Elewård på finska och pä svenska. En fallstudie som granskar samband mellan socialt kap språk och ungdomars välmående

Forskningen utreder skillnader mellan finsk- och svenskspråkiga skolor i en kommun i Nylands län utgående från elevvårdens synvinkel. Syftet är att kartlägga situationen i en kommun och synliggöra de skillnader och faktorer som påverkar det sociala kapitalets mängd i skolorna. Skillnaderna betraktas utgående från det sociala kapitalets inverkan på gemenskapen och från ekologisk synvinkel. Sambandet mellan det sociala stöd och den sociala kontroll som särskilt de vuxna i skolan producerar, har betydelse för skolelevers välmående. För att kunna bilda en socialt stödande och socialt kontrollerande atmosfär krävs det funktionella förändringar i skolan. Särskilt de vuxna i skolan skulle behöva mera gemenskap. Elevvårdsarbetet och skolarbetet riktar sig främst mot elever i dag, fastän de vuxna skulle behöva stärka sina sociala förhållanden. Bris i uppkomsten av socialt stöd och kontroll beror främst på problem i samarbete och kommunikation mellan de vuxna i skolan. Skolkuratorerna är de enda professionella inom skolan som i sitt arbete tar hela skolan som gemenskap i beaktande. Denna forskning är en abduktiv kvalitativ fallstudie som är tili sin karaktär beskrivande. Som data används intervjuer av elevvärdspersonalen i kommunen och enkäten Hälsa i skolan av Institutet för hälsa och välfärd från år 2008. Viktigaste källan för forskningen är Noora Ellone (2008) forskning "Kasvuyhteisö nuoren turvana".

Den yrkesverksamma trummisen : En studie om trummisars syn på sin yrkesverksamhet

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur trummisar får jobb idag och om nätverk påverkar detta. Studien har genomförts med en kvalitativ metod bestående av djupintervjuer med fem lämpliga representanter för yrket. Resultatet visar att trummisarna i huvudsak får jobb genom kontakter och personliga nätverk och att de förlitar sig till stor del på kontakter och nätverk för framtida jobb. Rykte har också visat sig vara en bidragande faktor för yrkesverksamheten. Studien visar även att det inte räcker med att endast vara en bra trummis för att bli anställd, utan att man även måste ha tillräckliga sociala färdigheter, då jobbet sällan går ut på att bara spela trummor utan även inkluderar sociala företeelser.  

Flyktingguide: En väg till integration? : Brukarutvärdering av projektet Flyktingguide i Falun

In this qualitative user evaluation participants in the project refugee guide, Falun, was interviewed about their experience of the project and how the project contributed to their integration into society and establishment on the labor market. The collection of empirical data has been made by six interviews. The results of the evaluation indicate that participants feel that they through the project had the opportunity to meet new people, practice the language and learn about each other's culture. The results also show that participants are satisfied with the project. Some participants expressed a desire to meet with several people at once while others don´t have that need. Furthermore, the interviews shows that establishment on labor market occurred through job placement and not through participation in the project. Integration proved to be a difficult concept to define, but the interviews show that the participants have a perception that it is about learning the Swedish language and culture.

Studentradion i Sverige - En väg in i karriären?

Studentradiokulturen har funnits i Sverige i trettio år, och har vuxit mer och mer de senaste åren. Trots detta så är kulturen oerhört outforskad. Denna undersökning syftar till att bidra till en ökad förståelse kring hur denna kultur ser ut idag samt ta reda på hur ett studentradioengagemang kan leda till en ökad chans att göra karriär inom radiobranschen. Genom halvstrukturerade djupintervjuer som metod intervjuas fyra respondenter som har gått från att vara studentradioaktiva till att vara yrkesverksamma inom radiobranschen. Med hjälp av begrepp ur Bourdieus nätverksteori samt kunskapsformsbegrepp visar resultatet att ett studentradioengagemang ligger till god grund för en karriär inom radiomediet.

"En dörr in i samhället och ett fönster ut mot världen" – Föreningen som etnisk gränsöverskridande mötesplats och social integrationsaktör

Det här är en kvalitativ studie med syftet att studera föreningen som en etnisk gränsöverskridande mötesplats och social integrationsaktör. Metodologiskt strukturerades studien kring sju halvstrukturerade intervjuer med en föreningsordförande och föreningsaktiva medlemmar från en internationell vänskapsförening i en glesbygdskommun i Mellansverige. Empirin har analyserats utifrån en teoretisk utgångspunkt i socialt kapital. Resultatet visar att det både finns möjligheter för och hinder mot föreningen som etnisk gränsöverskridande mötesplats. Föreningen fungerar som etniskt överbryggande i betydelsen av att internt inom föreningen överbrygga etniska och språkliga skiljelinjer, men hinder mot att uppnå externa överbryggande värden begränsas av svårigheter att nå ut till närsamhället och till personer med svensk bakgrund i verksamheten. Föreningens betydelse som en social integrationsaktör framträder på tre centrala områden; föreningens betydelse för social gemenskap och socialt samspel och för kontakter och nätverk och slutligen som informationskanal. Föreningen har störst betydelse för föreningsaktiva med utländsk bakgrund, framförallt i ett socialt avseende.

Vad vilja ungdomen? : En studie om ungdomars inflytande och delaktighet

Vad vilja ungdomen? undersöker hur ungdomar ser på inflytande och delaktighet inom samhällsfrågor, om demokratiutredningens förslag följer detta synsätt samt försöker förklara varför det ser ut på detta sätt. Detta görs genom en enkätundersökning som besvarats av 140 ungdomar mellan 15-18 år. Ungdomarnas svar har analyserats med hjälp av en tematisk analysmetod där fyra framstående tema utkristalliserades. Dessa teman analyserades med hjälp av individualiseringsteorier som byggts upp av Roland Inglehart (1997) och Robert D. Putnam (1995, 2006). Dessa teorier utökas med hjälp av Robert A. Dahls (1996) teori angående demokrati. Undersökningen visar att ungdomar har en vilja att påverka sin omgivning och sitt samhälle. De gör detta på ett mindre kollektivistiskt sätt än tidigare generationer och det leder till att påverkansformerna tenderar att bli, att gilla och dela saker på sociala medier och att bojkotta vissa varor. Detta är en förlängning av den individualiseringstrend som varit stark i västvärlden under de senaste decennierna. Detta kan leda till att inflytelserika eliter får mer makt och tillåts få mer makt inom de former för representativ demokrati som arbetas efter i Sverige. Vi kan också se att vuxenvärlden har ett ansvar att låta ungdomar ta plats och utnyttja deras kompetens och vilja till förändring. Ungdomar vill påverka samhället, det gäller för vuxenvärlden att ta vara på denna energi. Resultaten verifierar det mesta av den tidigare forskningen på området gällande inflytande och påverkan, men de ger oss möjligheter att förstå ungdomars syn på demokratiutredningens förslag där det står klart att ungdomarna vill ha tydliga påverkansmöjligheter genom exempelvis ungdomsråd, folkmotioner och sänkt rösträttsålder.

Inkluderande teaterverksamhet. Nya möjligheter för socialt arbete

I denna pro gradu-avhandling granskas teaterns möjligheter att främja social inklusion. Genom att analysera vad drama och teater kan ge ungdomar och hur social inklusion bland unga i ett samfund kan främjas, belyses även frågan om hur socialt arbete och teater ömsesidigt kan berika varandra. Avhandlingen är en fallstudie av Half Moon Young People’s Theatre, en barn- och ungdomsteater i Tower Hamlets i östra London. Teatern arbetar med barn och unga med ett särskilt fokus på att engagera grupper som ofta marginaliserats, exempelvis på grund av sin kulturella bakgrund eller till följd av funktionshinder. I denna studie är fokus på Half Moons projekt riktade till tonåringar: Careers in Theatre, Speak Up och ungdomsteatergrupperna Lunar och Solar. Studien är kvalitativ och studiens empiriska data har främst samlats in genom deltagande observation, intervjuer och granskning av dokument. Det empiriska materialet visar på Half Moons aktiva arbete för mångfald och för att göra verksamheten och deltagandet tillgängligt för alla barn och unga. Teatern blir en mötesplats genom vilken ungdomarna kan lära sig acceptera och uppskatta mångfalden i samfundet. Teaterarbetet bidrar till en ökad känsla för samfundet och till tolerans och förståelse för andra. Det är en glädjefylld, trygg och meningsfull fritidsverksamhet där nya vänskapskontakter kan knytas och många färdigheter övas inför framtiden. Teaterarbetet ger deltagarna bekräftelse vilket bidrar till att självförtroendet växer. Personalens engagemang och osjälviska arbete för inklusion genomsyrar verksamheten. Möjligheten att ge alla en ny chans och ett jämlikt bemötande är centralt i teaterns arbete. Forskningsresultaten pekar på teaterns potential inom socialt arbete och för att främja inklusion. Teaterns möjligheter att öka klientens delaktighet och utveckla förhållandet mellan socialarbetare och klient visar på betydelsen av etablera dylik verksamhet inom socialt arbete. Att inte låta sig begränsas, utan förutsättningslöst samarbeta över sektorer ökar chanserna att finna nya kreativa idéer och verksamhetsformer.

Arrisku kapital entitateen erregimen juridikoa

GAL honetan Arrisku-Kapital Entitateak aztertzen dira. Hau laburki, finantziazio bide alternatibo bat da, zeinaren ezaugarririk garrantzitsuena da, finantziazioaz gain ezagutza iturri ere badirela enpresa-proiektu berritzaileak sustatzeko. Lanaren antolaketari dagokionez, lehenik eta behin, Arrisku Kapital inbertsioaren kontzeptua eta ezaugarriak legalki ekonomikoki zein historikoki aztertu dira, helburua gizartean entitate hauengan dagoen ikuspuntu okerra zuzentzea izan den. Bestetik entitateen tipologia eta legedi aplikagarria aztertu dira 2014. urteko erreforma eta gainontzeko araudia aztertuz. Ondoren alderdi erregulatzailea sakondu da, hau da entitate hauek bete behar dituzten obligazioak eta zeintzuk diren beraien mugak inbertsioak egiteko unean. Geroago, sektorearen erronkak aztertzen dira, gaur egungo egoera eta etorkizunean enpresen finantziazioak ze nolako testuinguru topa dezakegun azalduz. Amaitzeko balorazio bat egin da, bertan garapen historiko zein juridikoa kontuan izanik, sektoreak tamalez hartu duen itxura kritikatu da, batez ere espekulazioari atea ireki diolako eta enpresa txiki eta berritzaileen finantziazio iturri izan zitekeena, areriotasunezko eskurapenak eta espekulazioan oinarrituriko inbertsioak sustatzea ekarri duelako.

Kapital sozialaren garrantzia familia enpresetan

[EU]Kapital sozialaren ikuspegian oinarriturik eta kotizatu gabeko 172 familiaenpresa espainiarren lagin bat erabiliz, barne hartuz enpresan kudeaketa-funtzioak betetzen dituzten pertsona elkarrizketatu bi eta guztira 344 galdetegi izanik, uste dugu kapital sozial familiarrak bitartekari gisa balio duela kapital sozial ez-familiarraren eta enpresaren jardueraren artean. Gainera, gure emaitzek kapital sozialaren ulermena familia-enpresatik haratago hedatzen dute, erakundeek talde sozial nagusi baten presentzia ezaugarritzat duten testuinguru batean.

Wasser, land und kapital : die entwicklung einer ländlichen region im nordosten Mexikos, 1820-1970

UANL

Der Literaturskandal: Symbolisches Kapital und Selbstbezug am Beispiel Thomas Bernhards

Ce mémoire analyse la réception de l’auteur autrichien Thomas Bernhard (1931-1989) au regard des scandales qui ont marqué sa carrière. Tantôt identifié comme l’imprécateur de l’Autriche, tantôt comme écrivain exceptionnel, il aura remis en question le rôle de son pays dans le national-socialisme et multiplié les attaques ad hominem. Il aura tenu un rôle ambigu dans l’espace public. Tout en insistant sur le caractère fictif de ses œuvres, il se mettait en scène de façon provocatrice dans le discours public ainsi que dans sa fiction. Ce mémoire s’intéresse au fonctionnement du scandale en tant qu’événement social complexe ayant lieu dans l’espace public. Les chercheurs s’entendent pour considérer le scandale comme un trouble ou une irritation résultant d’une transgression, apparente ou avérée. Il s’agit en outre d’un phénomène intégré dans l’ordre social et géré par les médias, caractérisé par l’actualisation des valeurs morales. Dans la présente étude, il est postulé que le capital symbolique (cf. Bourdieu) joue un rôle d’a priori et de catalyseur dans les scandales. Une accumulation initiale de capital symbolique assure une visibilité médiatique automatique. Le capital d’identité de Thomas Bernhard – soit la personnalisation du capital symbolique – est hybride et complexe, de sorte qu’il est difficilement appréciable. La difficile appréciation du capital de l’auteur se traduit par l’incertitude des journalistes et du public quant à son message : réactions dispro-portionnées, critique du particulier perçue comme mise en cause de l’universel. Toute dé-claration, toute œuvre de Bernhard est assujettie à ses prestations « scandaleuses » antérieu-res. Ce mémoire insiste sur le caractère autoréférentiel du scandale et s’intéresse aux actes de langage performatifs (cf. John L. Austin). Le corpus comporte des romans de Bernhard, leurs recensions, des articles de quotidiens, des lettres de lecteurs, des documents juridiques ainsi que la correspondance entre Bernhard et Siegfried Unseld.

Unterstützende Lernbedingungen als soziales Kapital beim Übergang in die Sekundarstufe II am Beispiel der Jacob-Grimm-Schule Kassel: Ergebnisse einer Fragebogenerhebung

Als von der sozioökonomischen Herkunft unabhängige, in bestimmten Beziehungsstrukturen verankerte Ressource kann soziales Kapital nach Coleman gerade in der Institution Schule zur Kompensation familiär bedingter Benachteiligungen von Schülern herangezogen werden. Vor diesem Hintergrund wirkt schulisches Sozialkapital vor allem in unterstützenden Lernbedingungen, wie sie etwa durch soziale Einbindung, das Lehrer-Schüler-Verhältnis oder Partizipationsmöglichkeiten innerhalb der jeweiligen Schulstruktur abgebildet werden. So stellt die vorliegende Untersuchung die Rolle des schulischen Sozialkapitals am Übergang in die Sekundarstufe II, hier am Beispiel der gymnasialen Oberstufe, in den Fokus. Ausgehend von der Überlegung, dass gerade mit dem Wechsel in die Einführungsphase für Schüler, zumal vor dem Hintergrund der sich gegenwärtig vollziehenden Veränderungen im Hinblick auf die Gestaltung der Oberstufe, besondere Anforderungen einhergehen, rücken jene Investitionen in schulische Strukturen in den Vordergrund, die Schülern vor allem das Lernen, aber auch die erfolgreiche Bewältigung der Statuspassage an sich erleichtern sollen. Gerade die Dimension der vertrauensbasierten Lehrer-Schüler-Beziehung als unterstützender Lernbedingung im Sinne des schulischen Sozialkapitals soll in der vorliegenden Arbeit genauer theoretisch beleuchtet und mittels einer Hypothesenüberprüfung auf ihre angenommene Wirkung auf die von Schülern erlebte Lernatmosphäre hin untersucht werden. Dies geschieht anhand der Auswertung einer evaluativen Fragebogenerhebung, die an der Jacob-Grimm-Schule Kassel durchgeführt werden konnte. Ob der Feststellung, dass besagter Übergang in die Sekundarstufe II in der deutschen Schul- und Bildungsforschung bislang im Hinblick auf die Schülerperspektive noch nicht hinreichend als eigenständiger Forschungsgegenstand gewürdigt wird, wird anhand ausgewählter offener Items zudem untersucht, wie sich der Übergang in die Sekundarstufe II aus Schülersicht darstellt. So dient der Aufbau der Arbeit in ihrem theoretischen Teil der gezielten Hinführung zur empirischen Untersuchung und leistet hier am Beispiel der Jacob-Grimm-Schule Kassel vor allem auch die Übertragung verschiedener theoretischer Ansätze zum Sozialkapital in den Kontext der gymnasialen Oberstufe.

Socialt arbeteEn diskursanalys av ett begreppmellan kall och profession

Vårt syfte är att se hur begreppet socialt arbete konstrueras genom tal och text, av studenterna på socialarbetarprogrammet Högskolan Dalarna. Detta har vi gjort genom att titta på hur diskursen socialt arbete ser ut hos studenterna på termin ett respektive termin fem. Vi kommer att titta på frågeställningarna ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv för att se hur studenterna med hjälp av språket konstruerar innebörden av begreppet socialt arbete. Vi gjorde sex stycken semistrukturerade intervjuer som vi sedan har analyserat genom ett diskursanalytiskt perspektiv. Vi har använt oss av Norman Fairclough kritiska diskursanalys men har anpassat hans modell till vår undersöknings syfte och frågeställning. Vårt intresse för denna undersökning bottnar i definitionsproblematiken kring socialt arbete. Vi har funnit, i likhet med tidigare forskning att det är svårt att säga vad socialt arbete är och att det är problematiskt att avgränsa området. Det vi kan utläsa är att skillnaden mellan studenterna på de olika terminerna i talet kring socialt arbete inte var lika stor som vi förväntade oss utan att man snarare kan identifiera vissa likheter mellan deras språkliga diskurser av vad socialt arbete är och vilka som utför detta.

Socialt ansvariga avvecklingar – Scania ABs avvecklingar 2005-2008 – från nedläggning till omställning i Falun och Sibbhult

Är avvecklingar med socialt ansvar möjliga? Exemplet Scania ABs avvecklingar 2005-2008, visar att koncerner kan ta ett långtgående ansvar för de parter som drabbas av nedläggningsbeskedet. Cirka 83 procent av de anställda i Scania Falun och Scania Sibbhult fick en omställning istället för nedläggning.