2 resultados para ghanansk pidginengelska
Resumo:
This study investigates the expression of epistemic modality in a corpus of Ghanaian Pidgin English (GhaPE). The epistemic expressions are manually identified and thereafter distinguished from each other in terms of grammatical status and their indication of different epistemic and evidential notions. 7 different elements are found, ranging from 1 pre-verbal marker, 1 adverb, 2 particles and 3 complement-taking predicates. The results indicate, in line with existing research, that to differentiate between usage properties of individual modal expressions it may be necessary to subdivide them in terms of not only epistemic but also evidential meanings. Moreover, a functional parallel between the GhaPE particle abi, the Swedish modal particle väl and the Spanish adverbs a lo mejor and igual is demonstrated, with respect to their simultaneous function of expressing epistemic probability and asking the hearer for confirmation. Finally, the results suggest, contrary to previous accounts, that the pre-verbal marker fit may indicate epistemic possibility without the addition of a preceding irrealis marker go. It is proposed that future researchers should make use of bigger corpora in order to arrive at a more ample conception of both individual modal categories and their interrelations.
Resumo:
Den diskurs eller världsbild som vi som individer har påverkar vår tolkning av omvärlden. Diskurserna är föränderliga och skapas i en ständig dialog mellan olika aktörer i samhället. En aktör är medierna som tillhör eliterna i samhället och utövar makt på så sätt att de kan påverka vårt sätt att tänka. Syftet med denna artikel är att genom en diskursanalys studera hur en nationell identitet skapas i förhållande till ”dom andra” och tar sin utgångspunkt i framställningen av homosexualitet i ghanansk media. Frågor som ställdes var; vilka är de som har möjlighet att uttrycka sig i media, vilka åsikter uttrycker de och hur påverkar detta ghananernas syn på sig själva och andra? Studien kommer fram till att homosexuella i diskussionerna ses som ett ”dom” i förhållande till ”oss” – ”ghananerna”, och därmed som stående utanför den nationella gemenskapen. Sättet på vilket ”vi och dom” omtalas i medierna gör också att ”vi” kommer att ses som bättre än ”dom”. Detta identitetsskapande är dock mycket komplext och påverkas i hög grad av de maktstrukturer som existerar i samhället. Att ingen kan stå utanför diskurserna, att alla både påverkar och påverkas av dessa, blev genom artikelskrivandet klart för mig.