371 resultados para damm
Resumo:
Título del congreso: Multiculturalidad y norma policéntrica: aplicaciones en el aula de ELE
Arbetsmiljöfaktorer i skogsenergibranschen : - Fallstudier med fokus på buller, vibrationer och damm
Resumo:
Denna rapport är en komplettering till den tidigare rapporten Arbetsmiljö vid hantering av skogsenergi (Hedlund m fl, 2010). Syftet med denna studie är att ytterligare öka kunskapen om förhållanden inom skogsenergibranschen avseende arbetsmiljö och ergonomiska möjligheter. Mer specifikt var målet att genom fallstudier studera skördning och skotning av stubbar samt mäta exponering av damm, buller och vibrationer vid olika delprocesser.I denna studie har arbetsmiljöanalyser i form av fallstudier genomförts för processerna skotning av stubbar med skotare, skördning av stubbar med grävmaskin försedd med stubbrytningsaggregat, samt sönderdelning av GROT med skotare och lastbil försedda med sönderdelningsaggregat. Arbetsmiljöanalyserna har fokuserat på buller, vibrationer och damm, därtill har ergonomisk checklista använts för att undersöka de ergonomiska förhållandena. Fallstudierna har genomförts i Dalarna, Närke och Gästrikland, samt i Finland. Den ekvivalenta ljudnivån i maskinerna varierade mellan 68 och 82 dB(A). I två av åtta fall översteg ljudnivån insatsvärdet. De fall ljudnivån kom upp till eller översteg insatsvärdet var vid skördning av stubbar, 80 dB(A) och i kranhytt på lastbil vid sönderdelning av GROT, 82 dB(A). Uppmätta maximala ljudnivåer visar att inget ekipage översteg insatsvärdet för maximal A-vägd ljudtrycksnivå, 115 dB(A). Mätningarna och uppgifter från förare indikerar att ljudnivån vid sönderdelning ökar vid sönderdelning av större dimensioner. I två av fyra fall överskreds insatsvärdet för helkroppsvibrationer. Vid sönderdelning av GROT (ett av två ekipage) och vid stubbskördning (ett av två ekipage) överskreds insatsvärdena i x-led. Vid sönderdelning av GROT har genom mätningar med PIMEX identifierats att det främst var kranrörelser som påverkade vibrationsnivåerna. Därtill kan markförhållanden i form av ytstruktur och bärighet, samt hur hårt stubbarna sitter i marken (integrering) påverka vibrationsnivåerna. Vid skördning av stubbar visade mätningar med PIMEX att exponeringstoppar förekom vid skakning av stubbar, vridning av hytt, när skördningsaggregatet används till att skjuta iväg stubbar utmed marken eller till att jämna till marken och vid förflyttning. Resultaten från denna, såväl som tidigare studier, visar att helkroppsvibrationsnivåerna varierar mellan olika maskiner och olika arbetssituationer. Dammnivåerna i hytterna var låga, men höga och korta exponeringstoppar förekom vid servicearbete på sönderdelningsaggregaten. Trots torr väderlek och sönderdelning av brun GROT med mycket synligt damm utomhus var nivåerna inne i hytterna låga. PIMEX visar att de högsta exponeringstopparna förekom i samband med att föraren gick i och ur maskinen, samt vid byte av knivar i sönderdelningsaggregat. Regelbundna byten av luftfilter, noggrann montering av filter samt hur föraren positionerar maskinen i förhållande till vindriktningen är här av betydelse. Förarergonomin är relativt god i ordinära skogsmaskiner, medan den är bristfällig i kranhytt på lastbil. Dock förekom hos skotarna en till tre röda markeringar som innebär uppenbar risk för hälsoproblem, sjukdom eller skada. Kranhytten som ingått i studien har sämre ergonomi och klimatförhållanden (totalt sex röda makeringar). Genom att använda PIMEX har exponeringsnivåer för buller, vibrationer och damm kopplats till aktuella arbetsmoment vilket kan användas som underlag för att minska exponeringen.
Resumo:
Tidigare studier har indikerat att exponering för trädamm och mögeldamm vid hantering av GROT (grenar och toppar) kan vara en hälsorisk. Syftet med denna studie är att ytterligare öka kunskapen om dammförhållanden inom skogsenergibranschen. Mer specifikt är målet att genom fallstudier studera dammförekomst vid hantering av GROT samt stubbar. Enstaka fallstudier av mögelförekomst i förarmiljön inkluderas. Sammanlagt har 19 fallstudier genomförts hos tio olika företag i Dalarna, Västmanland, ödermanland, Uppland, och Närke. Totaldamm har mätts med filterprovtagning inne i hytten och utanför hytten. Mögel har mätts med filterprovtagning inne i hytten. Sammanfattningsvis kan konstateras att vid samtliga fall av skotning uppmättes förhöjda dammnivåer utomhus. Högst dammnivåer uppmättes vid sönderdelning av GROT vid olika årstider. Förare som utförde arbete utanför hytten exponerades för högre dammnivåer än de som enbart arbetade inifrån hytten. De enstaka fallstudierna av mögel visade på relativt låga värden av mögelsporer. Arbetsmomentet såsom byte av knivar indikerade ökade mögelhalter. Slutsatser från denna studie är: Inga höga damm och mögelhalter har uppmätts i dessa fallstudier. Då väderförhållandena innebar mer nederbörd än i genomsnitt är resultaten inte generaliserbara. Förhöjda dammhalter uppmättes då förare utfört service och underhållsarbete utanför hytten. I studerade fall där dammängden utanför hytten var förhöjd har inga dammhalter mätts upp inne i hytterna, vilket tyder på bra luftfilter. Rekommendationer till förare är att: Regelbundet byta hyttens luftfilter och att hålla fönster och dörrar stängda för att förhindra dammexponering inne i hytten. Vid service- och underhållsarbete ska föraren i möjligaste mån undvika att använda tryckluft. Andningsskydd bör användas under de korta moment som tryckluft används.
Resumo:
Où sont les frontières de l'architecture ? A. Campo Baeza dresse un tableau de l'architecture en Espagne qui n'a plus rien à voir avec celles des nations.
Resumo:
Published also in Journal of Biblical literature, v.32, p.219-243.
Resumo:
Although only recently described, Colletotrichum boninense is well established in literature as an anthracnose pathogen or endophyte of a diverse range of host plants worldwide. It is especially prominent on members of Amaryllidaceae, Orchidaceae, Proteaceae and Solanaceae. Reports from literature and preliminary studies using ITS sequence data indicated that C. boninense represents a species complex. A multilocus molecular phylogenetic analysis (ITS, ACT, TUB2, CHS-1, GAPDH, HIS3, CAL) of 86 strains previously identified as C. boninense and other related strains revealed 18 clades. These clades are recognised here as separate species, including C. boninense s. str., C. hippeastri, C. karstii and 12 previously undescribed species, C. annellatum, C. beeveri, C. brassicicola, C. brasiliense, C. colombiense, C. constrictum, C. cymbidiicola, C. dacrycarpi, C. novae-zelandiae, C. oncidii, C. parsonsiae and C. torulosum. Seven of the new species are only known from New Zealand, perhaps reflecting a sampling bias. The new combination C. phyllanthi was made, and C. dracaenae Petch was epitypified and the name replaced with C. petchii. Typical for species of the C. boninense species complex are the conidiogenous cells with rather prominent periclinal thickening that also sometimes extend to form a new conidiogenous locus or annellations as well as conidia that have a prominent basal scar. Many species in the C. boninense complex form teleomorphs in culture. TAXONOMIC NOVELTIES: New combination - Colletotrichum phyllanthi (H. Surendranath Pai) Damm, P.F. Cannon & Crous. Name replacement - C. petchii Damm, P.F. Cannon & Crous. New species - C. annellatum Damm, P.F. Cannon & Crous, C. beeveri Damm, P.F. Cannon, Crous, P.R. Johnst. & B. Weir, C. brassicicola Damm, P.F. Cannon & Crous, C. brasiliense Damm, P.F. Cannon, Crous & Massola, C. colombiense Damm, P.F. Cannon, Crous, C. constrictum Damm, P.F. Cannon, Crous, P.R. Johnst. & B. Weir, C. cymbidiicola Damm, P.F. Cannon, Crous, P.R. Johnst. & B. Weir, C. dacrycarpi Damm, P.F. Cannon, Crous, P.R. Johnst. & B. Weir, C. novae-zelandiae Damm, P.F. Cannon, Crous, P.R. Johnst. & B. Weir, C. oncidii Damm, P.F. Cannon & Crous, C. parsonsiae Damm, P.F. Cannon, Crous, P.R. Johnst. & B. Weir, C. torulosum Damm, P.F. Cannon, Crous, P.R. Johnst. & B. Weir. Typifications: Epitypifications - C. dracaenae Petch.
Resumo:
Novel species of fungi described in the present study include the following from South Africa: Alanphillipsia aloeicola from Aloe sp., Arxiella dolichandrae from Dolichandra unguiscati, Ganoderma austroafricanum from Jacaranda mimosifolia, Phacidiella podocarpi and Phaeosphaeria podocarpi from Podocarpus latifolius, Phyllosticta mimusopisicola from Mimusops zeyheri and Sphaerulina pelargonii from Pelargonium sp. Furthermore, Barssia maroccana is described from Cedrus atlantica (Morocco), Codinaea pini from Pinus patula (Uganda), Crucellisporiopsis marquesiae from Marquesia acuminata (Zambia), Dinemasporium ipomoeae from Ipomoea pes-caprae (Vietnam), Diaporthe phragmitis from Phragmites australis (China), Marasmius vladimirii from leaf litter (India), Melanconium hedericola from Hedera helix (Spain), Pluteus albotomentosus and Pluteus extremiorientalis from a mixed forest (Russia), Rachicladosporium eucalypti from Eucalyptus globulus (Ethiopia), Sistotrema epiphyllum from dead leaves of Fagus sylvatica in a forest (The Netherlands), Stagonospora chrysopyla from Scirpus microcarpus (USA) and Trichomerium dioscoreae from Dioscorea sp. (Japan). Novel species from Australia include: Corynespora endiandrae from Endiandra introrsa, Gonatophragmium triuniae from Triunia youngiana, Penicillium coccotrypicola from Archontophoenix cunninghamiana and Phytophthora moyootj from soil. Novelties from Iran include Neocamarosporium chichastianum from soil and Seimatosporium pistaciae from Pistacia vera, Xenosonderhenia eucalypti and Zasmidium eucalyptigenum are newly described from Eucalyptus urophylla in Indonesia. Diaporthe acaciarum and Roussoella acacia are newly described from Acacia tortilis in Tanzania. New species from Italy include Comoclathris spartii from Spartium junceum and Phoma tamaricicola from Tamarix gallica. Novel genera include (Ascomycetes): Acremoniopsis from forest soil and Collarina from water sediments (Spain), Phellinocrescentia from a Phellinus sp. (French Guiana), Neobambusicola from Strelitzia nicolai (South Africa), Neocladophialophora from Quercus robur (Germany), Neophysalospora from Cotymbia henryi (Mozambique) and Xenophaeosphaeria from Grewia sp. (Tanzania). Morphological and culture characteristics along with ITS DNA barcodes are provided for all taxa.
Resumo:
Novel species of fungi described in the present study include the following from South Africa: Alanphillipsia aloeicola from Aloe sp., Arxiella dolichandrae from Dolichandra unguiscati, Ganoderma austroafricanum from Jacaranda mimosifolia, Phacidiella podocarpi and Phaeosphaeria podocarpi from Podocarpus latifolius, Phyllosticta mimusopisicola from Mimusops zeyheri and Sphaerulina pelargonii from Pelargonium sp. Furthermore, Barssia maroccana is described from Cedrus atlantica (Morocco), Codinaea pini from Pinus patula (Uganda), Crucellisporiopsis marquesiae from Marquesia acuminata (Zambia), Dinemasporium ipomoeae from Ipomoea pes-caprae (Vietnam), Diaporthe phragmitis from Phragmites australis (China), Marasmius vladimirii from leaf litter (India), Melanconium hedericola from Hedera helix (Spain), Pluteus albotomentosus and Pluteus extremiorientalis from a mixed forest (Russia), Rachicladosporium eucalypti from Eucalyptus globulus (Ethiopia), Sistotrema epiphyllum from dead leaves of Fagus sylvatica in a forest (The Netherlands), Stagonospora chrysopyla from Scirpus microcarpus (USA) and Trichomerium dioscoreae from Dioscorea sp. (Japan). Novel species from Australia include: Corynespora endiandrae from Endiandra introrsa, Gonatophragmium triuniae from Triunia youngiana, Penicillium coccotrypicola from Archontophoenix cunninghamiana and Phytophthora moyootj from soil. Novelties from Iran include Neocamarosporium chichastianum from soil and Seimatosporium pistaciae from Pistacia vera, Xenosonderhenia eucalypti and Zasmidium eucalyptigenum are newly described from Eucalyptus urophylla in Indonesia. Diaporthe acaciarum and Roussoella acacia are newly described from Acacia tortilis in Tanzania. New species from Italy include Comoclathris spartii from Spartium junceum and Phoma tamaricicola from Tamarix gallica. Novel genera include (Ascomycetes): Acremoniopsis from forest soil and Collarina from water sediments (Spain), Phellinocrescentia from a Phellinus sp. (French Guiana), Neobambusicola from Strelitzia nicolai (South Africa), Neocladophialophora from Quercus robur (Germany), Neophysalospora from Cotymbia henryi (Mozambique) and Xenophaeosphaeria from Grewia sp. (Tanzania). Morphological and culture characteristics along with ITS DNA barcodes are provided for all taxa.
Resumo:
Landings of brown shrimp (Crangon crangon L.) for human consumption from the North Sea had reached a maximum in 2005. The German share was 16 485 tonnes, i. e. 44.2 %. However, German landings declined in 2006 and the question arose, whether effort reductions or a reduced stock caused this development. Logbook data, basis for the German fisheries statistics, have been analysed and revealed a first decline in LPUE (landings per unit effort) after a series of years with positive development.
Resumo:
Since a couple of years, the introduced Pacific oyster (Crassostrea gigas) is spreading out in the Wadden Sea off the German North Sea coast where it competes with the native blue mussel (Mytilus edulis). First catches of the new species have now been observed in fishing surveys.
Resumo:
Brown shrimp (C. crangon) landings are an important factor and ranked third in landings value of North Sea Fisheries. Landings data are gathered by country and kept separately. However, the Working Group on Crangon Fisheries and Life History (WGCRAN) of the International Council for the Exploration of the Sea (ICES) compiles statistical as well as biological data on brown shrimp. This group has met in Ijmuiden end of May 2006 and found new record landings in 2005 for all three major producers: Germany, The Netherlands and Denmark, summing up with The United Kingdom, Belgium and France to more than 38 000 tonnes of con-sumption shrimp, the highest landings ever recorded.
Resumo:
Landings of brown shrimp (Crangon crangon) for human consumption are not the only part that is taken from the North Sea shrimp stocks. Small amounts of industrial shrimps taken in the second half of a year in Germany add as well to the total amount that is taken from the stocks as the moribund animals discarded all over the year during the first sieving process on board, as the cooked and discarded ones in the second sieving on board and as those from the third sieving process ashore normally being crushed and used for animal feed stuff. All these fractions of the total catch of brown shrimps give a total of approximately 74 000 tonnes that were taken from the North Sea in 2005. Nevertheless, due to low predator abundance and changing climate conditions Crangon stocks show no signs of overexploitation so far with increasing LPUE values in the north-eastern part of the German Bight and decreasing ones in the south-east and Channel. There is the need of further investigations of these changes in the life history and distribution of shrimp as well as in the fishing behaviour and effort of the shrimp fleets .