Livskvalitet hos cancerpatienter inom palliativ vård : Mätmetoder och patienters upplevelser : En litteraturstudie

I den sista tiden i en människas liv var det viktigt att livskvaliteten var hög, samtidigt var livskvalitet någonting som var högst subjektivt och ibland svårt att mäta. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka metoder som användes för att värdera cancerpatientens livskvalitet, samt patientens egen upplevelse av livskvalitet i det palliativa skedet, då endast en begränsad tid av livet återstod. Underlag till litteraturstudien framkom genom artikelsökning via databaserna Blackwell Synergy, Elin samt EBSCO Host. Vid sökningen användes enkla sökord eller sökord i kombination. Sökningen begränsades till svensk och engelsk litteratur. Totalt valdes 40 artiklar ut. Vid efterföljande granskning ansågs 15 artiklar av sådan kvalitet att de inkluderades i resultatet. Resultatet visade att mätningar av palliativa cancerpatienters livskvalitet genomfördes med hjälp av specifika frågeformulär utifrån cancertyp eller med hjälp av intervjuer. Frågeformulären var bra att använda när en snabb, övergripande bild av patientens livskvalitet efterfrågades. I många fall användes också/eller djupintervjuer av patienterna vilket gav en mer detaljerad bild av vad livskvalitet var för patienterna. Vad gällde palliativa cancerpatienters upplevelser av livskvalitet visade det sig att cancerrelaterad smärta med sjukdomsspecifika symtom liksom oro för ekonomi och social isolering påverkade livskvaliteten negativt.

Cancer patient preferences for communication of prognosis in the metastatic setting

PURPOSE: To identify preferences for and predictors of prognostic information among patients with incurable metastatic cancer. PATIENTS AND METHODS: One hundred twenty-six metastatic cancer patients seeing 30 oncologists at 12 outpatient clinics in New South Wales, Australia, participated in the study. Patients were diagnosed with incurable metastatic disease within 6 weeks to 6 months of recruitment. Patients completed a survey eliciting their preferences for prognostic information, including type, quantity, mode, and timing of presentation; anxiety and depression levels; and information and involvement preferences. RESULTS: More than 95% of patients wanted information about side effects, symptoms, and treatment options. The majority wanted to know longest survival time with treatment (85%), 5-year survival rates (80%), and average survival (81%). Words and numbers were preferred over pie charts or graphs. Fifty-nine percent (59%) wanted to discuss expected survival when first diagnosed with metastatic disease. Thirty-eight percent and 44% wanted to negotiate when expected survival and dying, respectively, were discussed. Patients with higher depression scores were more likely to want to know shortest time to live without treatment (P = .047) and average survival (P = .049). Lower depression levels were significantly associated with never wanting to discuss expected survival (P = .03). Patients with an expected survival of years were more likely to want to discuss life expectancy when first diagnosed with metastases (P = .02). CONCLUSION: Most metastatic cancer patients want detailed prognostic information but prefer to negotiate the extent, format, and timing of the information they receive from their oncologists.