Praktiska effekter av begreppsförvirring för en databas konceptuella design : En fallstudie om databas- och begreppsmodellering

Company X develops a laboratory information system (LIS) called System Y. The informationsystem has a two-tier database architecture consisting of a production database and a historicaldatabase. A database constitutes the backbone of a IS, which makes the design of the databasevery important. A poorly designed database can cause major problems within an organization.The two databases in System Y are poorly modeled, particularly the historical database. Thecause of the poor modeling was unclear concepts. The unclear concepts have remained in thedatabase and in the company organization and caused a general confusion of concepts. The splitdatabase architecture itself has evolved into a bottleneck and is the cause of many problemsduring the development of System Y.Company X investigates the possibility of integrating the historical database with the productiondatabase. The goal of our thesis is to conduct a consequence analysis of such integration andwhat the effects would be on System Y, and to create a new design for the integrated database.We will also examine and describe the practical effects of confusion of concepts for a databaseconceptual design.To achieve the goal of the thesis, five different method steps have been performed: a preliminarystudy of the organization, a change analysis, a consequence analysis and an investigation of theconceptual design of the database. These method steps have helped identify changes necessaryfor the organization, a new design proposal for an integrated database, the impact of theproposed design and a number of effects of confusion for the database.

Using a botanic garden collection to test a bioclimatic vegetation scheme

Vegetation maps and bioclimatic zone classifications communicate the vegetation of an area and are used to explain how the environment regulates the occurrence of plants on large scales. Many practises and methods for dividing the world’s vegetation into smaller entities have been presented. Climatic parameters, floristic characteristics, or edaphic features have been relied upon as decisive factors, and plant species have been used as indicators for vegetation types or zones. Systems depicting vegetation patterns that mainly reflect climatic variation are termed ‘bioclimatic’ vegetation maps. Based on these it has been judged logical to deduce that plants moved between corresponding bioclimatic areas should thrive in the target location, whereas plants moved from a different zone should languish. This principle is routinely applied in forestry and horticulture but actual tests of the validity of bioclimatic maps in this sense seem scanty. In this study I tested the Finnish bioclimatic vegetation zone system (BZS). Relying on the plant collection of Helsinki University Botanic Garden’s Kumpula collection, which according to the BZS is situated at the northern limit of the hemiboreal zone, I aimed to test how the plants’ survival depends on their provenance. My expectation was that plants from the hemiboreal or southern boreal zones should do best in Kumpula, whereas plants from more southern and more northern zones should show progressively lower survival probabilities. I estimated probability of survival using collection database information of plant accessions of known wild origin grown in Kumpula since the mid 1990s, and logistic regression models. The total number of accessions I included in the analyses was 494. Because of problems with some accessions I chose to separately analyse a subset of the complete data, which included 379 accessions. I also analysed different growth forms separately in order to identify differences in probability of survival due to different life strategies. In most analyses accessions of temperate and hemiarctic origin showed lower survival probability than those originating from any of the boreal subzones, which among them exhibited rather evenly high probabilities. Exceptionally mild and wet winters during the study period may have killed off hemiarctic plants. Some winters may have been too harsh for temperate accessions. Trees behaved differently: they showed an almost steadily increasing survival probability from temperate to northern boreal origins. Various factors that could not be controlled for may have affected the results, some of which were difficult to interpret. This was the case in particular with herbs, for which the reliability of the analysis suffered because of difficulties in managing their curatorial data. In all, the results gave some support to the BZS, and especially its hierarchical zonation. However, I question the validity of the formulation of the hypothesis I tested since it may not be entirely justified by the BZS, which was designed for intercontinental comparison of vegetation zones, but not specifically for transcontinental provenance trials. I conclude that botanic gardens should pay due attention to information management and curational practices to ensure the widest possible applicability of their plant collections.

Elektronisk rese- och upplevelseguide, konceptuell modell som nyttjar nationella databaser

Resandet ökar i dagens samhälle och människor söker nya upplevelser och utmaningar. Konkurrensen om besökarna är stor. Med hjälp av den nya informations- och kommunikationstekniken kan en elektronisk rese- och upplevelseguide utgöra ett alternativ i syfte att attrahera besökarna och få dem att stanna längre. Genom tekniken kan intressanta berättelser presenteras med både ljud, bild och video, s k multimedieteknik. För att besökaren ska kunna vara rörlig och samtidigt ta emot information krävs en mobil utrustning som exempelvis en handdator.Denna magisteruppsats i informatik ingår i ett projekt, uppdelat i tre steg. Projektet, som drivs på uppdrag av Vision Vimmerby och Högskolan Dalarna, har som mål att ta fram en elektronisk rese- och upplevelseguide, avsedd för vuxna bilburna besökare i Astrid Lindgrens landskap. Den elektroniska guiden ska presenteras via en handdator som besökare kan hyra vid Turistbyrån i Vimmerby.Målet för uppsatsen, som utgör första fasen av dessa tre, är att redogöra för en konceptuell generell modell för en elektronisk rese- och upplevelseguide. Grundtanken är att modellen lätt ska kunna appliceras på vilket resmål som helst. Förutsättningar för det skapas genom att använda befintliga nationella databaser.Vi har strävat efter att den konceptuella modellen ska vara komponentbaserad så att andra datakällor kan väljas utan att konceptet faller. Vidare har vi analyserat om VITSA-projektets tekniska grundplattform, som innehåller funktionalitet som är anpassad för den här typen av tjänster, är lämplig att använda.I arbetet har vi använt oss av befintliga teorier om mobilitet, tjänster och systemarkitekturer. Parallellt med att de befintliga teorierna har använts, har en strukturell modell för IT-tjänster vidareutvecklats. Vår tanke är att den vidareutvecklade modellen ska inspirera till användning och eventuellt användas som stöd vid fortsatt forskning om IT-tjänster.

Utredning av nyttan med applicering av mobil enhet i organisationen : Utveckling av en handdator applikation

Denna examensrapport på magisternivå genomfördes under våren 2004, hos AB Borlänge Energi.Borlänge Energis servicetekniker behövde ett hjälpmedel för att effektivisera deras arbetsuppgifter. Tidigare sparades driftjournaler för varje servicekund lokalt hos kunden. Serviceteknikern behövde också åka tillbaka till huvudkontoret för att slutföra ett uppdrag. Borlänge Energi hade inte heller någon möjlighet att föra statistik över servicekunderna då alla driftjournaler sparades hos servicekunden.Vi utvecklade en prototyp av ett inrapporteringsverktyg för en handdator. I detta verktyg får serviceteknikern tillgång till all relevant information gällande serviceuppdraget. Efter slutfört uppdrag skickas driftjournalen in till en databas hos Borlänge Energi, samtidigt skickas ett email till servicekunden att serviceuppdraget är utfört.Utöver målet utredde vi nyttan med applicering av mobil enhet i organisationen. Borlänge Energi vill med detta veta om arbetet blev effektivare, samt om arbetsrutinerna förändrades. Resultatet vi kom fram till var att arbetet effektiviseras med användning av prototypen. Viktiga faktorer för att få serviceteknikern att använda prototypen var användarvänlighet samt förändring av arbetsrutiner.

Utveckling av karttjänst i ASP.NET

Syftet med projektet var att tillverka en webbaserad kartvisningstjänst för att visualisera geografiska och infrastrukturella förändringar över tiden. Detta genom att historiska och dagsaktuella kartor överlappas och presenteras som en bild.Applikationen utvecklades i ASP.NET med programspråket Visual Basic. Som databashanterare användes Microsoft SQL-server 2000. För bearbetning av kartmaterialet användes Arcview 8. Som utvecklingsmetod användes David Siegels modell för att konstruera webbplatser. Rapporten tar upp Ben Schniedermans principer för att skapa användarvänliga webbapplikationer.Examensarbetet genomfördes våren 2004 vid Högskolan Dalarna, campus Framtidsdalen, Borlänge.

RailsTNE : En multimodal informationsplattform i ett interorganisatoriskt nätverk

Att utreda möjligheterna att etablera dataförsörjning riktade mot multimodala transporttjänster är idag av största intresse. Det är också intressant att försöka utnyttja de standarder som tagits fram när en dataförsörjningskedja ska etableras. Detta examensarbete genomfördes på Triona AB i Borlänge. Triona har utvecklat databasen Transport Network Engine (TNE), som idag används för att läsa in data från Nationella VägDataBasen (NVDB) och från skogsnäringen. Målet med arbetet var att ta fram en informationsmodell, som beskriver hur ett transportnät med nätanknutna data, som stödjer multimodala transporter och resor, kan lagras i TNE. En förlängning av målet blev att, utifrån ett givet användarfall, etablera dataförsörjning till TNE och lägga in de nödvändiga datamängderna. TNE bygger på ESRI:s produkter och funktionalitet för hantering av geografisk information och informationsmodell och datahantering i TNE baseras på internationella och svenska standarder. Idag finns all information om järnvägsnätet hos Banverket och det finns ingen koppling mellan Banverkets databas Baninformationssystemet (BIS) och Vägverkets databas NVDB. För att den kopplingen ska kunna ske, krävs att de båda verken kan samarbeta som två stora organisationer i ett väl fungerande nätverk. Ett så kallat interorganisatoriskt nätverk. Det akademiska syftet var att föreslå en arkitekturstrategi som stödjer ett sådant nätverk. Vi upptäckte att arkitekturstrategierna IRM och VBS är uppbyggda för att inrikta sig på enskilda organisationer, och det visade sig svårt att följa en specifik strategi inom ett nätverk med flera organisationer. I vårt användarfall måste nätverket mellan Banverket, Vägverket och Stora Enso samarbeta över organisationsgränserna. Därför behövs en strategi för ett interorganisatoriskt samarbete så att informationen kan struktureras på ett gemensamt sätt. Vi föreslår ett antal idealtypskriterier som vi utgått efter i struktureringen av systemarkitekturen. Den innehåller en informationsmodell för både väg- och järnvägsdata som följer standarden SS 63 70 04. Arbetet avgränsades till att endast innehålla de datamängder som användarfallet kräver. Vi har analyserat KombiTIF-rapporten som är ett avslutat projekt styrt av Banverket på uppdrag av Näringsdepartementet. Rapporten ger ett förslag på en lösning i form av en arena som ska göra data tillgänglig för användning. Vi väljer att se TNE-plattformen som en realisering av denna arena. Enligt vårt förslg så ska TNE-plattformen hämta in det mest grundläggande datat om järnvägsnät och nätanknuten data från BIS och standardiserad information om vägnät och nätanknuten data från NVDB via ett gränssnitt. I framtiden är det möjligt att på samma sätt ta in andra trafiknät såsom Sjöfartsverket, Luftfartsverket och Rikstrafiken. Vi arbetade efter en egen metod som vi tog fram med valda delar från andra metoder; kartläggning, perspektivanalys, verksamhetsanalys, utveckling och utvärdering. Arbetet genomfördes iterativt i de fem olika faserna.

En jämförande studie av olika Oracle verktyg.

Idag finns det många företag som erbjuder olika program/databaser som har till uppgift att lagraoch hantera data. Oracle är världens näst största mjukvaruföretag. Oracles databas genererar ungefär 75 % av deras inkomst.De senaste 40 åren har databashantering utvecklats från enkelt filsystem tillobjektrelationsdatabas, vilket har medfört att allt fler företag idag erbjuder verktyg som databasutvecklare kan arbeta med. Verktygen underlättar själva databashanteringen. Det är mångaföretag som erbjuder olika sorters verktyg och databas utvecklaren, eller själva databasföretaget,får svårt att skilja på verktygen. Utbudet av verktyg är så omfattande att det är näst intill omöjligtatt ha kännedom om alla.Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket verktyg en Oracle-utvecklare bör använda sigav. Att jämföra olika SQL och PL/SQL verktyg, samt lämna en rekommendation om vilket/vilkaverktyg som är bäst att använda ur olika perspektiv. Vid jämförelsen laddade jag hem och testadede olika verktygen utifrån vissa kriterier. Jag kontaktade även fyra företag för att få svar på frågan utifrån företagens perspektiv. Tre av företagen svarade på mina enkäter, medan ett av företagen svarade muntligt på mina frågor via telefonen.Då jag genomförde denna studie kom jag fram till slutsatsen att alla verktyg i stort sett har samma grundfunktioner. Valet av verktyg styrs av hur många extra funktioner utvecklaren är villig betala för. Det är dock utvecklaren själv som måste avgöra vilket verktyg som passar just honom. Det verktyg som är ledande är Toad och detta verktyg passar bäst för experter. För enklare funktioner har det framkommit av enkäterna att SQL*Plus används.

Copingstrategier hos föräldrar och syskon till barn med cancer : -en systematisk litteraturstudie

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka vilka copingstrategier föräldrar och syskon till cancersjuka barn använde sig av. Underlag till studien söktes i Högskolan Dalarnas databas ELIN och i databasen Cinahl. Sökningarna resulterade i 30 artiklar som granskades och värderades med hjälp av granskningsmallar. Av de granskade artiklarna bedömdes 22 motsvara studiens syfte och frågeställningar och användes i studiens resultat. Resultatet visade att föräldrar till cancersjuka barn inte valde en eller flera copingstrategier utan att det var en process under en längre tid. Ju längre tiden gick desto färre copingstrategier behövde de använda sig av för att hantera sin situation. Det visade sig också att mödrarna oftast använde sig av problemfokuserade copingstrategier såsom att söka socialt stöd och att söka information, men även till viss del av känslofokuserade copingstrategier som att tänka positivt och att hålla samman familjen. Fäderna däremot använde sig till största delen av känslofokuserade copingstrategier som bland annat innebar att de distanserade sig från problemet genom att spendera mer tid på arbetet. Syskon till barn med cancer använde sig oftare av en blandning av problemfokuserade och känslofokuserade copingstrategier än vad föräldrarna gjorde. De strategier som syskonen beskrev vara till störst hjälp var att söka socialt stöd, att söka information samt att umgås med kamrater och sysselsätta sig med annat.

Bemästringsstrategier för kvinnor med diagnostiserad bröstcancer : En systematisk litteraturstudie

I föreliggande systematiska litteraturstudie undersöktes vilka bemästringsstrategier som förekom hos kvinnor med diagnostiserad bröstcancer, samt vilken bemästringsstrategi som var den vanligaste hos dessa kvinnor. Via Högskolan Dalarnas databas Elin och Blackwell Publishing söktes fulltextartiklar som innehöll uppgifter om bröstcancerdrabbade kvinnors bemästringsstrategier under sjukdomstiden. Av 43 lästa arbeten medtogs slutligen både kvantitativa (n = 14) och kvalitativa (n = 11) artiklar i studien och dessa undergick kvalitetsgranskning utifrån särskilda granskningsmallar. Artiklarna hade god kvalitet. På basen av de 25 vetenskapliga artiklarna befanns kvinnor med diagnostiserad bröstcancer använde sig av olika bemästringsstrategier där stöd och kampanda var de vanligast förekommande. Dessa två bemästringsstrategier skiljde sig inte från varandra i användningsfrekvens. Den bemästringsstrategi som användes i minst utsträckning visade sig vara normalisering. Resultatet diskuterades i termer av Antonovskys (1991) KASAM- teori eller känsla av sammanhang. Arbetet underlättar vårdpersonalens förståelse för den bröstcancerdrabbades behov av känsla av sammanhang under sjukdomstiden. Vidare förstås den drabbades respons på cancern, så att personalen inte tvingar på patienten egna reaktioner och personliga bemästringsstrategier.

Utveckling av System för att Kartlägga Cykelbanor

Cykeln har på senare år fått en allt större roll inom transportpolitiska sammanhang. Det finns ettintresse att öka användningen av cykel, framförallt av miljö- och hälsoskäl. Därmed finns detockså ett intresse för att kartlägga cykelvägar på samma sätt bilvägar är kartlagda. Om Sverigescykelvägar fanns samlade i en databas skulle utveckling och underhåll förenklas. Det skulle ävenvara möjligt att ta fram informationstjänster som t.ex. ruttplanering för cykelvägnätet.Målet med det här arbetet var att utveckla en applikation för att kartlägga cykelbanor.Applikationen skulle kunna köras på en PC under Windows XP. Koordinater skulle hämtas frånen GPS-enhet ansluten till datorn och plottas på en karta. Insamlade koordinater skulle ävenkunna omvandlas till noder och länkar för att beskriva vägnätets utsträckning och logiskakopplingar. Projektet genomfördes i samarbete med WM-data.WM-data tillhandahöll ett antal färdiga moduler för uppritning av karta samt hantering avdatabas och GPS-enhet. Problemet kunde grovt delas i tre sektioner; utveckla användargränssnittför applikationen, integrera tillhandahållna moduler i applikationen och utveckla den internalogiken för hantering av länkar och noder. Uppgifterna löstes mer parallellt än sekventiellt.Resultat blev ett program där de tre huvudfunktionerna från användarperspektivet är starta/stoppakartläggning samt upprätta kopplingspunkt (nod). Den applikation som utvecklades under det härprojektets gång har möjliggjort kartläggning av cykelbanor, och det finns ett flertal alternativ förvidareutveckling.

Kvinnors behov av information i samband med Hysterektomi

Syftet med föreliggande systematiska litteraturstudie var att beskriva kvinnors behov av in-formation i samband med hysterektomi. Via Högskolan Dalarnas databas Elin och Blackwell Synergy söktes vetenskapliga fulltextartiklar som behandlade kvinnors informationsbehov vid livmoderoperation. Av 41 artiklar valdes 15 ut varav 8 kvantitativa och 7 kvalitativa. Dessa kvalitetsprövades med 28 kriterier från modifierade granskningsmallar efter Forsberg och Wengström (2003) samt Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006). Av artikelurvalet framkom att kvinnorna saknade information om hysterektomi i allmänhet och i synnerhet om behand-lingsalternativ samt kvinnans gynekologiska hälsa och dessutom om post-operativ sexualitet. Informationen hade betydelse för kvinnans återhämtning och välmående efter ingreppet. Den-na studie ökar vårdpersonalens förståelse för kvinnans behov av information om hysterektomi så att hon kan vara delaktig i beslutet rörande den egna kroppen.

Vilka skillnader upplever vårdpersonal och närstående mellan den vanliga palliativa vården och en vård med styrda vårdplaner? : En systematisk litteraturstudie

Syftet med föreliggande studie var att ta reda på vårdpersonal och närståendes upplevelser vad gäller vanlig palliativ vård och strukturerade vårdplaner så som LCP/ICP. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där underlaget inhämtades genom att med specifika sökord söka i Högskolan Dalarnas databas ELIN@ efter vetenskapliga artiklar. En artikel har även sökts från en annan referenslista där artikelnamnet använts som sökord. Vid sökningarna har sökorden använts var för sig och i kombination med varandra varvid 13 stycken artiklar valdes ut till resultatet. Resultatet visade att det fanns brister i den ordinarie palliativa vården vad det gäller kommunikation, symtomlindring och anhörigvård. Tidsbrist och stress var också utmärkande i den ordinarie palliativa vården. Vad gäller patienter som vårdats under LCP/ICP så upplevde närstående och vårdpersonal att både kommunikation och symtomkontroll var avsevärt bättre än i den ordinarie palliativa vården. Tiden för det goda samtalet fanns i betydligt större utsträckning vid vård under LCP/ICP. En orsak var att sjuksköterskan istället för att lägga ner tid på dokumentationen hade möjlighet att vara där för patienten och dess närstående. De närstående hade också möjlighet att vara delaktiga i vården på grund av att de hade tillgång till dokumentationen kring patienten.

Upplevelser av att vara anhörig till ett barn med cancer.

Denna studie syftar till att undersöka upplevelsen av att vara anhörig när ett barn drabbas av cancer och hur omvårdnadspersonal kan hjälpa barnets anhöriga att hantera sin situation. Arbetet utfördes som en systematisk litteraturstudie som grundades på 15 vetenskapliga artiklar framtagna från Högskolan Dalarnas databas ELIN och Pub Med. Resultatet av litteraturstudien visade att det är en stor känslomässig påfrestning för de närmast anhöriga när ett barn drabbats av cancer. Det var vanligt att de anhöriga beskrev känslor som oro, rädsla, ångest och förtvivlan. Syskon kunde även känna sig åsidosatta, samtidigt som de kom närmare sitt sjuka syskon. Många vardagsrutiner var tvungna att förändras när barnet vårdades på sjukhus längre perioder och en förälder behövde finnas till hands för barnet. Ekonomin påverkades hos många familjer, dels till följd av att de fick merkostnader dels att inkomsten försämrades då minst en förälder gick ner i arbetstid eller avslutade sitt arbete. Informationen från omvårdnadspersonalen upplevdes som avgörande för hur de anhöriga klarade att hantera sin situation.

Cytostatikautlöst smärta hos kvinnor med bröstcancer

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva cytostatikautlöst smärta och dess konsekvenser hos kvinnor med bröstcancer. Vid sökning gjordes begränsning till engelskspråkig litteratur och 17 vetenskapliga artiklar, hittades på Högskolan Dalarnas databas, Electronic Library Information Navigator (ELIN) med hjälp av olika kombinerade sökord. Även manuellt funna artiklar har använts. Resultatet visar att kvinnor som behandlats med cytostatika mot bröstcancer får ökade smärtor av behandlingen. Smärtförekomsten varierar beroende på vilken behandling kvinnan fått. Högre doser av ingående cytostatikaläkemedel, tätare intervall mellan kurerna och läkemedelsval kan inverka negativt på uppkomsten av smärta. De smärtor kvinnorna riskerar att få av behandlingen är neuropatier, smärtor från munhålan, händer och fötter, smärtor i magen, muskler, skelett samt huvudvärk. Framför allt cytostatika ur gruppen taxaner ger en smärtprofil med mer neuropatiska smärtor. Smärta i samband med cytostatikabehandling interagera med ökad oro, rädsla, försämrad funktionsförmåga och kan också ge sömnstörningar, trötthet, depression och ökad stress. Smärta inverkar menligt i det dagliga livet. Smärta kan också vara en prediktor för minskat välbefinnande vid behandlingens slut. Hur kvinnorna uppfattar smärtans inverkan på det egna jaget och hur de tolkar den upplevda smärtans i ett meningssammanhang beskrivs inte alls. Slutsatsen blir att cytostatikarelaterad smärta hos kvinnor med bröstcancer kräver vidare forskning.

Kommunal samverkan : fallstudie kommunal räddningstjänst

Denna uppsats behandlar kommunal samverkan. En kommunal verksamhet, räddningstjänsten, har valts för att undersöka om statistiskt går att fastställa om samverkan mellan kommuner påverkar kostnaden och kvalitén i verksamheten. Genom att definiera och analysera kostnads och kvalitetsvariabler för räddningstjänsten undersöks om det finns skillnader mellan tre olika sätt att organisera den kommunala räddningstjänsten. De tre organisationsformerna speglar tre sätt att förhålla sig till samverkan. Den första gruppen av kommuner är de som valt ett offentligträttsligt samarbete såsom kommunalförbund eller gemensam nämnd. Den andra är de kommuner som genom avtal valt att dela på räddningschefstjänsten och den tredje är de kommuner som bedriver räddningstjänsten i egen regi. Uppsatsen inleds med en bakgrundsbeskrivning kring kommunal samverkan generellt och räddningstjänstsamverkan specifikt. Hur samverkan historiskt har utvecklats belyses. De fördelar med kommunal samverkan som förs fram i litteraturen beskrivs och utgör grund för de analyser som utförs i uppsatsens senare delar. Det som särskilt lyfts fram är kommunernas långtgående möjligheter att samverka inom olika administrativa områden i motsats till de geografiska områden en kommun utgör. När det gäller fördelar innehåller det flera komponenter med det kan sammanfattas med resurseffektivisering som huvudmotiv för kommunal samverkan. Efter den teoretiska beskrivningen av samverkan definieras kvantitativa variabler som beskriver nettokostnad och kvalitet för den kommunala räddningstjänstverksamheten. Variablerna hämtas ur Sveriges kommuner och landstings officiella databas Kolada. Variablernas koppling till kvalitetsbegrepp i lagstiftningen beskrivs. Variablernas validitet och reliabilitet samt hur detta påverkar resultatet diskuteras. Efter de statistiska analyserna förs ett resonemang kring tolkningar av resultatet och hur detta relaterar till hur samverkan beskrivs i de källor som använts i inledningen av uppsatsen. Uppsatsens slutsatser är att det är möjligt att statistiskt säkerställa att offentligrättsligt samarbete, som kan jämställas med det mest långtgående samverkan mellan två eller flera kommuner, medför lägre nettokostnader för räddningstjänsten än om verksamheten bedrivs i egen regi. När det gäller kvalitén kan det konstateras att trots de lägre kostnaderna så erbjuder det offentligrättsliga samarbetet en om inte högre så åtminstone likvärdig kvalitet som räddningstjänster i egen regi.