En sjukdom af högst elakt släckte : Återfallsfebern på Sveaborg och i Karlskrona 1788-1790

Sommaren 1788 drabbades den svenska flottan av en svårartad febersjukdom. Febern, som senare definierats som febris recurrens el. återfallsfeber, hade sitt ursprung i den ryska flottan. Besättningen ombord skeppet Vladislav, krigsbytet från slaget vid Hogland, bar på ett stort antal smittade klädlöss. Efter flottans ankomst till Sveaborg spred sig sjukdomen snabbt bland manskapet, men även bland fästningens garnison. Förhållandena inom militären, både inom lantarmén och framför allt inom flottan, var gynnsamma för epidemiers spridning. De trånga utrymmena, den ensidiga kosten, det undermåliga dricksvattnet, den bristande hygienen: allt gynnade uppkomsten och spridningen av olika epidemier. Manskapets försämrade allmäntillstånd gjorde, att sjukdomarna blev mera förödande än vad de i andra förhållanden skulle ha varit. Bristen på manskap och material under Gustav III:s ryska krig var enormt, bl.a. var bristen på medicinsk personal och -utrustning skriande. Då flottan och armén drabbades av en epidemi av katastrofala dimensioner stod myndigheterna hjälplösa. Epidemin visaqr tydligt hur illa förberett hela kriget var och hur misskött flottans sjukvård var. På Sveaborg var förhållandena fruktansvärda. Halva garnisonen uppges ha avlidit, och det låg travar av lik överallt. Kaserner m.fl. byggnader adapterades till provisoriska lasarett och det rådde brist på allt. De medicinska myndigheterna representerades av den till fästningen skickade andra fältläkaren, som tillsammans med läkarna på fästningen gjorde sitt bästa i enlighet med tidens vårdmetoder. Då den svenska örlogsflottan i november seglat över tilll Karlskrona spred sig epidemin i staden. Sjukdomen grasserade också bland de civila. Då sjukdomens orsak och utbredningssätt var okända, kunde man varken hindra epidemin från att spridas eller genomföra adekvata vårdmetoder. Tvärtom, med de hemförlovade båtsmännen spred sig sjukdomen även till de övriga delarna av riket. Under 1789 var flottan p.g.a. de många sjukdomsfallen närmast operationsoduglig. Under vårvintern och våren 1790 avtog epidemin. Epidemin var ett svårt medicinskt problem. För att utreda situationen i Karlskrona skickade den tillförordnade regeringen, utredningskommissionen och Collegium medicum sina egna representanter till staden. De olika läkarnas sjukdomssyner grundade sig främst på tron om sjukdomars uppkomst genom miasma och förbättrandet av luftkvaliteten sågs som en väsentlig vårdform. I arbetet jämförs de olika myndigheternas och några av de på platsen varande läkarnas syn på sjukdomens art, dess orsaker och ursprung. De flesta härleder sjukdomen till den ryska flottan, och nämner någon form av smitta. Som främsta sjukdomsorsak nämns dock miasma och de rekommenderade vårdformerna representerade den humoralpatologiska synen. Förste amiralitetsläkaren Arvid Faxe representerar dock en annan åsikt, i det att han enbart tror på sjukdomens överföring via smitta. Epidemin var också ett politiskt problem. Epidemin var en lokal angelägenhet ända till dess att flottans operationer hämmades av manskapsbristen, varefter den blev ett ärende på högsta nivå. Kungen ingrep sommaren 1789 genom att grunda en kommision med rätt vidsträckta befogenheter. I Karlskrona verkar de militära myndigheterna och läkarna ha misstrott och skuldsatt varandra för katastrofen, och förhållandet mellan de till staden sända utredarna och militärerna var likaså inflammerat. Genom källorna återspeglas rivalitet, avund och inbördes konkurrens. Personalbristen var svår, och den skyldiga söktes utanför den egna kretsen. Den danskfödde apotekaren med sina påstott otjänliga mediciner blev en ypperlig syndabock. Örlogsflottan beräknas i sjukdomar ha förlorat omkring 10.000 man i döda, huvudsakligen i Karlskrona (civila inberäknade). Armén och Skärgårdsflottan uppges likadeles ha mist omkring 10.000 man, medan antalet i strid stupade armésoldater endast var ca 1500. Sammanlagt antas alltså ca 20.000 människor ha mist livet; både i återfallsfeber, men även i andra, samtidigt grasserande farsoter. I denna siffra är inte de övriga delarna av riket inberäknade. Epidemin i fråga kan alltså på goda grunder anses vara det svenska 1700-talets största medicinska katastrof.

Bröstcancerdrabbade kvinnors behov av stöd samt upplevelser i samband med sjukdom utifrån begreppen coping och fatigue

Syftet med denna studie var att beskriva det stöd som bröstcancerdrabbade kvinnor ansåg vara av stor betydelse under sjukdomstiden samt att belysa kvinnornas känslor i samband med sjukdomen utifrån begreppen coping och fatigue. Studien utfördes med hjälp av 25 vetenskapliga artiklar från åren 1993-2004. Artikelsökningen har skett via databaserna Elin, PubMed, Blackwell-Synergy och Elsevier (Science Direct). Sökorden som användes enskilt eller i kombination var breast cancer, fatigue, care, coping strategies, experience, information, nursing och support. Urvalet av artiklar gjordes utifrån syfte och frågeställningar. Dess vetenskapliga värde skattades med hjälp av granskningsmallar enligt Forsberg och Wengström. Resultatet visade att det var av stor betydelse att bröstcancerdrabbade kvinnor fick stöd under sjukdomstiden för att känna trygghet och ökat välbefinnande. Det framkom även att information var en viktig del i omvårdnaden av kvinnorna. Det framkom vidare i studier att bröstcancerdrabbade kvinnor som använde flera typer av copingstrategier samtidigt lättare kunde hantera sin sjukdom. De som deltog i samtalsgrupper hade ökad chans att emotionellt ta sig genom sjukdomen, jämfört med dem som inte deltog. Upplevelsen av fatigue varierade och förändrades under sjukdomstiden hos dessa kvinnor. Hos dem som motionerade kontinuerligt sjönk fatiguenivån jämfört med dem som inte motionerade alls. Studier visade även ett samband mellan fatigue och sömnrubbningar.

Förekomst av Vårdprogram vid Parkinsons sjukdom i Sverige 2005

Denna studie är ett försök att sammanställa redan befintliga kunskaper om hur patienter med diagnosen Parkinsons sjukdom omhändertas i Sverige genom en kartläggning av hur många neurologiska öppenvårdsmottagningar i landet som har dokumenterat lokalt vårdprogram för diagnosen Parkinsons sjukdom och hur dessa vårdprogram är utformade. Kartläggning ägde rum under våren 2005 genom ett brev dels med förfrågan om mottagningen hade lokalt vårdprogram och att via ett svarsbrev skicka in detta vårdprogram till studien. Alla mottagningar svarade och av 60 mottagningar hade två lokalt vårdprogram enligt studiens definition av lokalt vårdprogram. Detta får anses som en mycket låg siffra. Avsaknad av nationella riktlinjer kan vara en orsak till den låga siffran, en annan att det saknas en gemensam definition av vårdprogram i landet. Definitionen kan variera från diagnos till diagnos och i olika delar av landet. Den kliniska traditionen inom neurologi, där behandlingsalternativen tidigare varit få kan ytterligare påverkan det låga antalet vårdprogram. Neurologin är ett relativt ungt forskningsområde och det tar tid att utveckla riktlinjer och utarbeta vårdprogram.

Att leva med diagnosen Abdominellt Aorta Aneurysm : -en litteraturstudie om upplevelser kring sjukdom och omvårdnad ur ett patientperspektiv

Bakgrund: Över 150 000 människor i Sverige behandlas årligen för hjärt- och kärlsjukdom. En vanlig form är ateroskleros, åderförkalkning. Av alla de som idag avlider på grund av annan orsak än naturligt åldrande, gör de flesta det av komplikationer till aterosklerossjukdom. En av dessa komplikationer är aortaanerysm, mera känt som ”pulsåderbråck”. Det vanligast förekommande är abdominellt aortaanerysm, bukaortaaneurysm. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa livssituationer, livskvalitet och omvårdnadsbehov hos patienter med diagnosen AAA samt att visa på omvårdnadsåtgärder som främjar hälsa hos patienter med denna diagnos. Metod: En litteraturgranskning gjordes i databaserna PubMed, Chinal och Psychinfo samt Högskolan Dalarnas sökmotor Elin. Artiklarna valdes ut efter relevans till syftet. Dess kvalitet värderades med hjälp av granskningsmallar. Fyra kvalitativa och 16 kvantitativa ansatser ingick i studien. Resultat: Det framkom att HRQoL hos patienter som fick diagnosen AAA försämrades signifikant perioperativt. Oro och rädsla samt känslor av overklighet, nära döden upplevelser och existentiella frågor var vanligt perioperativt. Ingen påvisbar skillnad före och efter screening i HRQoL eller upplevd hälsa iakttogs. Mer information kring exempelvis sexualitet perioperativt kunde lindra oro och rädsla. Diskussion: Omvårdnaden är otillräcklig vid diagnostillfället samt postoperativt. Screening har positiv inverkan på patienternas generella hälsa. Konklusion: Studien visade på ökat behov av omvårdnad i samband med att diagnosen ställts samt efter utskrivning postoperativt.

Vilket stöd behövde närstående från sjuksköterskor inom akutsjukvård och intensivvård vid anhörigs sjukdom och vilket stöd trodde sjuksköterskor att närstående hade behov av : En litteraturöversikt

Syfte: Att undersöka vilket stöd närstående haft behov av från sjuksköterskor inom akutsjukvård och intensivvård vid anhörigs sjukdom och vilket stöd sjuksköterskor trodde att närstående hade behov av. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklar söktes i databaserna PubMed och Cinahl. I studiens resultat ingick 13 artiklar med både kvalitativ(n=7) och kvantitativ(n=6) ansats som sammanställdes under olika teman. Resultat: Redovisades i fyra teman; CCFNI, Information, Delaktighet och Bemötande. Närstående och sjuksköterskor ansåg att de mest centrala behoven innefattade information, delaktighet och bemötande. Att få rak och ärlig information och att närstående var delaktiga samt att de blev bemötta med respekt och empati visade sig vara det viktigaste från både närstående och sjuksköterskors perspektiv. Slutsats: Vid anhörigs sjukdom behöver närstående stöd framför allt i form av information, bra bemötande och att få känna sig delaktiga i vården av den anhörige. Denna uppfattning delas av sjuksköterskor inom akutsjukvård och intensivvård. Som sjuksköterska bör man tänka på att ge rak och ärlig information, låta närstående vara delaktiga i den mån de själva vill samt att alltid ge så bra bemötande som möjligt.

Sjuksköterskor verksamma inom den somatiska sjukvårdens upplevelser av att vårda patienter med psykisk sjukdom

Syfte: Var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk sjukdom inom den somatiska sjukvården.Design: Studien genomfördes som en litteraturstudie.Metod: Litteratur som publicerats mellan 2003-2013 söktes i databaser PubMed CINAHL, PsykInfo, PsykArticles och ERIC. Tolv vetenskapliga artiklar utgjorde grunden för resultatet, dessa artiklar blev kvalitetsgranskade innan de användes.Resultat: Sjuksköterskor kände rädsla, oförutsägbarhet, osäkerhet samt frustation och hopplöshet i vården av psykiskt sjuka patienter då de saknade kunskap. Bristen av kunskap upplevdes som det största hindret i vården av denna patientgrupp. De upplevde osäkerhet till en följd av egna värderingar och fördomar till dessa patienter, vilket ledde till att sjuksköterskor undvek denna patientgrupp. Sjuksköterskor beskrev avsaknad av handledning och samarbete med psykiatriska kliniker då denna patientgrupp vårdades på somatiska avdelningar.Slutsats: Med en utökad kunskap inom psykiatri kan sjuksköterskor få möjlighet att minimera fördomar och rädsla i mötet med psykiskt sjuka patienter.

Unga reumatikers upplevelser av sin sjukdom : En kvalitativ intervjustudie av unga kvinnor och män med reumatism

Syftet med den här studien är att få en inblick i hur unga kvinnor och män med reumatismupplever sin sjukdom. Vi vill jämföra dessa upplevelser mellan män och kvinnor genomatt undersöka om det finns skillnader och likheter i återgivna beskrivningar ochupplevelser. Vi vill undersöka om könsspecifika skillnader på upplevelser kringreumatism skulle kunna kopplas till det faktum att fler kvinnor än män diagnostiseras.Vidare vill vi undersöka om samhällets bemötande av individer med reumatism kankopplas till att fler kvinnor än män diagnostiseras. För att finna svar på studiensfrågeställningar har sex stycken personer med en reumatisk diagnos eller reumatiskabesvär intervjuats. Studiens resultat visar på att upplevelserna kring reumatism skiljer sigmer mellan könen än inom dem. Männen tycks inte identifiera sig som sjuka i sammautsträckning som kvinnorna och kvinnorna verkar ha upplevt större motstånd frånsjukvården. Resultatet visar dessutom att männen har större benägenhet att dölja sindiagnos från sin omgivning medan kvinnorna ställer sig mer positiva till att prata om den.

Anhörigas upplevelser av att vårda personer med Alzheimers sjukdom

Bakgrund: Alzheimers sjukdom är den vanligaste bland demenssjukdomar som medför emotionella störningar och personlighetsförändringar. De flesta personer med Alzheimers har en önskan om att bo hemma och många familjer gör sitt bästa för att uppnå detta. Syfte: Studiens syfte var att belysa anhörigas upplevelser av att vårda personer med Alzheimers sjukdom. Metod: Denna systematiska litteraturstudie är baserad på fjorton vetenskapliga artiklar inom det valda området. Dessa har analyserats med en innehållsanalys. Resultat: Studien visade att det är påfrestande att vara anhörigvårdare. En rad olika upplevelser framkom, både negativa och positiva, dock mest negativa. Stöd visade sig vara viktigt för anhörigvårdarna och många ansåg sig sakna det. Manliga och kvinnliga upplevelser gällande anhörigvård skiljde sig från varandra. Kvinnor hade mer negativa upplevelser än män. Slutsats: Att vårda en anhörig i hemmet är inte en lätt uppgift. Därför anser författarna att det krävs mer forskning i området för att kunna bemöta anhörigvårdarnas behov.

Effekter av icke-farmakologiska metoder vid beteendemässiga och psykiska symtom hos personer som lever med Alzheimers sjukdom : En litteraturöversikt

Bakgrund: Alzheimers sjukdom (AD) är den vanligaste formen av demenssjukdomar och antalet människor som insjuknar i AD förväntas öka kraftigt med tiden. Dessutom kännetecknas personer med AD ofta av beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD) som kan innefatta agitation, depression, vanföreställningar, oro, ångest, hallucinationer, sömnrubbningar, rastlöshet och apati. Dessa symtom kan orsaka lidande hos patienten och är svåra att hantera för både vårdgivaren och anhöriga, samt försvårar omvårdnadsarbetet. Syftet var att beskriva icke-farmakologiska metoder och effekter av dessa metoder vid omvårdnad av personer med Alzheimers sjukdom som har beteendemässiga och psykiska symtom. Metod: En litteraturöversikt bestående av 16 utvalda kvantitativa forskningsartiklar har genomförts. Artiklarna publicerades mellan år 2006-2016. Resultat. De studerade icke-farmakologiska metoderna var musikterapi, vissa typer av massage, reminiscence-terapi, vårdhundterapi och ljusterapi. Resultaten visade att icke-farmakologiska metoder kan ha en varierande effekt på BPSD. Litteraturöversikten visade att musikintervention var mest effektiv för att minska agitationsbeteende. Individualiserad musik i samband med speciella minnen minskade stress, fobier hos personer med svår demens. Intervention av handmassage, aromaterapi, taktil massage och terapeutisk beröring minskade aggression och agitationsbeteende. Vissa studier visade dock att fotmassageintervention och vårdhundterapi kunde öka verbal aggressivitet hos personer med demens, medan en annan studie visade att djurassisterade aktiviteter kunde minska nedstämdhet medan glädje och generell uppmärksamhet ökade. Effekten av ljusbehandling var förbättrad sömn, minskad depression, agitation och ätstörningar. Slutsats. Icke-farmakologiska metoder kan minska beteendemässiga och psykiska symtom hos personer med Alzheimers sjukdom, dock med varierande effekt. De varierande resultaten kan tolkas som att icke-farmakologiska metoder bör individanpassas och att det behövs vidare forskning inom området.

Sjuksköterskans uppfattning om omvårdnadsinsatser som främjar livskvalitet vid bipolär sjukdom : En kvalitativ intervjustudie

Bakgrund: Flera studier har visat att personer med bipolär sjukdom har en sämre livskvalitet jämfört med övriga befolkningen. Som sjuksköterska inom psykiatrisk vård är det viktigt att ha kunskap om sjukdomen för att ge bästa möjliga behandling med mål att stabilisera symtom, förebygga återfall och främja livskvalitet. Syfte: Att utifrån sjuksköterskans uppfattning beskriva vilka omvårdnadsinsatser som främjar livskvalitet vid bipolär sjukdom. Metod: En kvalitativ innehållsanalys som baserades på åtta semistrukturerade intervjuer. Resultat: Resultatet visade tre huvudteman: Kunskap om sjukdomen: betydelsen av att både patient och anhöriga fick kunskap om sjukdomen; Trygghet och kontinuitet i vården: veta var och till vem man vänder sig i vården hade stor betydelse samt Personcentrerad vård: att bli sedd och bemött som en unik person. Slutsats: Patientutbildning där man tar upp vikten av regelbundna levnadsvanor, att undvika stress samt att bli medveten om sina tidiga tecken kan hjälpa att stabilisera symtom och förebygga återfall.

Iscensättanden av halsfluss : relationella göranden av en sjukdom i medicinska praktiker

Enacting tonsillitis: Relational performances in medical practices In this paper the diagnostic process of bacterial tonsillitis at two Swedish health centres is described and analysed as to how this disease comes into being, or how it is enacted. The concept of enactment implies that disease is constituted in, and through, relational practises involving human and non-human elements. The study is based on interviews with nurses and doctors as well as field observations from the health centres. In the analysis it becomes apparent that different – and sometimes conflicting – enactments of tonsillitis appear in medical practices, depending on the organization of relations between different elements. It is concluded that diagnostic agency is created in relations between both humans and non-humans, and who and what is given diagnostic agency is changeable depending on the relations at hand. The diagnostic process of tonsillitis shows how the most mundane medical diagnoses involves a number of complex relations, that stretches beyond categories such as social and medical.

Rab8 and Rab8-interacting proteins as players in cell polarization

Rab8 and its interacting proteins as regulators of cell polarization During the development of a multi-cellular organism, progenitor cells have to divide and migrate appropriately as well as organize their differentiation with one another, in order to produce a viable embryo. To divide, differentiate and migrate cells have to undergo polarization, a process where internal and external components such as actin, microtubules and adhesion receptors are reorganized to produce a cell that is asymmetric, with functionally different surfaces. Also in the adult organism there is a continuous need for these processes, as cells need to migrate in response to tissue damage and to fight infection. Improper regulation of cell proliferation and migration can conversely lead to disease such as cancer. GTP-binding proteins function as molecular switches by cycling between a GTP-bound (active) conformation and a GDP-bound (inactive) conformation. The Ras super-family of small GTPases are found in all eukaryotic cells. They can be functionally divided into five subfamilies. The Ras family members mainly regulate gene expression, controlling cell proliferation and differentiation. Ras was in fact the first human oncogene to be characterized, and as much as 30% of all human tumors may be directly or indirectly caused by mutations of Ras molecules The Rho family members mainly regulate cytoskeletal reorganization. Arf proteins are known to regulate vesicle budding and Rab proteins regulate vesicular transport. Ran regulates nuclear transport as well as microtubule organization during mitosis. The focus of the thesis of Katarina Hattula, is on Rab8, a small GTPase of the Rab family. Activated Rab8 has previously been shown to induce the formation of new surface extensions, reorganizing both actin and microtubules, and to have a role in directed membrane transport to cell surfaces. However, the exact membrane route it regulates has remained elusive. In the thesis three novel interactors of Rab8 are presented. Rabin8 is a Rab8-specific GEF that localizes to vesicles where it presumably recruits and activates its target Rab8. Its expression in cells leads to remodelling of actin and the formation of polarized cell surface domains. Optineurin, known to be associated with a leading cause of blindness in humans (open-angle glaucoma), is shown to interact specifically with GTP-bound Rab8. Rab8 binds to an amino-terminal region and interestingly, the Huntingtin protein binds a carboxy-terminal region of optineurin. (Aberrant Huntingtin protein is known to be the cause Huntington s disease in humans.) Co-expression of Huntingtin and optineurin enhanced the recruitment of Huntingtin to Rab8-positive vesicular structures. Furthermore, optineurin promoted cell polarization in a similar way to Rab8. A third novel interactor of Rab8 presented in this thesis is JFC1, a member of the synaptogamin-like protein (Slp) family. JFC1 interacts with Rab8 specifically in its GTP-bound form, co-localizes with endogenous Rab8 on tubular and vesicular structures, and is probably involved in controlling Rab8 membrane dynamics. Rab8 is in this thesis work clearly shown to have a strong effect on cell shape. Blocking Rab8 activity by expression of Rab8 RNAi, or by expressing the dominant negative Rab8 (T22N) mutant leads to loss of cell polarity. Conversely, cells expressing the constitutively active Rab8 (Q67L) mutant exhibit a strongly polarized phenotype. Experiments in live cells show that Rab8 is associated with macropinosomes generated at ruffling areas of the membrane. These macropinosomes fuse with or transform into tubules that move toward the cell centre, from where they are recycled back to the leading edge to participate in protrusion formation. The biogenesis of these tubules is shown to be dependent on both actin and microtubule dynamics. The Rab8-specific membrane route studied contained several markers known to be internalized and recycled (1 integrin, transferrin, transferrin receptor, cholera toxin B subunit (CTxB), and major histocompatibility complex class I protein (MHCI)). Co-expression studies revealed that Rab8 localization overlaps with that of Rab11 and Arf6. Rab8 is furthermore clearly functionally linked to Arf6. The data presented in this thesis strongly suggests a role for Rab8 as a regulator for a recycling compartment, which is involved in providing structural and regulatory components to the leading edge to participate in protrusion formation.