Apotekskedjornas visuella kommunikation : En jämförande studie av butiksmiljöer och dess kommersiella attribut

Denna uppsats rör de fyra största svenska apotekskedjorna och dess visuella kommunikation samt användning av kommersiella attribut. Med visuell kommunikation menas här det budskap som sänds ut till kunden genom butiksutformningen och som kunden kan uppfatta med sina sinnen, exempelvis färgval, exponerade produkter och personalens bemötande. Dessa attribut kan sedan användas på kommersiella vis i den mån att man till exempel vill locka till sig en speciell målgrupp eller sälja extra mycket av en specifik vara, exempelvis genom specialexponering eller genomtänkt placering av produkter. De frågor som besvaras i denna uppsats berör vilka visuella attribut apoteken använder sig av, hur dessa visuella attribut skiljer sig åt från kedja till kedja samt hur kommersiella attribut används. Genom standardiserade observationer baserade på empirisk forskning, rörande visuella och kommersiella attribut som har en bevisad effekt på kunden, utfördes observationerna på Apoteket AB, Apoteksgruppen, Apoteket Hjärtat samt Apoteket Kronan. Syftet med observationerna var att får en upplevelse likt den kunden kan tänkas få när denna kliver in i butiken. Observationerna gav ett resultat som påvisade att apotekskedjorna skilde sig åt i användandet av kommersiella och visuella attribut. Detta gav upphov till ett analyskapitel där teorier rörande hur de olika attributen bör kategoriseras och vidare hur dessa kategorier bör vara i symbios och således kommunicera ett enhetligt budskap till kunden. Det kunde sedan konstateras att Apoteket Kronan, Apoteket AB samt Apoteksgruppen inte kommunicerade ett enhetligt budskap till kunden via sin visuella kommunikation. Personalen i dessa apotekskedjor kommunicerade inte, vid observationens tillfälle, samma budskap till kunden som de materiella attributen gjorde. Apoteket Hjärtat ansågs dock inte ha detta problem, däremot diskuteras huruvida deras visuella kommunikation och därmed den tänkta målgruppen är för bred. Apoteket Hjärtat erbjuder många varierande tjänster i kombination med, för ett apotek icke-typisk, visuell kommunikation och detta kan antas skapa förvirring.  

Gerillakampanjer – karakteristika och reklambyråns arbetssätt : En djupintervjuundersökning med särskilt fokus på visuella gerillakampanjer

Syftet med denna studie var att genom semistrukturerade djupintervjuer, med särskild fokus på visuella gerillakampanjer, kartlägga de av byråerna benämnda karaktärsdragen för gerillakampanjer samt byråernas arbetssätt för dessa kampanjer.Fem semistrukturerade djupintervjuer genomfördes på respektive respondents arbetsplats utvalda genom ett kombinerat strategiskt och bekvämlighetsurval.Resultaten visade tydliga karaktärsdrag för en gerillakampanj. Utifrån dessa har följande definition tagits fram: en gerillakampanj kännetecknas av att den saknar köpt medieexponering och ofta karaktäriseras av en kreativ, ofta situations- och miljöanpassad, utformning som på egen hand väcker stort intresse eller uppmärksamhet relativt mot den nyttjade budgeten i syfte att skapa djupare relationer med mottagaren.Arbetssätten för en visuell gerillakampanj och vanliga gerillakampanjer skiljer sig inte nämnvärt mot arbetssätten för en traditionell reklamkampanj. Vid framtagandet av en gerillakampanj görs juridiska överväganden om huruvida lagöverträdelser kan komma att krävas. Det framkom även att spridningen i efterhand av en gerillakampanj var viktig för att få så stort genomslag som möjligt genom nyttjandet av traditionell media.

Hur grafiska formgivare runt om i världen uppfattar skandinavisk grafisk design

Syftet med föreliggande studie har varit att kartlägga hur grafiska formgivare runt om i världen uppfattar skandinavisk grafisk design. 53 deltagare från industriländer deltog i studien som använde en kombination av mail-intervjuer och enkäter. Resultaten från denna studie indikerar att, oavsett kontinent, upplevs skandinavisk grafisk design som enkel och funktionell. Layouten uppfattades som rutnätsbaserad med mycket ljusrum och få grafiska element. Monokroma färger som svart, vit och grå utan gradienter och skuggor uppfattades som typiska för skandinavisk grafisk design; följt av jord- och pastellfärger. Sanserifer var mest förknippade med skandinavisk grafisk design. Motiv ansågs i denna studie att användas sparsamt, men när de används avbildar de naturen eller geometriska former. Foton och illustrationer ansågs användas ungefär lika mycket, illustrationer hade en smärre större preferens. Den upplevda påverkan av skandinavisk grafisk design varierade mellan deltagarna. Deltagarna som tyckte att påverkan var stor, ansåg att detta berodde på förespråkandet av enkelhet och funktion, sammanflätning av designområden och/eller frammaning av hållbar grafisk design. Deltagarna som ansåg att påverkan var låg, tyckte att för lite publicitet var en bidragande faktor.De flesta deltagarna i denna undersökning ansåg att skandinavisk grafisk design var enklare i jämförelse med vad de kunde se i sina hemländer. Vidare tyckte afrikanska, asiatiska och sydamerikanska deltagare  att färgerna hade lägre kroma.

"That's what social media is all about - engagement" : Hur märkesinnehavare använder visuell storytelling på Instagram för att skapa märkesgemenskaper

Utvecklingen av sociala medier såsom t.ex. Facebook och Instagram har inneburit nya möjligheter att kommunicera sin livsstil och sina personliga val, som överskrider såväl kulturella som geografiska gränser. Nya gemenskaper skapas. Detta får betydelse för hur konsumenter kommunicerar med varandra samt hur märkesinnehavarna kommunicerar med sina kunder. Syftet med min studie är att undersöka hur en märkesinnehavare inom mode använder sociala medier, i detta fall Instagram, i sin kommunikation med kunderna för att skapa engagemang kring sitt varumärke. Aktuell forskning visar att värde i varumärket skapas genom en ömsesidig kommunikation mellan märkesinnehavaren och konsumenterna. Kommunikationen sker både mellan märkesinnehavare och konsumenter samt mellan konsumenterna i en märkesgemenskap. Storytelling är ett verksamt medel i denna meningsskapande process. En semiotisk analys användes för att analysera bilderna och hur de bidrar till märkets storytelling. Resultatet visar att Instagram ger märkesinnehavare och konsumenter möjlighet att gemensamt skapa värde. De tekniska funktionerna i applikationen gör det lätt för märkesinnehavare att interagera med sina konsumenter och skapa en dynamisk märkesgemenskap. På Sabo Skirts instagramkonto är märkesinnehavaren och följarna tillsammans märkets författare. Följarna använder kläderna och ger dem betydelse i sin egen vardag samtidigt som märkesinnehavaren skapar möjligheter för dem att synas på ett instagramkonto med 1,5 miljoner följare. Detta kan tolkas med hjälp av teorin uses and gratifications som säger att användningen av media alltid är målinriktad. Människor väljer aktivt media efter vilka deras behov är och hur väl användningen tillfredsställer dessa behov.

Stimm-Bruch. Über Artikulationsförderung in der Ober- und Werkstufe. Ein Beitrag zu Musik und Kommunikation

[...] Der Autor fragt zunächst, weshalb Artikulationsförderung ins Abseits geraten ist. Es wird vorgeschlagen, neben dem kommunikativen Gebrauch der Stimme, unterrichtlich (wieder) den ursprünglichen Aspekt der ,Selbstvernahme' der Stimme zu berücksichtigen. Eine solche Aufmerksamkeit auf Stimme kann sich innerhalb der Pädagogik auf Konzepte basaler Förderung berufen. Wesentliche Impulse könnten jedoch aus Bereichen kommen, die außerhalb von Schule und Unterricht liegen. Damit sind insbesondere Künstler und Künstlerinnen gemeint, die im Bereich stimmlicher Performance arbeiten sowie Formen musikalischer Jugendkultur wie rap, hiphop und scat. Einige Unterrichtsbeispiele sollen altersangemessene Möglichkeiten der Artikulationsförderung in der Ober- und Werkstufe aufzeigen. (DIPF/Orig.)

Empfehlungen für die Gestaltung schriftlicher Arbeiten in Studiengängen der Abteilung Information und Kommunikation der Fakultät III der Fachhochschule Hannover

Die für die Abteilung Information und Kommunikation der Fakultät III, Medien, Information und Design – MID (im Folgenden: Abteilung IK) der Fachhochschule Hannover erarbeiteten „Empfehlungen für die Gestaltung schriftlicher Arbeiten“ bieten Anregungen und Erläuterungen zur formalen Gestaltung von schriftlichen Arbeiten, die von den Studierenden im Laufe ihres Studiums an der Abteilung IK als Studien- oder Prüfungsleistungen zu erbringen sind. Sie bringen teilweise ausführliche Beispiele und legen beson-deres Gewicht auf eine Darstellung der Zitiertechnik und der Zitierregeln (auch von Internet-Dokumenten). Weitere Schwerpunkte dieser Empfehlungen sind besondere Richtlinien für die Gestaltung von Diplom- oder Bachelorarbeiten, eine Auflistung der diesen Empfehlungen zugrunde gelegten Literatur und Anhänge (mit Beispielen zur Gestaltung von Titelseiten und Inhaltsverzeichnissen).

20 Jahre interne Kommunikation : von der Mitarbeiterzufriedenheit zum Mitarbeiterengagement

Noch bis vor wenigen Jahren galt die interne Kommunikation in den meisten Unternehmen im Vergleich zur Kommunikation mit externen Zielgruppen als deutlich weniger anspruchsvoll oder gar als in irgendeiner Weise wettbewerbsrelevant. Wurde sie lange als reine Sozialleistung betrachtet, rückt sie nun - insbesondere vor dem Hintergrund voranschreitender Globalisierung und ihren Auswirkungen auf die Wettbewerbsfähigkeit der Unternehmen - langsam als strategisches Führungsinstrument in das Bewusstsein vieler Unternehmenslenker. Denn mehr und mehr wird deutlich, dass die eigenen Mitarbeiter ausschlaggebender Faktor bei der Bewältigung von Veränderungen sind.

Interne Kommunikation im Change Management

Der Artikel beschreibt die Rolle der internen Kommunikation und des internen Informationsflusses im Change Management.

Wie funktioniert Veränderung? Interne Kommunikation als Schlüsselfaktor

Ob Veränderungsprojekte in Organisationen erfolgreich sind, hängt entscheidend davon ab, ob und wie die entwickelten Lösungen von den betroffenen Mitarbeitern angenommen und umgesetzt werden. Es sind nicht wirklich die Unternehmen, die sich verändern: Der Wandel muss in und mit den Menschen in den Unternehmen stattfinden. Dies kann aber nur durch Überzeugung gelingen und zwar im wesentlichen herbeigeführt durch Kommunikation. Von Bedeutung sind jedoch nicht so sehr die Massenmedien wie die Mitarbeiterzeitschrift, Broschüren oder das Intranet. Mit ihnen wird der Veränderungsprozess angestoßen und laufend unterstützt. Entscheidend für seinen Erfolg oder Misserfolg ist jedoch die geplante und organisierte persönliche Kommunikation vor allem zwischen dem Management und den Mitarbeitern. Führungskräfte müssen sich ihrer Rolle als Meinungsführer und Meinungsbildner bewusst werden und entsprechend handeln. Dazu gehört auch das Kommunikationsmanagement und der phasengerechte Einsatz von Kommunikationsinstrumenten zum gewünschten Zweck.