Förebyggande åtgärder vid ventilatorassocierad pneumoni : En systematisk litteraturstudie

Syftet med litteraturstudien var att beskriva förebyggande omvårdnadsåtgärder vid ventilatorassocierad pneumoni (VAP), vilket är en form av pneumoni som är sjukhusförärvad och relaterad till att patienten är intuberad, så kallad nosokomial infektion. Längre vårdtid, ökad kostnad samt mortalitet ses vid VAP. Resultatet som framkom var att personal ska ha god handhygien vilket var en av viktigaste åtgärden för att förebygga VAP. Andra förebyggande omvårdnadsåtgärder är att vårdpersonal ska hjälpa patienten som vårdas i respirator med munvården och använda hjälpmedel för detta. Personal ska även hjälpa patienten med lämplig höjning på huvudgärden då detta också minskar riken för VAP, även sugning och befuktning av luftvägar är en åtgärd som patienten behöver hjälp med.

Förebyggande åtgärder vid trycksår

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa hur uppkomsten av trycksår kan förebyggas. Vidare var syftet också att undersöka sjuksköterskors kunskap om trycksårsprevention. Datainsamlingen gjordes via databasen Elin och Chinal där 23 artiklar valdes ut för granskning, Resultatet visade att många som använder sig av riskbedömningsskalor inte riktigt vet hur de ska använda sig av dessa instrument och att de också har en bristande utbildning gällande trycksårsprevention. Studien visade också att många sjuksköterskor litade på sin egen kompetens och det var lika säkert att använda sig av erfarenhet som att använda sig av riskbedömningsinstrument.

Olycksfall i arbetet : En kartläggning över olycksfall vid Falu Koppargruva 1906-1915 samt åtgärder för en säkrare arbetsmiljö

Hur farligt var gruvarbete i början av 1900-talet? I denna uppsats undersöks de olycksfall som inträffade i Falu koppargruva mellan åren 1906-1915. Uppsatsen behandlar totalt 387 st arbetsrelaterade olyckor i och kring gruvan. I uppsatsen framkommer att gruvarbetarna var de som löpte störst risk att råka ut för skador. Sjukskrivningarnas längd varierade kraftigt, men de flesta olyckor medförde en sjukskrivningstid på mindre än 20 dagar. Krosskador, kontusioner, sårskador och ögonskador var de vanligaste följderna av olyckorna. Händer och fötter var de mest utsatta kroppsdelarna, och de flesta olyckorna var följden av fallande stenar eller olyckor i samband med användandet av maskiner och verktyg. Under den undersökta perioden inträffade fyra dödsfall, där tre var direkt arbetsrelaterade medan ett skedde under eftervården av en olycka. De vanligast förekommande skyddsåtgärderna var att installera någon form av skydd kring maskiner eller att mana till försiktighet vid riskabla arbetsmoment.

Kolerahanteringen i Falun år 1834 & 1853 : En studie av sundhetsnämndens agerande

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka åtgärder som Falu stad, genom sundhetsnämnden, vidtog när farsoten kolera spreds i Sverige år 1834 respektive år 1853 samt om dessa åtgärder skiljer sig över tid. Frågeställningarna som används är: Vilka förebyggande åtgärder mot kolera vidtog staden genom sundhetsnämnden år 1834 och år 1853? Hur agerade läkarna i Falun mot kolerahotet? Skiljer sig Falu sundhetsnämnds åtgärder i jämförelse med andra städers sundhetsnämnder? Skiljer sig sundhetsnämndens åtgärder mellan åren 1834 och 1853? Materialet som används består av sundhetsnämndens mötesprotokoll från åren 1834 och år 1853, kolerakungörelser från de båda tidpunkterna, stadsläkare- och gruvläkarapporter samt utdrag från Tidning för Falu län och stad. Resultatet visar, att Falun vid båda tillfällena spärrades av genom att vaktstationer upprättades vid vägarna och vid stadens gräns. En karantänsstation upprättades vid stadens hälsobrunn för att ta om hand personer som inte vistats på kolerafri ort de 10 senaste dagarna. Staden delades in i tio distrikt som bemannades med en distriktschef samt några uppsyningsmän, som kontrollerade att staden hölls ren och att invånarna var rena. Stadens läkare var väldigt aktiva under sundhetsnämndens möten år 1834 och gav flera förslag på vad som behövdes göras medan de år 1853 intog en mer passiv roll. Åtgärderna i Stockholm år 1834 är snarlika de åtgärder som genomfördes i Falun samma år, huvudstaden delades också in i distrikt och det tillsattes även distriktschefer och uppsyningsmän. En annan likhet är att både Falun och Stockholm beställde färdiga likkistor för att ha i beredskap. Såväl sundhetsnämnderna i Karlskrona, Ystad och Arboga liksom Falun år 1853 vidtog i stort sett samma åtgärder som gjordes redan år 1834 t ex spärrningsåtgärder, karantänsskydd, införandet av kolerasjukhus och extra insatser för de mest utsatta i samhället.

Trycksår : preventiva omvårdnadsåtgärder och bedömningsinstrumentens effektivitet : en systematisk litteraturstudie

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder som kan förebygga uppkomsten av trycksår samt vilken förmåga att identifiera patienter som riskerar att utveckla trycksår sjuksköterskan har med de bedömningsinstrument som finns. De vetenskapliga artiklarna (n = 20) som ingick i studien söktes via Högskolan Dalarnas databaser Blackwell Synergy, PubMed och ELIN@Dalarna. Sökorden som användes i olika kombinationer var pressure sore, pressure ulcers, nursing, routines, treatment, knowledge, methods, management, measures, risk assessment, scales, risk patients och prevention/preventing. Inklusionskriterierna var att de skulle vara empiriska, skrivna på svenska eller engelska samt vara publicerade efter 1997. Resultatet visade att det finns många olika förebyggande åtgärder som vidtas. I preventivt syfte var evidensbaserade bedömningsinstrument ett bra och användbart verktyg. Även tryckreducerande underlag som luft- eller trögskumsmadrasser, fårskinn eller vattenfyllda handskar användes som trycksårspreventiva åtgärder. Lägesändringar med hjälp av vändscheman samt tidig mobilisering var också förebyggande åtgärder som vidtogs. Patienternas näringsstatus har stor betydelse i det preventiva arbetet. Resultat visade att det förekommer näringstillägg som en förebyggande strategi. Kontinuerlig inspektion av hud samt noggrann hygien var även något som utfördes i preventivt syfte. Det finns en mängd olika bedömningsinstrument och resultatet av litteraturstudien visar att resultaten vad gällde skalornas förmåga att förutse trycksår varierade mellan olika studier. Uppsatsförfattarna anser att trycksårsprevention är viktigt då trycksår orsakar lidande för patienten och är kostsamma för samhället. Preventiva rutinmässiga åtgärder borde utföras inom de flesta patientgrupper och då är bedömningsinstrumenten en viktig del i det arbetet.

Evidensbaserad munvård för att förebygga ventilatorassocierad pneumoni hos ventilatorbehandlande patienter : en systematisk litteraturstudie

Utgångspunkten för denna litteraturstudie är att ventilatorassocierad pneumoni (VAP) går att förebygga. Syftet med detta arbete var att kartlägga olika evidensbaserade munvårdsmetoder som används av intensivvårdssjuksköterskor för att förebygga VAP hos ventilatorbehandlade patienter. Syftet var också att belysa vilka faktorer som påverkar intensivvårdssjuksköterskans utförande av evidensbaserad munvård till ventilatorbehandlade patienter. Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie. Till resultatet användes 16 vetenskapliga artiklar. För att kunna bedöma artiklarnas vetenskapliga kvalitet granskades artiklarna utifrån en modifierad granskningsmall. Samtliga artiklar fick höga kvalitetspoäng, vilket innebär hög vetenskaplig relevans. Resultatet av litteraturstudien visar att i flera av de evidensbaserade munvårdsprotokoll som publicerats den senaste tiden finns några återkommande punkter. Dessa punkter är; bedömning av munhålans status, tandborstning med barntandborste, munsköljmedel och att munnen fuktas med ett intervall av två till sex timmar. Flera faktorer påverkar intensivvårdssjuksköterskans utförande av evidensbaserad munvård. Genom att införa ett evidensbaserat munvårdsprotokoll för ventilatorbehandlade intensivvårdspatienter och ge personalen utbildning i munvård kan incidensen av VAP minska. Resultatet visar också att generellt sett är kunskapsnivån låg hos intensivvårdssjuksköterskor gällande förebyggande åtgärder för att förhindra VAP. Om sjuksköterskan anser att hon/han har tid att utföra munvård blir resultatet av högre kvalitet och hon/han upplever också åtgärden som mindre obehaglig. Detta innebär att försök att förbättra omvårdnaden och därmed minska antalet vårdrelaterade infektioner även är en organisatorisk fråga.

Sjuksköterskans roll i den pre- och postoperativa fasen hos äldre patienter, med fokus på nutritionen : En litteraturöversikt

Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur litteraturen skildrar sjuksköterskans roll i vården av den äldre patienten i den pre- och postoperativa fasen, med fokus på nutritionens betydelse för rehabiliteringen och risken för komplikationer. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och artiklarna söktes via CINAHL och MEDLINE.  Studiens resultat innehöll ett urval på 14 artiklar med kvantitativ ansats. Resultat: Undervisning och handledning med fokus på nutritionens betydelse för rehabiliteringen och risken för komplikationer var av vikt, även bedömningsinstrument underlättade sjuksköterskans nutritionsbedömning.  I omvårdnaden var energi- och näringstillskott, individuellt anpassade vårdplaner och måltidssituationer viktiga komponenter. Förebyggande åtgärder inom både omvårdnad och medicin hade en korrelation mellan förbättrad nutrition, rehabilitering och minskade risken för komplikationer hos äldre patienter i den pre- och postoperativa vården. Slutsats: Personer över 65 år var en utsatt patientgrupp gällande undernäring och postoperativa komplikationer. Vården bör därför vara anpassad efter den enskilda äldre individens villkor och innehålla information till patienten för att möjliggöra dennes aktiva roll i den egna vården. I det preventiva arbetet behöver sjuksköterskan fortlöpande utbildning och handledning angående hur medicinska och fysiologiska faktorer tillsammans påverkar den äldre individen samt hur sjuksköterskan i ett tidigt skede kan påvisa undernäring hos äldre. 

Föräldrars uppfattning om sitt barns övervikt : - en litteraturstudie

Enligt World Health Organization (WHO) var minst tjugo miljoner barn under fem år världen över överviktiga år 2005. Övervikt medför inte nödvändigtvis några hälsoproblem, men vid fetma finns en klar ökning av risken för olika sjukdomstillstånd och det ses som ett av de största hoten mot folkhälsan idag. Även om de fetmarelaterade följdsjukdomarna inte uppstår under barndomen leder förändringarna till ökad sjuklighet under vuxenåren med risk för förtidig död. För att komma tillrätta med barnfetman är föräldrarnas deltagande och medverkan viktig. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur föräldrar till barn med övervikt och fetma upplever sitt barns vikt. En litteratursökning har utförts i databaserna PubMed och Cinahl via Ebsco med sökorden attitude, experience, parents, perception, obesity och overweight. Endast artiklar mellan åren 2000 och 2007 inkluderades. Av tjugosex granskade artiklar motsvarade sexton studiens syfte. Resultatet påvisade att en stor andel av föräldrar till barn med övervikt och fetma inte upplever sitt barn som överviktigt trots att objektiva mätningar visar annat. Litteraturstudien visar att ingen studie är gjord inom området i Sverige. Förebyggande åtgärder för att komma tillrätta med barnfetman har dålig chans att lyckas utan bättre förståelse för hur föräldrar upplever problemet med övervikt hos sitt barn.

Att förebygga vårdrelaterade infektioner på en vårdavdelning : en litteraturstudie

Introduktion: Vårdrelaterade infektioner (VRI) är idag ett omfattande problem runt om i Europa och sjukvården står idag och i framtiden inför nya utmaningar. God hygien är avgörande för att motverka VRI, men trots det är beteendet för handhygien (HH) bristfälligt. Syfte: Att beskriva förebyggande åtgärder som kan förhindra att vårdrelaterade infektioner uppstår. Metod: Den här litteraturstudien har baserats på Polit och Becks (2012) nio-stegs-modell. Till litteratursökningen användes CINAHL och PubMed som databaser. Tio artiklar kvarstod efter en kvalitetsgranskning där fyra teman uppkom. Resultat: Miljöanpassning, aktivt ledarskap, kunskapsförbättring och repetitiva åtgärder var de teman studien grundade sitt resultat på. Miljöanpassning i form av isolering och rengöring av ytor hade en direkt förebyggande effekt på VRI. Kunskapsförbättring och repetitiva åtgärder som fungerar som påminnelser, tillsammans med ett aktivt ledarskap med goda förebilder var de bästa åtgärderna för att öka sjukvårdspersonalens följsamhet och gott beteende gällande HH, och därmed minska VRI. Slutsats: De viktigaste åtgärderna mot VRI visade sig vara utbildning, varierande påminnelser, återkoppling och aktivt samt engagerat ledarskap med goda förebilder inom teamet. Snabb isolering och rengöring vid specifik smitta visade sig också motverka att VRI uppstår.

Trycksår : Bedömningsinstrument, riskfaktorer och preventiva åtgärder.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva riskfaktorer som kan orsaka uppkomsten av trycksår samt vilka riskbedömningsinstrument som kan användas vid bedömning av patienter i riskzonen att utveckla trycksår. Vidare var syftet att redogöra för prevention vid trycksår. För att kunna besvara dessa frågor användes vetenskapliga artiklar som söktes via Högskolan Dalarnas databaser. Resultatet av sökningen gav 22 artiklar som användes i studien, varav fem artiklar i introduktionen och 17 artiklar i studiens resultat. Av de artiklar som användes i resultatet hade 16 artiklar kvantitativ ansats och en artikel kvalitativ ansats. Föreliggande studiens resultat visade att hög ålder, immobilitet, låg serumalbuminhalt, låga poäng på riskbedömningsinstrumenten och genomgångna operationer ökade risken för att utveckla trycksår. Andra riskfaktorer var malnutrition, låg vikt eller lågt BMI, inkontinens, sjukdomar och hudfuktighet. Ett hjälpmedel för det preventiva arbetet var olika riskbedömningsinstrument samt klinisk bedömning. De bedömningsinstrument som användes var RAPS-skalan, MNS-skalan och Braden-skalan. Det visades dock att riskbedömningsinstrumenten i praktiken inte användes så ofta vid riskbedömning av patienter. Preventiva åtgärder som användes för att förebygga trycksår var användning av specialmadrasser, positionsförändringar, god hygien, tillfredsställande nutritionsstatus, hudkontroll och aktivering av patienten.

Höftfraktur; Riskfaktorer och Preventiva åtgärder

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka riskfaktorer som kunde leda till höftfraktur hos äldre samt att beskriva vilka preventiva åtgärder sjuksköterskan kunde använda i omvårdnaden för att förhindra höftfraktur. Resultatet baserades på 21 vetenskapliga artiklar skrivna på engelskt språk. Exklusionskriterie var artiklar baserade på individer yngre än 50 år. Artiklarna söktes via databaserna Elin och Blackwell Synergy och skulle vara publicerade från år 1996 till 2006. Även manuell sökning genomfördes utifrån artiklars referenser samt en tidskrift. Sökorden som användes var hip fracture, risk factor, prevention, cause, nursing samt nursing care. Sökorden användes i olika kombinationer. Resultatet visade att kvinnligt kön, hög ålder, osteoporos, tidigare frakturer, synnedsättning, urininkontinens, läkemedel, nedsatt kognition, rörlighet och faktorer i närmiljön var riskfaktorer som kunde leda till höftfrakturer hos äldre. Preventivt arbete för att minska riskerna för höftfraktur var åtgärder som livsstilsförändringar, riskbedömning för fallolyckor och riskbedömning av närmiljön. Träningsprogram för att förbättra styrka och balans samt ökad användning av höftskydd var ytterligare preventiva åtgärder som sjuksköterskan kunde använda. Med kunskaper om riskfaktorer och prevention kunde sjuksköterskan med enkla hjälpmedel minska frekvensen höftfrakturer.

Plötsligt dödsfall : anhörigas behov och sjuksköterskors åtgärder

Syftet med denna studie var att belysa vilka behov och önskemål som fanns hos anhöriga när deras närstående plötsligt avled samt vilka åtgärder sjuksköterskor kunde vidta för att tillgodose behoven hos anhöriga vid plötsliga dödsfall av närstående. Artiklarna i denna litteratur studie skulle vara vetenskapligt granskade och vara skrivna mellan åren 1993 och 2007. Urvalet begränsades till svensk och engelsk litteratur. Databaser som används var ELIN, Blackwell/Synergy, PubMed och EBSCO. Kvalitetsgranskning gjordes med hjälp av en modifierad granskningsmall. Anledningen till att författarna valde detta ämne var att de upplevde det svårt att bemöta efterlevande. När anhöriga drabbades av ett plötsligt dödsfall kunde deras liv vändas upp och ner och bli kaotiskt. I denna situation var det ofta sjuksköterskor anhöriga mötte först. Det framkom i flera studier att anhöriga känner ett stort behov av närhet, kommunikation, stöd och komfort. Anhöriga ville ha sanningsenlig och noggrann information om närståendes död. Många sjuksköterskor upplevde att det var svårt att bemöta anhöriga vid plötsliga dödsfall. Trots detta upplevde anhöriga att sjuksköterskor hade medkänsla och kunskap om den svåra krisen som drabbat dem. Sjuksköterskor gav information och lyssnade på anhöriga, detta bidrog till emotionellt stöd till anhöriga.

Malnutrition vid cytostatikabehandligen, sjuksköterskans förebyggande och lindrande omvårdnadsåtgärder : systematisk litteraturstudie

Syftet men denna systematiska litteraturstudie har varit att beskriva vilka komplikationer, som kunde leda till malnutrition hos cancerpatienter när de genomgått cytostatikabehandling. Studien syftar även till att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kunde vidta för att förebygga och lindra dessa komplikationer hos patienter med cancer. Artikelsökningen har skett via databaserna Elin@Dalarna, Blackwell Synergy och ScienceDirect (Elsevier). Sökorden som användes var cancer, constipation, fatigue, malnutrition, nutrition, nursing, pain, support, treatment, chemotherapy, side-effects, prevention, oral, complication, nausea, nutritional support, weight loss, BMR, oncology och care. Resultatet visade att komplikationerna som cancerpatienterna kunde drabbas av var fatigue, diareér, kräkningar, såriga slemhinnor och illamående. Dessa komplikationer kunde leda till malnutrition. Många patienter med cancer kunde dö av malnutrition istället för själva sjukdomen. Malnutrierade patienter med cancer kunde även få fler komplikationer av cytostatikabehandlingen än de patienter med cancer som var normalviktiga. Att följa upp nutritionsstatusen tidigt visade sig vara mycket viktigt för att förebygga och lindra komplikationerna och hjälpa patienter med cancer att motarbeta malnutritionen. Samarbetet med andra vårdgivare visade sig vara nödvändigt för att patienten med cancer skulle få en så bra omvårdnad som möjligt.