Utveckling av Hedlunds Hus AB webbplats

För att visa på nyttan av vad ett användartest kan erbjuda i samband med utveckling av en webbplats har vi i denna rapport tagit med alla stegen fram till och med utveckling i Vattenfallsmetoden, som är den metod som vi använt oss av. De föregående stegen i metoden är förstudie, analys och design. Förstudien valde vi att genomföra som ett användartest för att få fram vad användarna verkligen efterfrågade. Vi analyserade sedan resultatet av användartestet och gjorde en sammanfattning, men i den tog vi även hänsyn till det material som vi samlat in och vad de ansvariga på Hedlunds Hus AB efterfrågade. Detta resulterade i en lista med prioriterade funktioner och innehåll, som vi sedan utgick ifrån vid utveckling av webbplatsen. Vid utveckling av webbplatsen togs även hänsyn till det material som vi samlat in om webbutformning/design. Att använda sig av ett användartest i förstudiefasen tycker vi är ett bra sätt för att få fram vad användarna efterlyser och inte vad vi som webbutvecklare själva tror att användarna behöver.

Ensidesapplikationers kodkvalitet och förvaltningsbarhet : En jämförelse av förvaltningsbarhet hos single-page applications utvecklade med AngularJS och React

Single-page applications have historically been subject to strong market forces driving fast development and deployment in lieu of quality control and changeable code, which are important factors for maintainability. In this report we develop two functionally equivalent applications using AngularJS and React and compare their maintainability as defined by ISO/IEC 9126. AngularJS and React represent two distinct approaches to web development, with AngularJS being a general framework providing rich base functionality and React a small specialized library for efficient view rendering. The quality comparison was accomplished by calculating Maintainability Index for each application. Version control analysis was used to determine quality indicators during development and subsequent maintenance where new functionality was added in two steps.   The results show no major differences in maintainability in the initial applications. As more functionality is added the Maintainability Index decreases faster in the AngularJS application, indicating a steeper increase in complexity compared to the React application. Source code analysis reveals that changes in data flow requires significantly larger modifications of the AngularJS application due to its inherent architecture for data flow. We conclude that frameworks are useful when they facilitate development of known requirements but less so when applications and systems grow in size.

Ensidesapplikationers kodkvalitet och förvaltningsbarhet : En jämförelse av förvaltningsbarhet hos single-page applications utvecklade med AngularJS och React

Single-page applications have historically been subject to strong market forces driving fast development and deployment in lieu of quality control and changeable code, which are important factors for maintainability. In this report we develop two functionally equivalent applications using AngularJS and React and compare their maintainability as defined by ISO/IEC 9126. AngularJS and React represent two distinct approaches to web development, with AngularJS being a general framework providing rich base functionality and React a small specialized library for efficient view rendering. The quality comparison was accomplished by calculating Maintainability Index for each application. Version control analysis was used to determine quality indicators during development and subsequent maintenance where new functionality was added in two steps. The results show no major differences in maintainability in the initial applications. As more functionality is added the Maintainability Index decreases faster in the AngularJS application, indicating a steeper increase in complexity compared to the React application. Source code analysis reveals that changes in data flow requires significantly larger modifications of the AngularJS application due to its inherent architecture for data flow. We conclude that frameworks are useful when they facilitate development of known requirements but less so when applications and systems grow in size. Sammanfattning: Ensidesapplikationer har historiskt sett påverkats av starka marknadskrafter som pådriver snabba utvecklingscykler och leveranser. Detta medför att kvalitetskontroll och förändringsbar kod, som är viktiga faktorer för förvaltningsbarhet, blir lidande. I denna rapport utvecklar vi två funktionellt ekvi-valenta ensidesapplikationer med AngularJS och React samt jämför dessa applikationers förvaltningsbarhet enligt ISO/IEC 9126. AngularJS och React representerar två distinkta angreppsätt på webbutveckling, där AngularJS är ett ramverk med mycket färdig funktionalitet och React ett mindre bibliotek specialiserat på vyrendering. Kvalitetsjämförelsen utfördes genom att beräkna förvaltningsbarhetsindex för respektive applikation. Versionshanteringsanalys användes för att bestämma andra kvalitetsindikatorer efter den initiala utvecklingen samt två efterföljande underhållsarbeten. Resultaten visar inga markanta skillnader i förvaltningsbarhet för de initiala applikationerna. I takt med att mer funktionalitet lades till sjönk förvaltnings-barhetsindex snabbare för AngularJS-applikationen, vilket motsvarar en kraftigare ökning i komplexitet jämfört med React-applikationen. Versionshanteringsanalys visar att ändringar i dataflödet kräver större modifikationer för AngularJS-applikationen på grund av dess förbestämda arkitektur. Utifrån detta drar vi slutsatsen att ramverk är användbara när de understödjer utvecklingen mot kända krav men att deras nytta blir begränsad ju mer en applikation växer i storlek.

Den ständiga kampen mellan serif och sans serif : Typografins digitala utveckling

Detta examensarbete är en del av utbildningen Kandidatpåbyggnad med inriktning Informatik som är ett påbyggnadsår för Grafisk design och webbutveckling på Jönköping University: School of Engineering. Vid en snabb granskning av hemsidor idag går det enkelt att se att det är dominerande att använda sans serif-typsnitt både till rubriker och i brödtext. I grafiska utbildningar lärs det ut att för bäst läsbarhet bör serifer användas i brödtext. Syftet med examensarbetet var att undersöka vad som påverkar läsbarheten på en digital skärm och varför det inte är vanligare att använda serifer på en webben, med tanke på hur långt tekniken kommit idag med nya högupplösta skärmar som inte borde påverka användningen av serifer. Syftet var även att undersöka om val av typografi idag alltid baseras på typografiska regler. Resultatet visade att ett serif-typsnitt upplevs som mer lättläst än ett sans serif-typsnitt oberoende på om de läses på en digital skärm eller på ett tryckt papper. Resultatet visade även att dominationen av sans serif-typsnitt på webben beror på en vana som hänger kvar sen förr, men att detta troligen kommer att förändras i framtiden. Det finns geografiska begränsningar i arbetet, då examensarbetet endast undersöker södra Sverige. För att öka validiteten kunde representanter från hela Sverige ha deltagit. Det hade kunnat påverka och förändra resultatet. Undersökningen hade kunnat förbättras generellt genom att utveckla den och använda fler typsnitt, för att få ett tydligare svar på frågeställningen den undersökte. Även detta hade kunnat påverka resultatet till något annat.