Lag och ordning i cyberrymden - En jämförelse av Finlands och Sveriges cyberssäkerhetspolitik mellan åren 2009-2015, med fokus på lagstiftningen

Denna undersökning har jämfört Finlands och Sveriges cybersäkerhetspolitik. Som forskningsmetod har använts komparativ analys och som teoretisk referensram säkerhetiseringsteorier. Rubriken har valts på grund av den aktuella samhällsdebatt som förs kring cyberssäkerhet. Statliga dokument har använts som primära källor. Intervjuer, artiklar och nyheter har använts för att stöda slutsatserna. Lagstiftningen har lagts i fokus, eftersom den styr själva verkställandet av idkad cybersäkerhetspolitik. Utförd analys visar att Finland och Sverige behandlar cybersäkerhetsfrågorna som en del av den övriga säkerhetspolitiken. Den största skillnaden är att Sverige inte har ett lika synligt behov att säkerhetisera sin cybersäkerhetsagenda. Detta beror på att Sverige redan säkrat sina statliga säkerhetsintressen i cyberrymden tack vare den så kallade FRA-lagen. Analysen visar att Finland med sin säkerhetisering strävar efter likande befogenheter åt myndigheterna att bedriva underrättelse i cyberrymden. Målet för Sveriges säkerhetisering är enligt denna analys att stärka de existerande säkerhetsstrukturerna och utveckla myndighetssamarbete. Lagstiftningsanalysen visar att båda länderna betonar medorgarnas grundläggande friheter och rättigheter, yttrandefrihet samt personlig integritet på nätet. En annan likhet är att båda strävar att lösa lagstiftningsfrågorna genom internationellt samarbete. Den största skillnaden mellan Finland och Sverige är att Sverige endast försöker anpassa den nuvarande lagstiftningen till cyberdomänen, medan Finland strävar att forma en helt ny cyberlagstiftning. Slutsatsen visar dock att staterna först måste definiera cyberterminologin juridiskt, innan de kan göra straffrättsliga tolkningar. Därtill måste länderna utveckla regelverken för överlåtelse av information myndigheterna emellan.

En okänd svensk folkrörelse : Svenska Skolornas Fredsförenings fredsarbete 1922-1929

Den här undersökningen ämnar kartlägga Svenska Skolornas Fredsförenings (SSF) fredarbete under 1920-talet, en ansats som inte tidigare gjorts på detta sätt. Medlemmarna i denna före­ning arbetade outtröttligt för en fredligare värld, där fredsfostran av unga sågs som den bästa metoden för att få till stånd en internationell varaktig fred. Syftet med undersökningen är att, genom en kvalitativ innehållsanalys av delar av SSFs bevarade tryckta skrifter, beskriva SSFs principer och pedagogiska metoder samt utröna varför de ansåg fredsfostran riktad mot skolan som viktig. Resultaten visar att SSF hade ambitionen att genom internationellt samarbete på­verka barnen i en sådan riktning att de aldrig skulle kunna ta till vapen för att lösa konflikter. Istället skulle barn lära sig att tänka kritiskt, vara självständiga och få en förståelse för andra folks kulturer. Genom att respektera och leva efter kristna, jämlika och demokratiska ideal, menade SSF att krig skulle gå att förhindra.  

Synvinklar på samarbete mellan bibliotek och skola : en fallstudie om S:t Karins huvudbibliotek och S:t Karins svenska skola

Denna pro gradu-avhandling studerar samarbetet mellan det svenskspråkiga lågstadiet S:t Karins svenska skola och S:t Karins stadsbibliotek. I detta fall är huvudvikten på de svenskspråkiga elevernas och lärarnas behov och krav som de har på bibliotekstjänsterna i S:t Karins. Eftersom kommunens enda svenska skola är S:t Karins svenska skola valdes den som undersökningsobjekt. Andra deltagare i avhandlingen är bibliotekspersonalen i S:t Karins bibliotek och S:t Karins stads administrativa personal. Avhandlingens resultat bidrar med ett antal intressanta aspekter. Resultatet erbjuder en mångsidig syn på samarbetet. Från bibliotekets synvinkel är det viktigaste att bygga ett helt nytt bibliotek så snart som möjligt. Bibliotekspersonalen tycker att biblioteksutrymmena är trånga och att de inte motsvarar bibliotekets behov. Dessutom finns det inneluftsproblem i bibliotekshuset som orsakar hälsorisker. Personalen i S:t Karins svenska skola anser att antalet svenskspråkiga böcker är den största bristen hos biblioteket. Biblioteksutrymmena borde också utvecklas eller så borde kommunen investera i nya lokaler i den närmaste framtiden. Från skolans synvinkel är den största fördelen att eleverna och lärarna får betjäning på svenska. Andra fördelar är att det finns en bibliotekarie som är ansvarig för S:t Karins svenska skola och att det är lätt att gå till biblioteket eftersom det ligger nära. S:t Karins bildningsdirektör och den svenskspråkiga stadsfullmäktigeledamoten anser att biblioteksverksamhet beror på pengar och investeringar. Detta styr hurdana S:t Karins bibliotekstjänster är i framtiden. Sammanfattningsvis är det inte möjligt att direkt förutsäga vilken linje samarbetet mellan biblioteket och S:t Karins svenska skola ska ta. Härmed kan konstateras att biblioteket har långa samarbetstraditioner och att samarbetet ska fortsätta. Barn, ungdomar och skolorna är ett av de mest centrala fokusområden för biblioteksverksamhet i S:t Karins region i dag och i framtiden.

Då "de två storas" samarbete befästes (tal hållet den 31.10.1954 i Kangaslampi)

Puhe

Språkvården och medierna - resultat genom samarbete

Kirjoitus perustuu esitelmään, joka pidettiin Kotikielen Seuran, Hugo Bergroth -sällskapetin, Helsingin yliopiston suomen kielen laitoksen ja Nordican järjestämässä symposiumissa Mitä on hyvä kieli? - Om språkvård och språknorm 9.-10.2.1996

Företagsekonomi

Samlingen med signum ESF Föret.ek. finns vid Ekonomiska biblioteket och innehåller litteratur om företagsekonomi, näringsliv, ekonomisystem, redovisning och revision, företagsorganisation och ledarskap, organisationer, utrikeshandel och internationell företagsverksamhet. En mindre samling liknande litteratur finns vid huvudbiblioteket. En stor del av samlingen vid Ekonomiska biblioteket har byggts upp genom samarbete med andra nordiska handels¬högskolor, som genom åren gratis tillställt biblioteket sina publikationer. Vid biblioteket finns en specialsamling litteratur om Asien, dels förvärvad till Centrum för sydostasiatiska studier, dels kommit som deposition från Asian Development Bank. Den företagsekonomiska litteraturen söks i databasen Alma med sökfunktionen Signum och söktermen ESF Föret.ek. En del litteratur tryckt före 1980 skall sökas manuellt i Ekonomiska bibliotekets kortkatalog, men retroaktiv inmatning i Alma av litteratur tryckt mellan 1830 och 1979 pågår.

Kvinnohistoria

Samlingen kvinnovetenskaplig litteratur finns vid enheten för Kvinnovetenskap och har signum ESF ifkv eller bara ifkv. Föreståndaren för Handskriftsavdelningen vid Åbo Akademis bibliotek, Göta Tegengren gjorde år 1974 en studieresa till Göteborgs universitetsbibliotek där ett omfattande kvinnohistoriskt arkiv finns. Det följande året firades som internationellt kvinnoår och i anledning härav ordnades en utställning vid Åbo Akademis bibliotek med temat Kvinnoarkiv i ÅAB med material från Handskriftsavdelningen. Några kvinnor som intresserade sig för kvinnoforskning började sammankomma under benämningen Jämlikhetsgruppen, senare Arbetsgruppen för kvinnohistoriskt arkiv. Under tio års tid arbetade gruppen på frivillig basis. De kvinnohistoriska samlingarna växte i omfattning genom donationer och inköp. Till en början fanns det inte egna utrymmen för samlingarna förrän år 1978 då arbetsgruppen fick disponera ett rum i Reuterska huset. En tid var samlingarna deponerade vid Sociologiska institutionen. Vid nyåret 1986 grundades Institutet för kvinnoforskning, senare benämnt enheten för Kvinnoforskning och samlingarna överfördes till institutet.

Vasa Svenska Lyceums bibliotek

Biblioteket härstammar från i huvudsak två skolor, Wasa trivialskola (grundad 1684) och Wasa gymnasium (grundad 1844). Skolornas bibliotek byggdes upp med donationer. Vid Vasa brand 1852 förstördes största delen av gymnasiets stora boksamling. Av 6.000 böcker kunde bara 1.000 räddas. Biblioteket kunde ändå snabbt byggas upp igen med nya donationer, byten och inköp. Åren 1872-74 sammanslogs trivialskolan och gymnasiet till Vasa Svenska Lyceum. Också boksamlingarna sammanslogs. Biblioteket fungerade som ett lånebibliotek ända till 1974 då lyceet upphörde med sin verksamhet i samband med införandet av grundskolan. Skolan ändrades till Vasa Övningsskola som en del av lärarutbildningen vid Åbo Akademi i Vasa. Det gamla skolbiblioteket blev nu endast en historisk samling. Biblioteket hade 1974, 52.140 volymer (årsberättelsen 1973-1974). I denna siffra ingår även Ranckens samling (Se skild beskrivning). Under årens lopp har material avskrivits. En liten del av den nyare litteraturen finns deponerad på Övningsskolans gymnasiums bibliotek. Tidskrifter och tidningar har förkommit vid flyttningar. Biblioteket har idag ca. 25.000 volymer böcker (640 hm). Dessutom finns ca. 6 hm kartor och planschverk, 26,5 hm avhandlingar från 1900-talet samt ett hundratal främst inhemska dagstidningar från 1800-talet. Av de äldsta och raraste böckerna har ca. 4.000 katalogiserats i Tria. Äldsta böckerna är från medlet av 1500-talet och de nyaste från 1970-talet. Biblioteket är till sitt innehåll akademiskt och humanistiskt med tyngdpunkten på teologi (12 %), historia (23%), filologi och litteratur (30%). Största delen av böckerna är på svenska, tyska och latin. En del finns också på grekiska och hebreiska samt en mindre del på finska, franska, engelska och ryska, framförallt i klassen filologi och litteratur.