5 resultados para designprocessen
Resumo:
This degree project has been done in parallel to the advertising agency Hera in Uppsala, and containsthe creating of a logotype and graphic profile for Aircall, a new big chain of shops dealing with telecommunication.Aircall was found 1 February 2004, when three smaller companies became one. Thisnew company were in need of a common brand and a uniform profile. The created graphic profile hasbeen applied to visiting cards, letterhead, envelopes, letter cards, bags, cars and advertisement. Thegraphic profile has also been used when designing the shop interior end exterior. Research has beendone on competitors graphic profiles and advertisement. The project also contains a deepening in corporateidentity.
Resumo:
Målet med detta examensarbete var att skapa en grafisk profil till företaget Lyst Form AB som bedriver större delen av sin affärsverksamhet via en hemsida. Företaget säljer handgjorda kläder och accessoarer i lintyg. En teoretisk del i arbetet tar upp hur varumärket kan kommuniceras genom hemsidan. Den grafiska profilen utformades utifrån företagets identitet. Det är viktigt att företaget speglas på ett korrekt sätt. Ett företags identitet kan beskrivas som organisationens själ och den visas utåt i form av bland annat den grafiska profilen. Denna ses därför som en viktig identitetsbärare och den kan kallas för den visuella identiteten. En grafisk profil innehåller bland annat logotyp, profilfärger samt typografi. Företagets målgrupp ansågs vara en viktig del i hela processen eftersom de i slutändan ska tilltalas av den grafiska profilen. Först gjordes en grundlig undersökning och research av företaget för att få en god uppfattning av dess identitet. Även konkurrenterna granskades. En enkätundersökning gjordes för att kunna samla information utifrån målgruppens perspektiv. Denna informationsinsamling gav ett bra underlag och en riktlinje i framtagningen av den grafiska profilen. Under designprocessens gång diskuterades de logotypförslag som togs fram med hjälp av en sammansatt fokusgrupp. Diskussionen var givande och var till stor nytta i designprocessen. Baserat på den grafiska profilen skapades en layout för hemsidan samt exempel på trycksaker för att visa hur den kan användas. En enklare grafisk manual skapades för att företaget ska kunna synas utåt på ett enhetligt sätt. En sista enkätundersökning gjordes för att se om målet uppnåtts. Resultatet visade att den nya framtagna grafiska profilen var en klar förbättring jämfört mot den nuvarande sett utifrån företagets identitet. I slutändan valde dock företaget en annan logotyp. Detta påvisar svårigheterna i processen att ta fram en grafisk profil. Alla delar i processen är viktiga och undersökningarna är bland annat en av de väsentliga delarna vilka bidrar med en större chans till ett bra slutresultat som tar hänsyn till både företagets och målgruppens åsikter.
Resumo:
Syftet med denna studie var att undersöka hur digitala nomader utövar sitt yrke som grafiska designers, varför de valde att bli digitala nomader samt vilka fördelar och nackdelar som finns. Totalt intervjuades 10 före detta och nuvarande digitala nomader via email och svaren sammanställdes och analyserades för att finna teman och sammanhang. Resultatet visar att deltagarna valde en digital nomadisk livsstil främst på grund av den frihet det innebär. De är även helt beroende av internet, då det är den grundläggande teknologin som möjliggör distansarbete. Att vara digital nomad verkar inte ha en negativ inverkan på den grafiska designprocessen och alla verktyg som behövs anser de finns tillgängliga digitalt. Den del av det traditionella designyrket på en byrå som deltagarna i studien saknade mest var kreativa diskussioner med kollegor.
Resumo:
Studien ligger inom ramen för Ljud- och musikproduktion och bygger på ett case där en varumärkesmelodi/ musiklogotype till ett musikgymnasium ska designas. Syftet med studien är att utforska hur en image kan gestaltas musikaliskt och däri bättre förstå hur forskning genom design och användarmedverkan - påverkar och bidrar till processen inom design av narrativ mediemusik. Studien har ämnat svara på den övergripande frågeställningen: Hur kan komposition av narrativ musik beskrivas och genomföras som en designprocess? Forskningsfrågan innefattar även subfrågorna: Hur bidrar användarmedverkan till arbetsprocess vid design av narrativ mediemusik? Hur bidrar gruppsammansättning, själva processen och processverktygen till ett musikaliskt relevant resultat? Med formuleringen "ett musikaliskt relevant resultat" avses i studiens kontext en musikalisk prototyp/slutprodukt som har potential att kunna uttrycka känslor och värderingar som kan överensstämma med varumärkets (skolans) image och formulerade värderubriker. Kärnan i arbetet ligger inom fälten forskning genom design och användarmedverkan, där deltagarna under arbetsprocessens gång kontinuerligt och i flera processteg bidragit genom diskussioner, reaktioner, resonemang och konkreta förslag. Studien visar att designarbete inom narrativ mediamusik tillsammans med representanter för användarna/ målgruppen kan generera fler idéer om aspekter specifika för arbete med design av narrativ mediemusik samt bidra till större förståelse för aktuella kontexter (målgrupps-relaterade och process-relaterade kontexter såväl som musikaliska och genre-relaterade kontexter), än om designern arbetar ensam. Av vikt är att under designprocessen ta fram flera versioner av prototyperna, att göra olika instrumenteringar och interpretationer av det musikaliska materialet, där ett av målen med prototyperna är att designer stegvis lär sig vad som fungerar - vad som skapar en klingande mening i den aktuella målrelaterade kontexten - och ett sätt att kommunicera den här kunskapen är att designa och pröva flera olika prototyper i klingade form.
Resumo:
Dagens dataloggare har många funktioner vilket avspeglas i programvaran som används för att kommunicera med dem. De har fler funktioner än vad enskilda företag och privatpersoner behöver vilket gör programvaran onödigt komplicerad. Genom att minska antalet inställningsmöjligheter kan programvaran göras mindre, snabbare och lättare att lära sig. Arbetet utfördes hos Inventech Europe AB som tillhandahöll dataloggare för temperatur- och fuktighetsmätning. De ville undersöka möjligheterna att utveckla ett program som personer med begränsad datorvana snabbt kunde lära sig att använda. Därför var syftet med detta arbete att utreda hur ett sådant program kunde se ut. Arbetets fokus låg på designprocessen. Genom olika UML-diagram visualiserades de olika momenten i processen. Då projektet var relativt litet valdes en utvecklingsprocess som följer vattenfallsmodellen där de olika stegen (specifikation, design, implementation, test) utförs i följd. Det förutsätter att ett steg är färdigt innan nästa steg påbörjas. Modellen fungerar bäst när projektet är mindre och väldefinierat. Tyvärr ändrades företagets krav på hur programmet skulle fungera flera gånger under arbetets gång. Därmed borde en mer flexibel utvecklingsprocess ha valts för att ge utrymme för förändringar som kunde uppkomma under projektets gång. Slutresultatet blev en funktionsprototyp som var lätt att använda och inte hade fler inställningsmöjligheter än nödvändigt. Funktionsprototyp kan användas som bas för att lägga till egen skräddarsydd funktionalitet. För att visa detta inkluderades ytterligare två funktioner. En av funktionerna var möjligheten att kunna spara insamlad data till en extern databas som sedan kunde användas som källa till andra program vilka exempelvis skulle kunna visualisera data med hjälp av olika grafer. För att lätt kunna identifiera olika inkopplade dataloggare inkluderades även möjligheten att namnge de olika enheterna.