Projektet Hållbar affärsutveckling : - en följeforskningsbaserad delstudie av ett delprojekt inom InnoWent

Ett ökat miljömedvetande hos konsumenterna gör att de har blivit allt mera medvetna om sitt eget agerande och att de därför i allt högre utsträckning väljer att köpa produkter och tjänster som har producerats på ett miljömedvetet sätt. Detta påverkar företagens sätt att planera, producera och distribuera sina produkter och tjänster. Miljömedvetna företag kan skaffa sig fördelar jämfört med de konkurrenter som inte agerar miljömedvetenhet. För att kunna hänga med i konkurrensen på marknaden måste företagsledare utveckla genomtänkta strategier för hur deras produkter och tjänster ska kunna införlivas i en hållbar affärsutveckling. Detta skapar ett behov av att förse entreprenörer, företagsledare, innovatörer m.fl. med kunskap, metoder och verktyg så att de i tidiga utvecklingsskeenden kan se möjligheterna med att utforma sin affärsidé, produkt eller tjänst i ett hållbarhetsperspektiv.Hållbar affärsutveckling är ett pilotprojekt med målet att stödja inkubatorföretag så att de kan utveckla en s.k. hållbar affärsutveckling.

Näringslivsutveckling i ett regionalt perspektiv : En följeforskningsstudie av projektet InnoWent, Teknikdalen. Slutrapport

Projektet Innowent - en regional arena för samverkan och hållbar tillväxt är ett exempel på ett försök att utveckla samverkan mellan företag och offentliga organisationer i syfte att stärka den regionala ekonomiska utvecklingen. Projektet genomfördes av Stiftelsen Teknikdalen och Högskolan Dalarna. Den här rapporten avgränsas till ”Teknikdalsdelen”. I rapporten fokuseras följande frågeställningar: - Hur beskriver de involverade aktörerna att projektet genomförts och vad det resulterade i? - Vilka erfarenheter kan dras från att i projektform arbeta med att utveckla förutsättningar för att tillväxtföretag kan etableras och om detta skapar regional ekonomisk utveckling i sin förlängning, t.ex. i for av om det underlättar att branschkluster kan etableras? Kluster, d.v.s. ansamlingar av företag som samverkar inom en bransch i en region, anses kunna spela en viktig roll och därför beskrivs några grundläggande tankar om detta fenomen. Eftersom utvecklingen av en inkubator spelat en central roll i projektet, och att dess verksamhet kan i förlängningen antas understödja att kluster bildas, beskrivs vilken funktion en inkubator kan ha för att utveckla nya företag. Då coacher spelar en viktig roll i en inkubator beskrivs några olika infallsvinklar på hur denna roll kan spelas. Avslutningsvis behandla några bakomliggande tankar för att skapa vad som benämns som hållbar affärsutveckling (Corporate Social Responsibility (CSR)) och som kan ses som det fundament som delprojektet Hållbar affärsutveckling vilat på. Resultatet av projektet InnoWent (Teknikdalsdelen) kan sammanfattas som att det har bidragit till att utveckla en befintlig inkubator genom att bygga upp en fungerande organisation med ett nätverk av aktörer i form av en utvidgad och bättre organiserad idéjakt. Det inledande steget i inkubatorn har gjorts om till Business Start och antalet antagningstillfällen tredubblats. Projektet har utvecklat en verksamhet runt konceptet hållbar affärsutveckling, bl.a. genom att detta inkluderats i inkubatorn och genom att nya projekt inom detta område håller på att initieras. Det har skett en framgångsrik satsning på att nå ut med information om verksamheten genom att använda sociala medier som Facebook och Twitter, liksom att bygga internationella nätverk. Däremot kvarstår problem att hantera hur företagen, framför allt i det avslutande skedet av inkubatorn, lättare kan få tillgång till riskvilligt kapital. Projektet InnoWent framstår i flera avseenden som framgångsrikt, även om svårigheter inte saknats.

Närings-, trafik- och miljöcentralen : Välfärd, konkurrenskraft, hållbar utveckling

Allmän broschyr om ELY-centralen.

Strategi för åren 2012–2015 : Närings-, trafik- och miljöcentralerna skapar hållbar välfärd

Broschyr om ELY-centralens strategi.

"Coeur Ass" är den för alla transporter mest lämpliga vagnen, ty den är snabb, hållbar och billig i drift

kuv., 23 x 16 cm

Närings-, trafik- och miljöcentralen - hållbar tillväxt med oss

Närings-, trafik- och miljöcentralen (ELY-centralen) i Egentliga Finland är en mångsidig och branschövergripande utvecklings- och servicecentral som grundades i och med regionförvaltningsreformen. Vårt mål är att stärka en hållbar välfärd i Egentliga Finland och Satakunta. Utgångspunkten för vår verksamhet är ett nätverksbaserat samarbete med andra aktörer i regionen. Den bästa genomslagskraften och de bästa målen uppnår man genom gott samarbete och genom att rikta och sammanjämka resurser på ett effektivt sätt.

Miljöstrategi för Södra Österbotten, Mellersta Österbotten och Österbotten 2014 - 2020 – Mot en europeisk föregångsregion för hållbar utveckling, del 1

Den gemensamma miljöstrategin för Södra Österbotten, Mellersta Österbotten och Österbotten under perioden 2014 – 2020 har utarbetats i omfattande regionalt samarbete. Miljöstrategin för föregående period har uppdaterats för att den ska motsvara den förändrade verksamhetsmiljön. Strategiperioden följer EU-programperioden. Miljöstrategin är NTM-centralerna i Södra Österbottens och Österbottens samt Södra Österbottens förbunds, Mellersta Österbottens förbunds och Österbottens förbunds gemensamma riktlinje för miljöns bästa och hållbar utveckling i regionen. Den gemensamma regionala visionen är att området ska utvecklas till en europeisk föregångsregion för hållbar utveckling och en regional föregångare fram till år 2030. För att verkställa visionen poängteras fem olika teman som är bättre vattenstatus och hantering av översvämningsrisker, tryggande av den bebyggda miljöns livskraft, utsläppssnålhet, bekämpning av klimatförändringen, tryggande av mångfalden samt främjande av miljömedvetenhet. Dessa teman har delats in i nyckelindikatorer och andra uppföljningsindikatorer. NTM-centralen i Södra Österbotten har haft ansvaret för att koordinera utarbetningen av miljöstrategin.

Utredning om integrering av hållbar utveckling i sjuksköterskeprogrammet, Högskolan Dalarna

Högskolepedagogik, högskolepedagogisk utbildning, BHU

Skoterturismen och utvecklingen i Funäsdalsfjällen : En uppföljning av projektet "Hållbar utveckling i Funäsdalsfjällen"

Projektet ”Hållbar utveckling i Funäsdalsfjällen” pågick under 1999-2001 och har både nationellt och internationellt omskrivits som ett lyckosamt och banbrytande projekt med målsättning att utveckla skoterturism i den svenska fjällvärlden utan att konflikter och störningar uppstår som kan försämra förutsättningarna för andra turismgrenar i området. Syftet med denna rapport är att redovisa resultaten från en uppföljningsstudie av projektet ”Hållbar utveckling i Funäsdals¬fjällen”. Projektets olika delmål har följts upp dels via en enkätstudie riktad till ett urval av skoter- och turskidåkare som besökt Funäsdalsfjällen, dels via ett antal djupintervjuer med företrädare för de olika lokala intressegrupperna. Dessutom har skoterturismens effekter på den lokala ekonomin specialstuderas inom ramen för ett examensarbete. Vi bedömer att projektet har varit lyckat och uppfyllt de målsättningar som satts upp för projektets verksamhet på kort sikt. En viktig förklaring till detta har varit projektets utgångspunkt i konsensusbeslut. Från intervjustudien blir det tydligt att de olika grupperna av aktörer och intressenter har olika syn på hur utvecklingen i Funäsdalsfjällen ska se ut på lång sikt. Vissa vill exempelvis fortsätta att utveckla skoterturismen medan andra anser att gränsen för skoteråkningens påverkan i området är nådd. För fortsatt hållbar utveckling i området är det sannolikt mycket viktigt att alla intressegrupper fortsätter att delta i arbetet med att utveckla Funäsdalfjällen.

Lärares undervisning om och i hållbar utveckling : En intervjustudie om hur lärare i F-3 arbetar med hållbar utveckling samt lärares åsikter och kunskaper om hållbar utveckling

Syftet med studien var att undersöka hur lärare i årskurserna F-3 arbetar med ämnet hållbar utveckling samt undersöka hur väl lärare känner till begreppet hållbar utveckling och hur det genomsyrar undervisningen i skolan. Studien bygger på intervjuer av åtta verksamma lärare och svaren har sammanställts och analyserats utifrån en innehållsanalytisk metod. Resultatet visar att lärare finner det komplicerat att beskriva begreppet hållbar utveckling och det är vanligt att lärare endast känner till den ekologiska aspekten inom hållbar utveckling och därmed missar de två övriga aspekterna, sociala samt ekonomiska. Oavsett detta menar samtliga lärare att de arbetar medvetet med hållbar utveckling och anser att det är ett viktigt ämne som behövs i skolan. Arbete med miljö, så som återvinning och återbruka, är arbetssätt som lärarna kopplar till hållbar utveckling. Ett arbetssätt som inte är lika tydligt kopplat till hållbar utveckling, men som används nästan dagligen, är diskussioner. Det handlar inte endast om diskussioner om hållbar utveckling utan diskussioner oavsett ämne. Genom att eleverna får möjlighet att föra diskussioner utvecklas deras handlingskompetens enligt lärarna. Handlingskompetens är ett begrepp som är nära kopplat till lärande för hållbar utveckling.