minska versvmningsriskerna. I riskhanterings-planen presenteras ven de berrda parternas och medborgarnas deltagande och hrande under planeringen. Planen fr hantering av versvmningsriskerna har beretts i samarbete med versvmningsgruppen fr Lappo s avrinningsomrde, NTM-centralen i Sdra ster-botten och Finlands miljcentral. Skador orsakade av versvmningar i Lappo kan frebyggas och minskas p mnga olika stt. Spektret av tgrder strcker sig frn planering av markanvndning till att p egen hand skydda sin fastighet och frn uppgrande av versvmningsprognoser till operativ be-kmpning av versvmningar. tgrderna som presenteras i planen omfattar tgrder fr frebyggande av versvmningar, versvm-ningsskyddstgrder, verksamhet vid versvmning, beredskapstgrder samt tgrder efter en versvmning. Tyngdpunkten ligger p frebyggande av skador och beredskap. I planen presenteras effektiverad informationsspridning, s att privata och offentliga aktrer bttre kan bereda sig infr versvmningar ocks p egen hand. tgrder fr att kvarhlla versvmningsvatten p avrinningsomrdet, framfrs bl.a. i skogsomrden och torvproduktionsomrden som tas ur bruk. Dessutom presenteras en planering av utveckling av anvndningen av invallningsomrdena lngs Lappo s att omrdena kunde anvndas s effektivt som mjligt ocks vid ovanliga versvmningar. Kommu-ner, invnare och invallningsfretag i Lappo s dal samt NTM-centralen har en central roll vid genomfrandet av tgrder fr hantering av versvmningsrisker. Planen baserar sig p lagen om versvmningsrisker och vid utarbetandet har man utnyttjat den preliminra bedmningen av versvm-ningsrisker i vattendragsomrdet, versvmningskartor och befintliga dokument om hantering av versvmningsrisker. Frslaget till plan har varit p remiss och alla har haft mjlighet att presentera sina tgrder om planen. Jord- och skogsbruksministeriet har godknt planen i december 2015. Planen granskas enligt behov senast r 2021.
Resumo:
En plan fr hantering av versvmningsriskerna i Kyro lv fr ren 2016-2021har utarbetats. I planen presenteras en preliminr bedmning av versvmningsriskerna, kartor ver versvmningshotade omrden och ver versvmningsrisk, bedmning av versvmningsska-dorna, mlen fr hanteringen av versvmningsriskerna och tgrder fr att frhindra och minska versvmningsriskerna. I riskhanterings-planen presenteras ven de berrda parternas och medborgarnas deltagande och hrande under planeringen. Planen fr hantering av versvmningsriskerna har beretts i samarbete med versvmningsgruppen fr Kyro lvs avrinningsomrde, NTM-centralen i Sdra ster-botten och Finlands miljcentral. Skador orsakade av versvmningar i Kyro lv kan frebyggas och minskas p mnga olika stt. Spektret av tgrder strcker sig frn planering av markanvndning till att p egen hand skydda sin fastighet och frn uppgrande av versvmningsprognoser till operativ be-kmpning av versvmningar. tgrderna som presenteras i planen omfattar tgrder fr frebyggande av versvmningar, versvm-ningsskyddstgrder, verksamhet vid versvmning, beredskapstgrder samt tgrder efter en versvmning. Tyngdpunkten ligger p frebyggande av skador och beredskap. I planen presenteras effektiverad informationsspridning, s att privata och offentliga aktrer bttre kan bereda sig infr versvmningar ocks p egen hand. tgrder fr att kvarhlla versvmningsvatten p avrinningsomrdet, framfrs bl.a. i skogsomrden och torvproduktionsomrden som tas ur bruk. Dessutom presenteras en planering av utveckling av anvndningen av invallningsomrdena lngs Kyro lv s att omrdena kunde anvndas s effektivt som mjligt ocks vid ovanliga versvmningar. Kommu-ner, invnare och invallningsfretag i Kyro lvdalen samt NTM-centralen har en central roll vid genomfrandet av tgrder fr hantering av versvmningsrisker. Planen baserar sig p lagen om versvmningsrisker och vid utarbetandet har man utnyttjat den preliminra bedmningen av versvm-ningsrisker i vattendragsomrdet, versvmningskartor och befintliga dokument om hantering av versvmningsrisker. Frslaget till plan har varit p remiss och alla har haft mjlighet att presentera sina tgrder om planen. Jord- och skogsbruksministeriet har godknt planen i december 2015. Planen granskas enligt behov senast r 2021.
Resumo:
Syftet med denna uppsats r att f en bild av hur man kan uppleva det att vara homosexuell i sociala relationer och utifrn detta blir vra frgestllningar vilka reaktioner upplever homosexuella frn sin omgivning och hur hanterar de eventuella reaktioner. Vi har valt kvalitativ metod dr vi har intervjuat fyra homosexuella frn tv generationer, en man och en kvinna frn varje generation. Teorier som vi anvnt oss av r Goffmans stigmateori som ligger till grund fr studien, samt sexualitetsteori och knsteori. De slutsatser man kan dra utifrn denna studie r att de homosexuella pbrjar en process nr de tar steget att komma ut. Beroende p var man befinner sig i denna process hanterar man reaktioner frn omgivningen p olika stt. Genom att informanterna vxer upp i ett samhlle dr de homosexuella betraktas som avvikare, vxer en rdsla fram fr att inte bli accepterad av sina nrmaste. Men med tiden mognar de i sin homosexualitet och sjlvknsla och r inte lngre oroade fr omgivningens reaktioner.
Resumo:
Detta examensarbete redovisar en frstudie som genomfrts med mlet att belysa nuvarande hantering av tjlrestriktioner inom Vgverket, utforma ett frslag till en verksgemensam metodbeskrivning och fresl en fortsatt verksamhet inom omrdet fr att komma tillrtta med identifierade problem och utvecklingsbehov. Syftet har varit att med denna verksamhet som grund belysa vilka krav som br stllas p en e-infrastruktur som ska stdja verksamhetsprocesser inom transportomrdet.Arbetet har genomfrts genom intervjuer med ansvariga fr verksamheten vid Vgverkets regioner och vid Vgverkets huvudkontor. IT-frgor har diskuterats med frvaltare av olika system och med ansvariga fr utvecklingsprojekt i anslutning till omrdet. Under arbetet har ett antal dokument insamlats och studerats. Analys av verksamheten har skett med std av metoden Frndringsanalys enligt FA/SIMM, frmst verksamhets-, problem-, ml- och styrkeanalys. Resultatet av arbetet utgrs av ett frslag till metodbeskrivning med motiveringar. Ett dilemma i metodutvecklingen har varit problemet att skapa en metod som r bde juridiskt korrekt och praktiskt hanterbar. Det finns ett behov av att se ver regelverket kring hanteringen av freskrifter fr att skapa ett regelverk som fungerar i verkligheten.Hanteringen av tjlrestriktioner r mobil till sin karaktr, vilket gller i all verksamhet inom transportomrdet. En annan viktig aspekt r interorganisatoriskt samarbete och datautbyte, vilket stller krav p standardiserade IT-lsningar och kommunikation. Att f verksamheter inom transportomrdet att flyta p som fungerande helheter med interorganisatoriska samarbeten, krav p (mobil) realtidskommunikation och heterogena system inom och utanfr de organisatoriska grnserna r en verklig utmaning fr framtiden.
Resumo:
BakgrundHemfrlossningar r fortfarande vanligt frekommande internationellt och ofta enda alternativet fr mnga kvinnor i lginkomstlnder. Nederlnderna r ett av f industrialiserade lnder dr planerade hemfrlossningar fortfarande r norm fr friska, gravida kvinnor. Forskning har visat att det r lika skert fr kvinnor med lgriskgraviditeter i Nederlnderna att fda hemma som att fda p sjukhus. I dag r hemfrlossningar i Sverige inte ett alternativ inom det officiella hlso- och sjukvrdssystemet. Om svenska kvinnor erbjuds fritt att vlja var de skulle kunna tnkas fda, skulle hemfrlossningarna vara 10 gnger fler. Kvinnor som vljer att fda hemma har en instllning till fdandet som en naturlig process och att den kvinnliga kroppen har skapats fr att kunna fda.SyfteSyftet med denna studie r att beskriva hur kvinnor hanterar vrkarbetet vid en planerad frlossning i hemmet.MetodEn kvalitativ innehllsanalys av 118 slumpmssigt utvalda enktsvar. Studien grundar sig p svaren p en ppen frga, ur ett frgeformulr, riktad till kvinnor som ftt eller planerade att fda i hemmet.ResultatI kvinnornas beskrivning av sin hemfrlossning identifierades fyra huvudkategorier som beskriver hur kvinnorna hanterar vrkarbetet vid planerad hemfrlossning; Att vara kvar i vardagen och utfra vardagssysslor, genom fysisk och mental aktivitet, naturlig smrtlindring samt genom omgivande std. SlutsatsSlutsatsen r att kvinnorna stannar kvar i vardagen samtidigt som det sker ett mirakel och detta underlttar hanteringen av vrkarbetet. Det finns ingen skiljelinje mellan graviditet och frlossning som det annars gr nr kvinnorna fder p sjukhus.
Resumo:
Avhandlingen har resulterat i en praktikteori (verksamhetsteori). En sådan teori har betydelse i det praktiska arbetet att utvärdera och utveckla verksamheter där komponentbaserad systemutveckling bedrivs. I avhandlingen presenteras hur en intern IT-verksamhet kan bedrivas för att möta nya krav på effektivitet, förändringsbarhet, kvalitet och säkerhet.
Resumo:
Uttaget av skogsbrnsle har kat kraftigt i Sverige under senare r och tillkomsten av nya entreprenrer i denna nisch inom skogsbranschen kar. Syftet med denna rapport r att ka kunskapen om frhllanden inom skogsenergiomrdet avseende arbetsmilj, ergonomi och arbetens attraktivitet. Detta har gjorts genom litteraturstudier, fallstudier och djupintervjuer. Litteraturstudien visar att kunskapen om risker i skogsenerginischen specifikt r begrnsad. Det gller svl yrkeshygieniska, ergonomiska, psykosociala risker svl som olycksfallsrisker. Specifikt har damm av olika typer, vibrationer, buller och exponering fr kemikalier uppmrksammats. I denna studie har arbetsmiljanalyser i form av fallstudier genomfrts fr processer kopplade till de olika sortimenten GROT(grenar och toppar), stubbar och klenskog innehllanden arbetsmoment fr skrdning, transport, snderdelning och kvalitetskontroll. Mnga av arbetsmiljproblemen som finns i skogsbranschen, t ex monotona arbetsstllningar, vibrationer, sttar/slag, hand/armrrelser, finns ocks vid uttag av flis. Mnga arbetar ensamma, saknar rutiner fr regelbundna kontakter och rastkoja. Ensamarbete sker delvis ocks i mrker och med lnga avstnd till bebyggelse. Det finns ett antal specifika risker i arbetsmiljn vid hantering av flis, t ex flygande freml och damm. Stubbrytning och snderdelning, liksom lngre tids lagring av rvaran r nya moment. Denna studie har t ex visat p trnga hytter med avsaknad av vibrationsdmpning, dlig ljudisolering och bristande hyttklimat. Kartlggning av arbetets attraktivitet visar att merparten av de intervjuade i denna studie tycker att arbetet r attraktivt. Det som frmst bidrar till detta r friheten att styra sitt arbete under eget ansvar, att vara i skog och natur, f arbeta med maskiner samt upplevelsen av att ha en bra arbetsgivare som arbetar fr att bde verksamhet och de anstllda ska f utvecklas. De fallstudier som genomfrts r slumpmssigt utvalda inom ett begrnsat geografiskt omrde. Denna studie ska ses som en versiktlig kartlggning av arbetsmiljfrhllanden inom skogsenerginischen dr de framkomna resultaten ger indikationer p omrden fr frdjupade studier. Utifrn studiens resultat kan fljande slutsatser dras: Det finns brister avseende arbetsmiljn, varav ngra r generella fr skogsbranschen och andra unika fr skogsenerginischen. Speciellt allvarliga risker r olycksfallsrisker; helkroppsvibrationer, sttar och slag; buller; ensamarbete; samt monotont och ensidigt arbete. Det finns brister i kommunikationen mellan utfrare av olika delprocesser. Genom att infra fungerande systematiskt arbetsmiljarbete kan skerhetskulturen frbttras. Det finns lokal kunskap om bra tekniska och organisatoriska lsningar, men den r inte spridd. Merparten av de intervjuade i nischen tycker att arbetet r attraktivt, det som frmst bidrar r friheten att styra sitt eget arbete och att vara utomhus, eget ansvar samt nuvarande arbetsgivare. Hlften av intervjupersonerna, bde de med VD-roll och anstllda, uttrycker en oro kring att i framtiden kunna rekrytera kompetent personal. Frslag p fortsatt utvecklingsarbete r bland annat att studera arbetsmiljfrhllanden under andra rstider n hsten, frdjupade studier av vibrationer, slag och sttar samt hyttklimat. Det r ocks angelget att utveckla ett fungerande systematiskt arbetsmiljarbete och hitta former fr skogsenerginischens speciella frutsttningar. En vidgad studie kring arbetenas attraktivitet bland presumtiv arbetskraft r ett annat angelget omrde.
