Att leva med diabetes typ 1- En litteraturöversikt om barn och ungdomar samt deras föräldrars upplevelser

Bakgrund: Diabetes typ 1 ökar bland barn och ungdomar, Sverige har den näst högsta insjuknandefrekvensen i hela världen. Diabetes typ 1 är en kronisk autoimmun sjukdom vilket innebär att kroppens immunförsvar angriper de egna insulinproducerande cellerna i pankreas. Patienter med diabetes typ 1 löper stor risk att drabbas av komplikationer och följdsjukdomar. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva barn och ungdomar samt deras föräldrars upplevelser av att leva med diabetes typ 1. Metod: En litteraturstudie genomfördes med totalt 15 artiklar utifrån studiens syfte, sökningarna har skett i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna poängsattes med hjälp av Högskolan Dalarnas modifierade version av granskningsmallar för kvantitativa och kvalitativa artiklar. Resultat: Analysen av artiklarna resulterade i fyra kategorier som beskriver barn och ungdomars upplevelser: begränsningar i vardagen, stöd från föräldrar och sjukvården var centralt, rädsla för komplikationer samt att vara annorlunda. Två kategorier beskriver föräldrarnas upplevelser: oro rädsla och frustration samt att våga släppa kontrollen. Slutsats: Barn och ungdomar med diabetes typ 1 upplevde sitt liv som begränsat. Sjukdomen påverkar dem i skolan, under fysisk aktivitet, tillsammans med vänner, och i sociala sammanhang. Föräldrar till barn och ungdomar med diabetes typ 1 upplevde rädsla och oro över sitt barns sjukdom.

Upplevelser av stöd från diabetessjuksköterskan hos personer med diabetes typ 1 : – Sekundäranalys av en kvalitativ intervjustudie

Introduction: Type 1 diabetes is a chronic disease that affects the individual in everyday life. The diabetes team sets the treatment goals together with the patient aiming for a good quality of life and to prevent complications. The diabetes nurse should include in-depth knowledge of the daily life of people with diabetes, and have respect for the individual's choices and life situation. Aim: To describe how people with type 1 diabetes experience the support from the diabetes nurse. Method: A qualitative content analysis with an inductive approach has been used. A secondary analysis including semi-structured interviews with 15 adults (> 18 years) with type 1 diabetes was conducted. Result: The result was summarized with an overall theme "At the clinic - experience of the support offered" describes how people experience the support from their diabetes nurse. The theme constituted three categories "Access to the diabetes nurse", "The diabetes nurse - a source of information and knowledge that might need to be complemented with the support from other professionals" and,"Mutual trust - the patient's experience of the district nurse as a discussion partner and support". Conclusion: The results showed that the accessibility to diabetes nurses was experienced as good. It was simple and easy to make contact. The diabetes nurses were experienced to be engaged and provide good support to the patients. A good dialogue with the diabetes nurse and commitment from the diabetes nurse were mentioned as important factors that made the visits to be experienced as good and important. There were requests for greater access and expanded opportunities for help from counselors, as well as an increased focus on how the person is feeling.

Anhörigperspektivet utifrån föräldrars erfarenheter då barnet har diabetes typ 1 : En litteraturöversikt

Bakgrund: Den största delen av behandlingen vid diabetes typ 1 är egenvård. När ett barn insjuknar i diabetes är det föräldrarna som huvudsakligen ansvarar för egenvården. Detta kan vara både psykiskt och fysiskt påfrestande. Det behövs mer kunskap om föräldrars upplevelser och deras erfarenheter av att vårda ett barn med diabetes. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa anhörigperspektivet utifrån föräldrars erfarenheter då barnet har diabetes typ 1 samt hur sjuksköterskan kan ge stöd till anhöriga. Metod: En litteraturöversikt. Resultat: Resultatet visar att egenvården skiljer sig mellan små barn och ungdomar, att föräldrar upplever känslor av oro och stress när deras barn fått diagnosen och att sjuksköterskan kan hjälpa och öka sin förståelse genom att stödja. Slutsats: Författarna kan dra slutsatsen att ökad kunskap och förståelse om egenvård vid diabetes typ 1 hos barn, kan bidra till en hjälp för sjuksköterskor att ge föräldrarna ett bra stöd och bemötande i vården.

Barns upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ 1 : samt sjuksköterskans betydelse i deras omvårdnad

Syftet med denna studie har varit att beskriva hur barn med diagnosen diabetes mellitus typ 1 upplever sin sjukdom samt vilken betydelse sjuksköterskan kunde ha i omvårdnaden av dessa barn. Studien har utförts som en systematisk litteraturstudie och tillvägagångssättet har varit att systematiskt söka, kritiskt granska och sammanställa resultat inom det valda ämnesområdet från olika studier. Sökningen har skett i databaserna Elin@Dalarna, Cinahl och Blackwell Synergy. Sökorden som har använts var: diabetes mellitus type 1, diabetes mellitus, children, adolescents, experiences, perspective, nurs* och care i olika kombinationer. Sammanställningen från resultatet visade att barn med diagnosen diabetes mellitus typ 1 upplever sin sjukdom olika utifrån sina egna förutsättningar, kön eller ålder. Det framkom även att sjuksköterskan hade en viktig roll när det gällde att fånga upp barnens upplevelser kring den förändrade livssituationen som uppstått och utifrån detta kartlägga barnens resurser att hantera denna situation. Att då kunna bemöta barnen och deras familjer utifrån egna förutsättningar och att motivera dessa till att sköta den livslånga behandlingen, kan vara avgörande för att få en bra kontroll över diabetes och på så sätt en ökad livskvalité och ett gott välbefinnande.

GoCARB: Smartphone-App zur Kohlenhydratberechnung bei Typ-1-Diabetes

Smartphone-App zur Kohlenhydratberechnung Neue Technologien wie Blutzuckersensoren und moderne Insulinpumpen prägten die Therapie des Typ-1-Diabetes (T1D) in den letzten Jahren in wesentlichem Ausmaß. Smartphones sind aufgrund ihrer rasanten technischen Entwicklung eine weitere Plattform für Applikationen zur Therapieunterstützung bei T1D. GoCARB Hierbei handelt es sich um ein zur Kohlenhydratberechnung entwickeltes System für Personen mit T1D. Die Basis für Endanwender stellt ein Smartphone mit Kamera dar. Zur Berechnung werden 2 mit dem Smartphone aus verschiedenen Winkeln aufgenommene Fotografien einer auf einem Teller angerichteten Mahlzeit benötigt. Zusätzlich ist eine neben dem Teller platzierte Referenzkarte erforderlich. Die Grundlage für die Kohlenhydratberechnung ist ein Computer-Vision-gestütztes Programm, das die Mahlzeiten aufgrund ihrer Farbe und Textur erkennt. Das Volumen der Mahlzeit wird mit Hilfe eines dreidimensional errechneten Modells bestimmt. Durch das Erkennen der Art der Mahlzeiten sowie deren Volumen kann GoCARB den Kohlenhydratanteil unter Einbeziehung von Nährwerttabellen berechnen. Für die Entwicklung des Systems wurde eine Bilddatenbank von mehr als 5000 Mahlzeiten erstellt und genutzt. Resümee Das GoCARB-System befindet sich aktuell in klinischer Evaluierung und ist noch nicht für Patienten verfügbar.

Intensivierte Blutzuckerkontrolle beim Typ-1-Diabetiker - was sind die Ziele? : mini-review Cochrane für die Praxis

Die empfohlene Therapie des Typ-1- Diabetes beruht auf einer intensiven Blutzuckerkontrolle, mit der im Vergleich zur weniger strikten (konventionellen) Blutzuckerkontrolle das Risiko für mikrovaskuläre Komplikationen minimiert werden kann. Die Wirksamkeit einer intensiven Blutzuckerkontrolle bezüglich makrovaskulärer Komplikationen ist dagegen weniger klar, und die Frage des Therapieziels ist Gegenstand der Diskussion. Seit den 1990er Jahren hat es zum Typ-1-Diabetes beim Erwachsenen keine neuen Studien mehr gegeben. Jene für Typ-2-Diabetiker zeigten bezüglich Komplikationsrisiko keinen Nutzen. Unter intensiver Blutzuckerkontrolle kam es sogar zu einer Erhöhung des Mortalitätsrisikos verglichen mit der weniger strikten Strategie. Ziel dieses Reviews war es, die Vor- und Nachteile einer intensiven Blutzuckerkontrolle bei Typ-1-Diabetikern zu bestimmen.

Crescimento e composição corporal de uma coorte de crianças e adolescentes com diabetes tipo 1

OBJECTIVE: To evaluate the growth and body composition of children and adolescents with type 1 diabetes mellitus (T1DM). SUBJECTS AND METHODS: A cohort of 44 patients with T1DM were followed up for approximately four years and compared with a control group. Weight, height, body mass index (BMI), body fat percentage (BF%), fat mass index, waist circumference (WC) and waist-height ratio were determined. RESULTS: In females, in the first evaluation, BF% was lower in patients than in controls, while in the second evaluation, mean WC was higher in patients than in controls. In males, height of the patients was lower in the first evaluation, while body mass index (BMI) was higher in the second one. We did not find any differences among the changes in height, weight and BMI z-scores and BF% or in the distribution of those z-scores between the two evaluations, in both groups. Multiple regression analysis found differences in BMI and waist-height ratio in both sexes and also in WC in females. CONCLUSION: The patients had adequate growth but showed discrepancy in their body composition during the study.

Formas graves de retinopatia predizem aterosclerose subclínica em indivíduos com diabetes tipo 1

FUNDAMENTO: Em pacientes com diabetes tipo 2, a presença de retinopatia está associada a doença cardiovascular aumentada, independentemente dos fatores de risco conhecidos para a doença vascular. OBJETIVO: Investigar a associação da retinopatia diabética (RD) e seus graus com a presença de aterosclerose coronariana subclínica em pacientes com diabetes tipo 1. MÉTODOS: Um estudo transversal foi conduzido com 150 pacientes com diabetes tipo 1, assintomáticos para doença arterial coronariana. Foram submetidos à avaliação clínica para verificar complicações microvasculares e avaliação para a presença de calcificação arterial coronariana (CAC). RESULTADOS: Formas graves de RD (RD grave não proliferativa - RDNP - e RD proliferativa - RDP) foram associadas à CAC (RC: 3,98; IC de 95%; 1,13-13,9, p = 0,03), de maneira independente dos fatores de risco conhecidos para a doença cardiovascular (idade, A1C, hipertensão, dislipidemia e sexo masculino). CONCLUSÃO: Os pacientes com formas graves de RD estão em risco de presença de doença arterial coronariana, de maneira independente dos tradicionais fatores de risco cardiovascular.

Empfänglichkeit hämatopoetischer Zelllinien mesenchymaler CD34 und CD14 Stammzellen des Fettgewebes für eine Infektion mit dem humanen Immunschwächevirus Typ 1 und deren potentieller Nutzen in Prävention und Therapie der HIV-Infektion

Magdeburg, Univ., Med. Fak., Diss., 2013

Kohortenstudie zur Prävalenz von Angiotensin II Typ 1- und Endothelin-1 Typ A-Rezeptor-Autoantikörpern bei (peripherer) arterieller Verschlusskrankheit

Universität Magdeburg, Univ., Dissertation, 2016

Ernährungsmedizinische Kontrolle des Körpergewichts: Individuelle Einstellung zu verschiedenen Verfahren der Gewichtsreduktion bei Patienten mit Diabetes mellitus

Die ernährungsmedizinische Kontrolle des Körpergewichts bei Patienten mit Typ 1- und Typ 2-Diabetes stand im Vordergrund dieser Studie. Untersucht wurde dabei die individuelle Einstellung der beiden Typen zu verschiedenen Verfahren der Gewichtsreduktion. Es wurden Daten von je 60 Patienten mit Typ 1- und Typ 2-Diabetes für die Studie erhoben. Ausgeschlossen wurden Patienten mit schwerwiegenden Herzschwächen mit Luftnot bei geringen körperlichen Anstrengungen oder ausgeprägter Wassereinlagerung (Ödembildung), schwerwiegende, chronische Infektionserkrankungen mit Fieber, Sepsis, ausgeprägten Entzündungsreaktion, fortgeschrittene Lebererkrankungen und Funktionseinbußen der Nieren, die eine Nierenersatztherapie notwendig macht. Nicht teilnehmen sollten auch Patienten, die dauerhaft systemisch Glukocortikoide nehmen, deren Energiehaushalt durch eine hochgradige Einschränkung ihrer Bewegungsfähigkeit z.B. stark beeinflusst wird oder Patienten des Diabetes Typ 1 oder Typ 2 während einer Schwangerschaft. Die Teilnehmer mit Typ 2-Diabetes fühlen sich signifikant unwohler mit ihrem Körpergewicht und schätzten es auch als zu hoch ein als die Teilnehmer mit Typ 1-Diabetes. Passend zu dem hohen eingeschätzten Krankheitswert des Übergewichts beim Typ 2-Diabetes, assoziierten diese Patienten das Körpergewicht mit früheren wie auch zukünftigen gesundheitlichen Problemen. Obwohl Typ 2-Diabetiker eher Gewichtsabnahmen begannen, waren diese in der Vergangenheit nur mäßig erfolgreich gewesen. Die Änderungsbereitschaft das Gewicht zu reduzieren, bleibt dennoch bei den Teilnehmern mit Typ 2-Diabetes bestehen und zeigte sich ausgeprägter bei diesen Teilnehmern. Hingegen waren die Gewichtsreduktionsversuche bei den Teilnehmern mit Typ 1-Diabetes öfter von Erfolg gekrönt als bei den Teilnehmern mit (...)

Undervisning till patienter med diabetes typ 2.Faktorer som påverkar resultatet av egenvården- En systematisk litteraturstudie

Syftet med studien var att belysa vilka faktorer i patientundervisningen som kan påverka resultatet av egenvård för patienter med diabetes typ 2 samt att kartlägga gruppundervisningens betydelse och dess innehåll. Studien baseras på 13 vetenskapliga artiklar daterade från år 1991 och fram till år 2003. Litteraturen har sökts manuellt och via databaserna PubMed, SweMed och Elsevier. Sökorden som använts i olika kombinationer var: education, diabetes type 2, support, obesity, self- management, changes lifestyle, factors affecting, empowerment, diabetes nurse, nurse, individually, group, diabetes typ 2, stöd, sjuksköterska, undervisning och egenvård. Urvalet av de vetenskapliga artiklarna gjordes med tanke på litteraturstudiens syfte och frågeställningar. Resultatet visade att undervisningen bör vara en ständigt pågående process. Kontinuitet, hänsyn, tillgänglighet och stöd av hela diabetesteamet under en längre tid är viktiga faktorer i behandlingen. Andra viktiga faktorer som kan påverka resultatet av egenvård är patientens självkänsla, motivation och upplevd ensamhet. Det är viktigt att undervisarens förhållningssätt varieras och anpassas efter patientens individuella resurser och behov. Undervisningsprogram som innehåller både grupp- och individuell undervisning i kombination med teoretisk- och praktisk undervisning har en positiv betydelse för patientens egenvård. Diskussioner och sociala aktiviteter i grupp, visade sig ha en god inverkan på patientens livsstilsförändringar.

Distriktssköterskans roll vid empowerment hos äldre individer med diabetes typ 2 : Systematisk Litteraturstudie

Distriktssköterskans roll är av stor betydelse vid införandet av ett empowerment baserat förhållningssätt gentemot den äldre individen med diabetes typ 2. Empowerment är ett begrepp som uppkommit i samband den humanistiska människosynen och används i syfte att öka patienternas egenvårdsförmåga och självstyre i skötseln av sin diabetes. Livskvalitén ökar av individens delaktighet och självbestämmande, att själv kunna ansvara för sin sjukdom med stöd av distriktssköterskan. Empowerment baserad utbildning i grupp vid återkommande träffar för att få riklig kunskap om diabetes typ 2, med möjlighet till individuella träffar där individerna skapar sina egna mål är av största vikt för att bedriva egenvård. Lagar och författningar som styr distriktssköterskans arbete genomsyras av humanism. Distriktssköterskan behöver få utbildning i att använda sig av ett empowerment baserat arbetssätt och de behöver arbetsledningens stöd då det krävs ökade resurser vid införandet av ett nytt arbetssätt. Empowerment baserad grupputbildning ger en ökad förbättring av den glykemiska kontrollen för äldre individer. Diabetes typ 2 är en sjukdom som ökar i takt med att befolkningen blir äldre. Studien har genomförts som systematisk litteraturstudie.

Distriktssköterskans upplevelser av att motivera patienter med diabetes typ 2 till hälsosammare levnadsvanor genom evidensbaserad vård : Kvalitativ intervjustudie

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en folksjukdom och kan förebyggas eller fördröjas genom hälsosamma levnadsvanor. Att informera och motivera patienterna på ett hälsofrämjande och preventivt sätt är distriktssköterskans ansvar. Distriktssköterskans nyckelroll är att kritiskt granska evidensbaserad forskning för att uppnå en säker vård av god kvalitet som kan implementeras i praktiken. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att motivera patienter med diabetes typ 2 till hälsosammare levnadsvanor genom evidensbaserad vård. Metod: En kvalitativ ansats användes. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju distriktssköterskor. Materialet analyserades utifrån Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Resultatet i föreliggande studie visar att distriktssköterskorna måste utgå från patientens situation och individanpassa informationen. Genom stöd från distriktssköterskan ska patienten kunna motivera sig själv till att genomföra förändringar. Informanterna i studien belyste vikten av att informera patienten om diabetes samt vilka komplikationer som kan uppstå. För att uppnå en patientsäker vård av hög kvalitet ansåg distriktssköterskorna att evidensbaserad kunskap var en förutsättning. Konklusion: För att motivera patienterna till förändrade levnadsvanor krävs det att distriktssköterskorna informerar och undervisar patienterna om diabetes och hur förändrade levnadsvanor påverkar hälsan. Distriktssköterskan måste finna olika metoder för att motivera patienterna. Det som förmedlas ska grunda sig på vetenskap och evidensbaserad kunskap.

Följsamhet till råd om egenvård hos patienter med diabetes typ 2 : En litteraturöversikt

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en endokrin sjukdom och ett globalt hälsoproblem, där antalet insjuknande personer ökar kraftigt. Behandlingen vid diabetes typ 2 utgörs till största del av egenvård vilket ställer stora krav på patienten och på sjukvården. En bristande följsamhet till råd om egenvård kan leda till sämre hälsa för patienten och ökade kostnader för samhället. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vilka faktorer som påverkar följsamheten till råd om egenvård hos patienter med diabetes typ 2. Metod: En litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar där både kvalitativa och kvantitativa artiklar har granskats. Databaserna CINAHL och PubMed har använts. Resultat: Faktorer som påverkade följsamheten till råd om egenvård identifierades och resulterade i fem huvudkategorier: Information; Kunskap; Socialt stöd; Teknologiskt stöd och Livssituation. Dessa faktorer framkom som viktiga för en god följsamhet till råd om egenvård. Slutsats: Det är av stor betydelse att försöka identifiera varje individs olika förutsättningar, för att på så sätt ha möjlighet att anpassa både information, utbildning och egenvårdsplanering utifrån individen.