Rekishi kōza Tanuma jidai /

Mode of access: Internet.

Bibliotheca chemica /

Mode of access: Internet.

Fundamenta politicae medicae, cum anno catalogo ... /

Mode of access: Internet.

Fundamenta chemiae theoretico-practicae /

Mode of access: Internet.

Medicina forensis, praeter partes consuetas, primas lineas jurisprudentiae medico-militaris et veterinario-civilis ... /

Mode of access: Internet.

Gedenkschriften van Gijsbert Jan van Hardenbroek ... (1747-1787)

Vols. 3-4 edited by A.J. van der Meulen.

A dictionary of the English language, both with regard to sound and meaning ... To which is prefixed a prosodial grammar.

Mode of access: Internet.

Sheridan's and Henderson's practical method of reading and reciting English poetry : elucidated by a variety of examples taken from some of our most popular poets, and the manner pointed out in which they were read or recited by the above gentlemen; intended for the improvement of youth, and as a necessary introduction to Dr. Enfield's speaker.

Mode of access: Internet.

A discourse delivered in the Theatre at Oxford, in the Senate-house at Cambridge, and at Spring-garden in London /

Signatures: [A]², B-H⁴, I².

The works of the Rev. Dr. Jonathan Swift ...

Anonymous armorial book-label.

The works of the Rev. Jonathan Swift ...

Armorial book-plate: Henry Luttman-Johnson.

A complete dictionary of the English language, both with regard to sound and meaning ... To which is prefixed a prosodial grammar.

Mode of access: Internet.

En sjukdom af högst elakt släckte : Återfallsfebern på Sveaborg och i Karlskrona 1788-1790

Sommaren 1788 drabbades den svenska flottan av en svårartad febersjukdom. Febern, som senare definierats som febris recurrens el. återfallsfeber, hade sitt ursprung i den ryska flottan. Besättningen ombord skeppet Vladislav, krigsbytet från slaget vid Hogland, bar på ett stort antal smittade klädlöss. Efter flottans ankomst till Sveaborg spred sig sjukdomen snabbt bland manskapet, men även bland fästningens garnison. Förhållandena inom militären, både inom lantarmén och framför allt inom flottan, var gynnsamma för epidemiers spridning. De trånga utrymmena, den ensidiga kosten, det undermåliga dricksvattnet, den bristande hygienen: allt gynnade uppkomsten och spridningen av olika epidemier. Manskapets försämrade allmäntillstånd gjorde, att sjukdomarna blev mera förödande än vad de i andra förhållanden skulle ha varit. Bristen på manskap och material under Gustav III:s ryska krig var enormt, bl.a. var bristen på medicinsk personal och -utrustning skriande. Då flottan och armén drabbades av en epidemi av katastrofala dimensioner stod myndigheterna hjälplösa. Epidemin visaqr tydligt hur illa förberett hela kriget var och hur misskött flottans sjukvård var. På Sveaborg var förhållandena fruktansvärda. Halva garnisonen uppges ha avlidit, och det låg travar av lik överallt. Kaserner m.fl. byggnader adapterades till provisoriska lasarett och det rådde brist på allt. De medicinska myndigheterna representerades av den till fästningen skickade andra fältläkaren, som tillsammans med läkarna på fästningen gjorde sitt bästa i enlighet med tidens vårdmetoder. Då den svenska örlogsflottan i november seglat över tilll Karlskrona spred sig epidemin i staden. Sjukdomen grasserade också bland de civila. Då sjukdomens orsak och utbredningssätt var okända, kunde man varken hindra epidemin från att spridas eller genomföra adekvata vårdmetoder. Tvärtom, med de hemförlovade båtsmännen spred sig sjukdomen även till de övriga delarna av riket. Under 1789 var flottan p.g.a. de många sjukdomsfallen närmast operationsoduglig. Under vårvintern och våren 1790 avtog epidemin. Epidemin var ett svårt medicinskt problem. För att utreda situationen i Karlskrona skickade den tillförordnade regeringen, utredningskommissionen och Collegium medicum sina egna representanter till staden. De olika läkarnas sjukdomssyner grundade sig främst på tron om sjukdomars uppkomst genom miasma och förbättrandet av luftkvaliteten sågs som en väsentlig vårdform. I arbetet jämförs de olika myndigheternas och några av de på platsen varande läkarnas syn på sjukdomens art, dess orsaker och ursprung. De flesta härleder sjukdomen till den ryska flottan, och nämner någon form av smitta. Som främsta sjukdomsorsak nämns dock miasma och de rekommenderade vårdformerna representerade den humoralpatologiska synen. Förste amiralitetsläkaren Arvid Faxe representerar dock en annan åsikt, i det att han enbart tror på sjukdomens överföring via smitta. Epidemin var också ett politiskt problem. Epidemin var en lokal angelägenhet ända till dess att flottans operationer hämmades av manskapsbristen, varefter den blev ett ärende på högsta nivå. Kungen ingrep sommaren 1789 genom att grunda en kommision med rätt vidsträckta befogenheter. I Karlskrona verkar de militära myndigheterna och läkarna ha misstrott och skuldsatt varandra för katastrofen, och förhållandet mellan de till staden sända utredarna och militärerna var likaså inflammerat. Genom källorna återspeglas rivalitet, avund och inbördes konkurrens. Personalbristen var svår, och den skyldiga söktes utanför den egna kretsen. Den danskfödde apotekaren med sina påstott otjänliga mediciner blev en ypperlig syndabock. Örlogsflottan beräknas i sjukdomar ha förlorat omkring 10.000 man i döda, huvudsakligen i Karlskrona (civila inberäknade). Armén och Skärgårdsflottan uppges likadeles ha mist omkring 10.000 man, medan antalet i strid stupade armésoldater endast var ca 1500. Sammanlagt antas alltså ca 20.000 människor ha mist livet; både i återfallsfeber, men även i andra, samtidigt grasserande farsoter. I denna siffra är inte de övriga delarna av riket inberäknade. Epidemin i fråga kan alltså på goda grunder anses vara det svenska 1700-talets största medicinska katastrof.

Étude histologique du cycle sexuel de l'albacore (Thunnus albacares) Bonnaterre 1788

The evolution of the general microscopic structure of the ovary of Thunnus albacares related to the gonad index, and the ovocyte maturation process were studied. Some stages of the males sexual maturation were characterized.

Morfología comparativa de las células sanguíneas del tiburón nodriza Ginglymostoma cirratum (Bonnaterre, 1788) con diversos peces.

Se llevó a cabo una comparación entre la morfología de las células de la sangre periférica de 9 tiburones nodriza, de una raya americana y 9 peces teleósteos; además, se determinó la fórmula leucocitaria y la cantidad total de eritrocitos y leucocitos/mm 3 de sangre para cada pez estudiado. English Abstract This work is a comparation of the blood cells morphology between 9 nurse sharks, southern stingray and 9 bone fishes, moreover, it was maked a differential leucocytes count, red and white cells counts by blood mm3 for any fish.