Summon, el descubridor de la Biblioteca universitaria

[ES] Summon es una nueva generación de herramientas de descubrimiento (Web Scale Discovery Tool) que, partiendo del modelo Google, ofrece un sistema de búsqueda integrada de todas las colecciones de una determinada institución, a partir de un índice global. La Biblioteca Universitaria ha lanzado este nuevo servicio, que sustituye el modelo anterior de búsqueda federada, consiguiendo una mejora en la rapidez de acceso, en la relevancia de los resultados y estableciendo unas conexiones de gran interés entre los contenidos, gracias a la indexación del texto completo. A través de la herramienta Faro, dispones de un acceso libre a toda esta nueva tecnología que, sin embargo, no sustituye las búsquedas avanzadas ni los contenidos específicos recuperados en las plataformas originales de los recursos electrónicos.

Paths of Discovery: Comparing the Search effectiveness of EBSCO Discovery Service, Summon, Google Scholar, and Conventional Library Resources

In 2011, researchers at Bucknell University and Illinois Wesleyan University compared the search efficacy of Serial Solutions Summon, EBSCO Discovery Service, Google Scholar and conventional library databases. Using a mixed-methods approach, qualitative and quantitative data was gathered on students’ usage of these tools. Regardless of the search system, students exhibited a marked inability to effectively evaluate sources and a heavy reliance on default search settings. On the quantitative benchmarks measured by this study, the EBSCO Discovery Service tool outperformed the other search systems in almost every category. This article describes these results and makes recommendations for libraries considering these tools.

承德公路隧道围岩分级与塌方机理分析

During tunnel constriction the classification of rock mass is widely used in tunnel design and construction. Moreover it offers the base information about tunnel investment and security. The quick classification of rock mass is very important for not delaying tunnel construction. Nowadays the tunnel engineers usually use initial survey files which are obtained by probe drilling to design a tunnel. It brings the problem that initial surrounding rock classification is usually much different from the real condition during the tunnel construction. Because initial surrounding rock lack credibility, it need us to make real time surrounding rock classification during the tunnel construction, and feed back the result to designers and constructors. Therefore, to find a quick wall rock classification method is very important not only for the time limit for a project but also for not delaying tunnel construction. Not all but many tunnels and underground constructions do suffer form collapse during the period of construction. Although accidental collapse in a large project in civil and geotechnical engineering sometimes appears to be a local event, if it occurred, it can bring about casualties, disrupted，production, construction delay, environmental damage, capital cost etc，therefore, it has been a difficult problem ,both in theory and in practice, establishing how to prevent underground structures form collapse and how to handle such an event in case in occurs. It is important to develop effective solutions and technical measures to prevent and control the collapse. According to the tunnel collapse occurred in Cheng De this paper analyze the main collapse mechanism leading to tunnel collapse and summon up the disposal method when collapse happened. It may be useful for tunnel construction in Cheng De in future. This paper is base on tunnel surrounding rock classification and tunnel support tasks during the tunnel construction in Cheng De area. It aims at solving 4 important problems in tunnel design and construction. 1) The relationship between rock rebound strength and rock single axle compression strength. First we go to the face wall and do rebound test on the tunnel face, then we chose some pieces of rock and do point loading test. Form the tests record we try to find the relationship between rock rebound strength and rock single axle compression strength. 2) The relationship between the value [BQ] and the value Q. First in order to obtain the information of rock character, rock strength, degree of weathering, the structure of rock mass, the joint condition, underground water condition and so on, we go to the tunnel face to do field investigation. And then we use two kinds of rock classification method to make surrounding rock classification. Base on the works above, finally we analyze the relationship between the value [BQ] and the value Q. 3) Sum up the mechanism leading to tunnel collapse and it disposal method in Cheng De area According to the tunnel collapse occurred in Cheng De this paper analyze the main reasons leading to the tunnel collapse and sum up the disposal method when collapse happened. 4) Obtain the properties of steel frame grid by numerical simulation. First we establish the 3D numeral model of steel frame grid by ADINA, and then find the mechanics properties by numerical simulation in ADINA. Second Based on the rock mass geological structure model, we established steel frame grid numeral model which is installed in the tunnel by FLAC3D and simulated the progress of tunnel construction. We hope that the support effect in tunnel can be evaluated from the numerical simulation.

空间注意系统中的动物特异性模块

Human being’s visual attentional system is the direct results of millions of years of evolutionary selection. As an adaptation to the environment, the most prominent function of attentional system is to facilitate the effective selection and subsequent processing of the most critical information and events from the environment with the aim of enhancing a given individual’s chance of passing his/her gene to the next generation. In the living environment of ancestral human beings, animals were undoubtedly one of those stimulus categories of great evolutionary significance. Since the process of animal-related information had life-or-death consequences for ancestral human beings, some researchers proposed a so-called animate monitoring hypothesis which states that there exists a category-specific module in the attentional system of human beings which specializes in the detection and frequent re-inspection of animal stimuli. Drawing on the available findings and theories regarding the inhibition-of-return effect, the present study utilized several variants of the spatial cueing paradigm to test the two main predictions of animate monitoring hypothesis：（1） animal stimuli in the environment are capable of summon attention in a reflexive way; （2） the inhibitory effect of attentional process on animal stimuli is less pronounced when compared to stimuli of other categories. The results of the present study provide supportive evidence to the existence of a category-specific module for animals in the attentional system. The present study contributes to the further understanding of the important role played by attentional mechanism in solving the critical adaptive problem faced by ancestral human beings during the course of evolution.

Between Imaginary Lines: Violence and its Justifications at the Military Checkpoints in Occupied Palestine

Looking at one site, the Israeli checkpoints in the occupied Palestinian territory, this article seeks to understand the mechanisms by which violence can present itself as justifiable (or justified), even when it materializes within frames presumably set to annul it. We look at the checkpoints as a condensed microcosmos operating within two such frames. One is the prolonged IsraeliPalestinian ‘peace process’ (the checkpoints became a primary technology of control in the period following the beginning of the peace process), and the other is regulatory power (disciplinary and biopower), which in the Foucauldian framework presumably sidelines the violent form which sovereign power takes. We argue that the checkpoints, which dissect the Palestinian occupied territories into dozens of enclaves and which are one of the most effective and destructive means of control within the current stage of occupation, can be seen as more than obstacles in the way of Palestinian movement; we suggest that they also function as corrective technologies that are meant to fail. It is with this failure that violence can appear as justified. In order to show the operation of this embedded failure, we examine one mechanism operating within the checkpoints: ‘the imaginary line’. The imaginary line is both a component within, and an emblem of a mode of control that constantly undoes itself in order to summon violence. Since it is never visibly marked in the physical space, the imaginary line is bound to be unintentionally crossed, thereby randomly rendering Palestinians as ‘transgressors’ of the rule and thus facilitating eruptions of violence by the soldiers stationed at the checkpoints. This article proposes an analysis of this hidden demarcation of space in order to question the different relations between subjects and power which it both assumes and constitutes.

Do design de interação ao design da experiência tecnologicamente (i)mediata

Partindo da ideia de ʻDesign Globalʼ e tendo como pano de fundo a emergência e consolidação de novos paradigmas de interação baseados numa relação mais direta entre o corpo e os conteúdos digitais, a presente tese aborda a questão da (re)qualificação da experiência humana tecnologicamente mediada do ponto de vista do Design, designadamente do Design de Interação e do Design da Experiência. Neste contexto, a noção de ʻexperiência tecnologicamente (i)mediadaʼ representa uma ação humana que é, simultaneamente, mediada (do ponto de vista técnico) e direta ou imediada (do ponto de vista da percepção) entre o ser e a sua ação no mundo. Dado o objecto de estudo ser a experiência real que os objetos e dispositivos técnicos convocam designadamente na vida quotidiana, o nosso estudo implica toda a dinâmica holística da relação singular – racional, emocional, estética e projetiva – do ser com o seu mundo. Desse modo, defende-se a necessidade de enquadrar a raiz do pensamento e ação em Design numa hermenêutica fenomenológica e ontológica do projeto. Esta tese visa desta forma contribuir para apuramento e consolidação de uma praxis transdisciplinar para os designers e restantes intervenientes do processo do Design, cujo desígnio é a (re)qualificação da experiência que os artefactos e dispositivos técnicos convocam, assim como na apropriação e vínculo que a pessoa estabelece com estes. O resultado deste estudo sintetiza-se nos seguintes objetivos: 1. no desenvolvimento de conceitos operativos que estruturem o pensamento de uma Filosofia da Ação em Design com base numa prática que designamos por “design centrado-no-ser”; 2. na reflexão da experiência tecnológica através do conceito do estado de fluxo de Mihaly Csikszentmihalyi, enquadrando essa tipologia de experiências no contexto de uma vida, ou seja, no projeto de um eu; 3. na problematização da (re)qualificação da experiência técnica numa perspetiva de vida mais alargada que envolve o princípio de simetria entre ação ética e ação estética no pensamento e prática em Design; 4. na definição de um quadro de ações que manifesta a aplicabilidade dos conceitos desenvolvidos no ensino, investigação e prática do Design.

Educar (para) o pensar : desenvolvimento de competências reflexíveis em professores e alunos do 1º CEB : contributos da "Filosofia para Crianças"

O presente estudo inscreve-se na área científica da Formação de Professores, incidindo, particularmente, na compreensão do processo de desenvolvimento das competências reflexivas percebidas como factor de promoção do seu próprio desenvolvimento profissional e pessoal, do desenvolvimento da capacidade de pensar dos seus alunos, da revalorização dos processos curriculares de ensino-aprendizagem e de inovação dos contextos educacionais. Num contexto de complexidade, incerteza e mudança, importa repensar estratégias de formação de professores e de alunos para que possam constituir-se como fatores potenciadores do desenvolvimento da competência reflexiva. Estratégias que convocam, quer o professor, quer o aluno, para um tipo de questionamento de maior exigência reflexiva e consideradas potenciadoras do pensamento crítico, criativo e de cuidado com o outro, numa perspetiva educativa centrada no cuidar, que valoriza a dimensão humana, a atuação responsável, ética e solidária, em todos os planos da vida. Neste estudo propomo-nos retomar algumas das estratégias de formação já configuradas no movimento Filosofia para Crianças e que se constituíram como um programa de formação em contexto, no qual se procurou aprofundar e compreender as múltiplas dimensões e modos como interatuam os diferentes participantes da relação educativa em práticas curriculares reconfiguradas à luz dos pressupostos que sustentam este estudo. Do ponto de vista metodológico, a investigação inscreve-se num paradigma de natureza qualitativa e interpretativa, de matriz hermenêutica e ecológica, configurando uma abordagem de tipo complexo, e com características de estudo de caso, que considera indispensável a participação ativa do sujeito na construção do conhecimento próprio, bem como o carácter de imprevisibilidade e de recursividade das condições e subsistemas em que tal ocorre. No sentido de construir uma visão integrada do objeto em estudo, foram desenvolvidos procedimentos específicos (mixed-methods), nomeadamente análise documental, entrevista semiestruturada, observação participante e inquirição por questionário. O estudo, que decorreu na região centro do país, envolveu 5 professoras do 1.º Ciclo do Ensino Básico, 100 alunos do mesmo nível de ensino e os seus pais/encarregados de educação, inquiridos através de questionário e desenvolveu-se em duas fases. A primeira destinou-se à formação teórico-prática das professoras e, na segunda, foram desenvolvidas sessões práticas de Filosofia para Crianças com os alunos. Os portfolios reflexivos construídos pelos participantes e pela investigadora principal constituíram outra fonte da informação recolhida no estudo empírico. Os resultados do estudo situam-se a quatro níveis: no que respeita aos saberes básicos, ao perfil de competência dos professores, à sua formação e às estratégias e recursos considerados como potenciadores de um pensar de mais elevada qualidade. Quanto ao primeiro nível, o presente estudo releva o carácter estruturante e epistémico de aprender a pensar (bem), salientando que este se processa numa maior amplitude e profundidade dos conteúdos da própria reflexão, às quais subjaz uma visão ampla de cidadania planetária e socialmente comprometida, evidenciando uma ampliação do quadro referencial dos saberes básicos e considerados imprescindíveis para a educação dos cidadãos. A um segundo nível, salienta-se a exigência de um perfil de competência profissional que permita aos professores desenvolver nos seus alunos um pensar de qualidade e, simultaneamente, melhorar a sua própria competência reflexiva. Neste sentido, o estudo aponta para a continuidade das respostas que têm vindo a ser equacionadas por vários autores nacionais e internacionais que, ao abordarem a problemática da formação, do conhecimento profissional e do desenvolvimento identitário dos professores, têm acentuado a importância dos modelos crítico-reflexivos da formação e de uma supervisão ecológica, integradora, não standard e humanizada, no desenvolvimento das sociedades contemporâneas. Conforme os dados sugerem, admite-se que a formação integral dos cidadãos passa pela inclusão e interligação de diferentes áreas do conhecimento que, concertada e complementarmente, possam contribuir para o desenvolvimento da sensibilidade, do pensamento crítico e criativo, de uma cultura da responsabilidade e de uma atitude ética mais ativa e interventiva. Neste sentido, reafirma-se a importância de um trajeto formativo que promova a efetiva articulação entre teoria e a prática, o diálogo crítico-reflexivo entre saberes científicos e experiência, que focalize o profissional na sua praxis e saliente a sua conexão com o saber situado em contexto vivencial e didático- -pedagógico. Realça-se a pertinência de dinâmicas formativas que, a exemplo de “comunidades de investigação/aprendizagem”, na sua aceção de redes de formação que, na prossecução de projetos e propósitos comuns, incentivam a construção de itinerários próprios e de aprendizagens individuais, mobilizando processos investigativos pessoais e grupais. Evidencia-se a valorização de práticas promotoras da reflexão, do questionamento, da flexibilidade cognitiva como eixos estruturadores do pensamento e da ação profissional e como suporte do desenvolvimento profissional e pessoal, corroborando a importância dos processos transformadores decorrentes da experiência, da ação e da reflexão sobre ela. Finalmente, no que respeita às estratégias e recursos, os dados permitem corroborar a riqueza e o potencial do uso de portfolios reflexivos no desenvolvimento de competências linguísticas, comunicacionais, reflexivas e meta-reflexivas e o entendimento de que o processo de construção da identidade profissional ocorre e desenha-se numa dinâmica reflexiva- -prospetiva (re)confirmadora ou (re)configuradora de ideias, convicções, saberes e práticas, ou seja, identitária. De igual modo, a investigação releva a importância da construção de portfolios, por parte dos alunos, para o desenvolvimento da qualidade do seu pensamento, sublinhando-se o seu carácter inovador nesta área. Evidencia-se, ainda, a diversidade de estratégias que respeitem os interesses, necessidades e expectativas dos alunos e o seu contexto de vida, tal como o recurso a materiais diversificados que, atentos ao conteúdo da mensagem, possibilitem a autonomia do pensamento, o exercício efetivo da reflexão crítica e do questionamento, na sua articulação com as grandes questões que sempre despertaram a curiosidade humana e cuja atualidade permanece. Materiais e recursos que estabeleçam o diálogo entre razão e imaginação, entre saber e sensibilidade, que estimulem o envolvimento dos alunos na resolução de problemas e na procura conjunta de soluções e na construção de projetos individuais na malha dos projetos comuns. Reafirma-se, pois, a importância da humanização do saber, a educação pensada como vivência solidária de direitos e deveres. Uma perspetiva educacional humanista que assenta nas trajetórias de vida, na recuperação de experiências pessoais e singulares, que procura compreender a identidade como um processo em (re)elaboração permanente. O presente estudo integra-se na rede de cooperação científica Novos saberes básicos dos alunos no século XXI, novos desafios à formação de professores sendo que, e na linha das investigações produzidas neste âmbito, destaca que o alargamento das funções do professor do 1.º Ciclo do Ensino Básico, que colocando a tónica da ação pedagógica no como se aprende e para quê e na possibilidade de aprender e incorporar o imprevisível, incide no desenvolvimento de um conjunto de capacidades que vão para além das tradicionalmente associadas ao ensinar a ler, escrever e contar. Releva-se, pois, a pertinência da criação de ambientes educativos nos quais professores e alunos entreteçam, conjunta e coerentemente, conhecer, compreender, fazer, sentir, dizer, ver, ouvir e (con)viver em prol de uma reflexão que nos encaminhe no sentido de ser(mos) consciência.

Ser menina é gostar de cor-de-rosa: desocultar questões de género no jardim de infância

Relatório da Prática Profissional Supervisionada apresentado à Escola Superior de Educação de Lisboa para obtenção de grau de mestre em Educação Pré-Escolar

L'anarquisme individualista a Espanya 1923-1938

La present tesi doctoral té com a objectiu delimitar, descriure i analitzar el discurs ideològic, en clau interna, de l'anarquisme individualista, una de les tendències minoritàries i més mal conegudes de l'anarquisme a Espanya entre 1923 i 1938. A la part preliminar de la investigació es tracta d'acotar les bases epistemològiques del subjecte d'investigació. I en aquest sentit, es realitza un esforç per tractar d'arribar a una definició sobre l'anarquisme individualista. També s'analitzen els antecedents historiogràfics, es duu a terme un estat historiogràfic de la qüestió i s'exposen els criteris metodològics emprats. La primera part de la investigació tracta d'analitzar, en capítols successius, els fonaments teòrics de l'individualisme anarquista, ressegueix i descriu els processos de penetració a l'estat espanyol i exposa i analitza la trajectòria de les principals vies de debat i difusió a l'entorn de la teoria individualsta. En el primer cas, l'autor es remunta als orígens ideològics, fonamentats en l'obra fundacional de L'Ego i la seva propietat, del filòsof bavarès Max Stirner. Posteriorment es comenta el substrat filosòfic individualista de procedència nord-americana, amb autors com Henry David Thoreau, Josiah Warren o Benjamin Tucker i es destaca la influència de l'individualisme d'arrel francesa, de finals de segle XIX, amb el rol jugat per anarcoindividualistes com Émile Armand o Han Ryner. En el següent capítol s'exposa l'absència d'un individualisme espanyol autòcton i la dependència ideològica dels corrents foranis, en especial del francès, donats els estrets contactes a banda i banda del Pirineu. També es planteja la qüestió de la diferent intensitat de la presència d'individualisme entre diferents sectors pertanyents al complex univers individualista. També es realitza una descripció de la trajectòria cronològica d'aquest corrent, remuntant-se des de finals del segle XIX, amb la irrupció de la filosofia de Nietzsche, fins a l'acabament de la guerra civil espanyola. El quart capítol enumera els diferents òrgans de propaganda des del qual s'expressa aquest pensament i es descriu breument les tendències individualistes de cadascun d'ells. La segona part de la investigació analitza, en clau interna, el pensament individualista, a partir del seu material imprès i publicat. Així es descriuen els principis generals, els intens associacionistes, o es comenta el paper dels individualisme al llarg de la guerra civil. Posteriorment es comenten aspectes més concrets, com ara la filosofia educativa del moviment, la extraordinària importància que té la qüestió de l'amor lliure i l'emancipació sexual per als seus seguidors, i altres aspectes complementaris que tindran una extraordinària presència i importància en l'anarquisme individualista com serà l'annacionalisme, l'antimilitarisme i el naturisme. Es conclou la tesi destacant les aportacions al panorama historiogràfic i a l'esforç realitzat pel seu autor per recuperar la memòria col·lectiva.

Hur teknikundervisning kan utformas för att öka flickors teknikintresse : En systematisk litteraturstudie om elever i årskurs 1-6

Studiens syfte är att med hjälp av denna systematiska litteraturstudie undersöka om förändringar inom teknikämnet i årskurs 1-6 kan öka flickors teknikintresse. Frågeställningen som det sökts svar på i aktuell internationell forskning, är följande: Anser aktuell forskning att skolan bör förändras för att öka teknikintresset hos flickor i årskurs 1-6, och i så fall, varför och på vilket sätt? För att få svar på frågeställningarna har systematiska sökningar i databaserna Eric (Proquest), Summon och www.avhandlingar.se gjorts. Engelska sökord som är aktuella för ämnet har valts ut för att ge en bred men ändå riktad sökning. Resultatet till studien är baserad på två avhandlingar och fem artiklar, varav en artikel är en metaanalys och fyra är forskningsstudier. Resultatet visar att flickors teknikintresse kan öka med hjälp av en mer genusmedveten undervisning som tar hänsyn till flickor och pojkars olika intressen. Det har också visat sig att det är av stor vikt för flickor att få en tidig god teknikundervisning för att öka självförtroendet inom ämnet, då val till framtida utbildningar och yrken görs tidigt. För att dessa åtgärder ska kunna genomföras krävs det att lärare och skolledare får mer utbildning i ämnet teknik och hur en genusmedveten undervisning kan bedrivas.  

Elevers lärande av ekologi i förskola och grundskola : en systematisk litteraturstudie om undervisning i ekologi utanför klassrummet

Syftet med denna studie är att se hur tidigare forskning beskriver hur lärare använder utomhuspedagogik när det kommer till undervisning i ekologi från förskolan upp till årskurs sex. Studiens syfte besvaras genom frågeställningarna ”Vilka områden inom ekologi exemplifieras av tidigare forskning som möjliga att genomföra utanför klassrummet och hur kan denna undervisning utföras?” samt ”Vilka utmaningar och möjligheter finns enligt tidigare forskning med att bedriva ekologiundervisning utanför klassrummet?”. Metoden för studien är en systematisk litteraturstudie, där litteratur har sökts i databaserna, Avhandlingar.se, NorDiNa, Eric och Summon. Resultatet visar på att organismer, ekosystem och livscykler är olika delar av ekologi som kan arbetas med utomhus. Olika arbetssätt inom dessa arbetsområden är, undersökningar, insamlingar och frågeställningar Ett exempel är att läsa naturen som Magntorn (2007) tar upp, där eleverna börjar vid en organism för att bygga ut och se till hela ekosystemet runtom denne. De svårigheter som hittats leder till stor del tillbaka till lärarens kunskaper i ämnet samt upplägg av utomhusaktiviteten och lärares självkänsla. Även risker som kyla och faror för barns/ elevers säkerhet tas upp som en svårighet med utomhuspedagogik. Möjligheterna med utomhuspedagogik är att elever och barn får chansen att utforska med alla sinnen och att teori och praktik snöras samman.

Undervisning i naturvetenskapliga ämnen : En litteraturstudie om vad som är betydelsefullt i NO-undervisning för elever i årskurs F-6.

Syftet med den här studien har varit att undersöka vad tidigare forskning beskriver som betydelsefullt i NO-undervisningen för att elever i årskurs F-6 ska erbjudas kunskaper i naturvetenskap. För att besvara studiens frågeställningar har en systematisk litteraturstudie genomförts. Med det menas att en systematisk genomgång av tidigare genomförd och publicerad forskning som är relevant för studiens frågeställningar har utförts. Sökningar efter relevant svensk och internationell forskning har skett i databaserna Eric (Proquest), Google Scholar, Summon, avhandlingar.se och NorDiNa. Resultatet av litteraturstudien visar att det finns flera faktorer som är betydelsefulla för att eleverna ska erbjudas kunskaper i naturvetenskap. De som tas upp i denna litteraturstudie är diskussioner, vardagsbegrepp som kopplas till naturvetenskapliga begrepp, hur begrepp som används i olika sammanhang, att skapa sammanhang, tidig undervisning, praktiska experiment och undersökningar, arbetssätt och samband mellan intresse och kunskap. När litteraturstudien genomförts dras slutsatsen att tidigare forskning anser att ett undersökande arbetssätt är betydelsefullt för att elever ska erbjudas kunskaper i NO och att elevernas intresse påverkar kunskapsutvecklingen.

Lärande i och för verkligheten : En systematisk litteraturstudie om lärande i autentiskasituationer inom undervisning i naturvetenskap för årskurs4-6

Denna studie syftar till att undersöka tidigare forsknings syn på lärande i autentiska situationerinom undervisning i naturvetenskap för årskurs 4-6. Detta syfte besvaras genom att undersökavilka möjligheter och utmaningar som finns med lärande i autentiska situationer enligt tidigareforskningsstudier. Studien har en kvalitativ ansats med systematisk litteraturstudie som metod.Samtlig inkluderad litteratur är vetenskapliga artiklar som genomgått peer review och harinkluderats efter sökningar i databaserna Summon samt Eric (Ebsco). Dessa har kritiskt granskatsutifrån uppsatta kriterier och resultatet har analyserats, sammanställts och diskuterats. Studienvisar att undervisning inom de naturorienterande ämnena som bygger på lärande i autentiskasituationer bland annat kan bidra till att undervisningen kopplas till elevernas vardag och denkomplexa verklighet som skolan ska förbereda dem för. Dessutom beskrivs en positiv effekt påelevernas motivation för att lära naturvetenskap och ökad effektivitet i elevernaskunskapsinhämtning i naturvetenskapsundervisningen. Därutöver visar studien att det skapadesett större elevinflytande och ökat egenansvar i undervisningen. Studien visar att anledningar till attundervisning i autentiska situationer kan upplevas som problematisk är bristande resurser ochverktyg, en ökad arbetsbelastning och svårigheter att välja lämpliga lärandesituationer samt att detkrockar med den skolkultur som råder.

Begreppskommunikation i klassrummet : En litteraturstudie om användandet av naturvetenskapliga begrepp i klassrummets kommunikation

Syftet med denna studie har varit att ta reda på vad aktuell forskning säger om vikten av användandet av naturvetenskapliga begrepp och det naturvetenskapliga språket i klassrumskommunikationen. Studien har använt sig av följande frågeställning för att förtydliga syftet: Hur kan begreppsanvändning i klassrummet i årskurs 1-8 påverka elevernas förståelse för naturvetenskapliga fenomen? Studiens design är en systematisk litteraturstudie där sökningar efter artiklar som är vetenskapligt granskade har gjorts i databaserna NorDiNa, DiVa, Summon och avhandlingar.se. Resultatet från sökningarna har legat till grund för studiens valda litteratur. Studien visar att användandet av begrepp i det naturvetenskapliga klassrummet är av stor vikt för elevernas begreppsförståelse och för utvecklingen av förståelsen för aktuellt naturvetenskapligt fenomen. Studien visar också att praktiskt arbetet med efterföljande diskussioner och kopplingar till begrepp är av stor betydelse för begreppsförståelsen. Att eleverna tillåts kommunicera begrepp på flera sätt i och utanför klassrummet är också positivt. Den systematiska litteraturstudien visar att pedagoger bör tillvarata unga elevers uppfattningar om begrepp för att dessa elever på ett bättre sätt ska kunna utveckla en djupare förståelse för begreppet. Att göra kopplingar mellan vardagsspråkets beskrivning av begrepp och det vetenskapliga begreppet är, enligt studien, ett bra sätt att närma sig naturvetenskapen och dess begrepp.

Laborativt arbete i grundskolan : En systematisk litteraturstudie om möjligheter och utmaningar med ett laborativt arbete i grundskolan

Syftet med denna studie är att undersöka vad tidigare forskning säger om ett laborativt arbetssätt och hur ett sådant arbetssätt kan användas i den naturvetenskapliga undervisningen. Detta syfte uppfylldes genom att besvara två frågeställningar. Den första berörde lärares syfte och mål med ett laborativt arbetssätt. Den andra frågeställningen undersökte vilka möjligheter och utmaningar som följer med ett laborativt arbetssätt ur ett elevperspektiv. Studiens design är en systematisk litteraturstudie, en sådan studie syftar till att finna all relevant litteratur inom ett visst område, för att sedan värdera och läggas samman den. Litteraturen har valts ut genom sökning i databaserna Summon, NorDiNa, DiVa, Eric (Ebsco), Google Scholar samt avhandlingar.se. Resultatet av denna studie visar att lärare har generella och specifika mål med sina laborationer, dessa mål görs i olika grad synliga för eleverna och där några mål förblir helt explicita. Med ett laborativt arbetssätt kan eleverna med rätt förutsättningar utveckla kunskaper om hur de kan reflektera, kritiskt granska samt formulera hypoteser och slutsatser. Dessa kunskaper och förmågor överensstämmer med de systematiska undersökningar som präglar de naturorienterande ämnenas kursplaner.