Metoder för att främja amning av prematura barn : en systematisk litteraturstudie

Syftet med denna studie var att beskriva vilka metoder som användes på en neonatalavdelning för att främja amningen hos prematura barn. Arbetet är en systematisk litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar användes. Litteratursökningen gjordes i databaserna Blackwell Synergy, CINAHL, Elin@dalarna, PubMed och Medline. Litteraturgenomgången visade att det fanns ett flertal metoder för att främja amning av prematura barn på neonatalavdelningen. Föräldrarna behöver få hjälp av personalen att skapa sociala band till sitt barn och med att förstå att det är dem som är av största betydelse för barnet. NIDCAP-vård var en omvårdnadsmodell som underlättade för samspelet mellan mor och barn. Mamman behöver ständig uppmuntran av personalen och pappan för att lyckas med sin amning. Studier har visat att känguruvård har positiva effekter på amningen och för att utveckla ett tidigt sugbeteende. Barnets tidiga kontakt vid mammas bröst och att mamman så snart som möjligt efter förlossningen börjar pumpa ur bröstmjölk främjar amningen. Andra metoder som främjar amning är att barnet fått känna doften av mammans mjölk och att mamman fått tillgång till en personlig ”amningsexpert”. Tillmatning med kopp eller användning av amningsnapp var metoder som visade sig öka chansen till amning samt bröstmjölkskonsumtionen hos prematura barn.

’Viktfri amning’ : – utvärdering av och följsamhet till en ny vårdrutin vid övergången från sondmatning till amning hos prematura barn på neonatalavdelning.

De flesta prematura barn behöver sondmatas de första veckorna eller månaderna på grund av deras omogna sugbeteende. Hur man på bästa sätt stödjer barnet i övergången från sondmatning till amning är inte klart samt att vården kring övergången från sondmatning till amning är reglerad med icke evidensbaserade riktlinjer och vårdrutiner. Syftet med studien var att utvärdera effekter av och följsamhet till en ny vårdrutin, ’viktfri amning’, vid en neonatalavdelning i Sverige. Vidare avsågs att beskriva mammors upplevelse av amning på neonatalavdelningen då vårdrutinen ’viktfri amning’ användes. Tre designer och metoder användes: 1) en komparativ journalgranskning av barn som vårdas på neonatalavdelning före och efter implementeringen av ’viktfri amning’. De två studerade grupperna var a) grupp 1 amningsvägningsgrupp (n=196) och b) grupp 2 ’viktfri amning’ (n=169). 2) en deskriptiv tvärsnittstudie och 3) en kvalitativ innehållsanalys av personal (n=60) och mammor (n=80), både mammor och personal erhöll ett frågeformulär som undersökte deras syn på, erfarenheter och följsamhet till den nya vårdrutinen ’viktfri amning’. Resultatet av journalgranskningen visade att det inte fanns några statistiskt signifikanta skillnader avseende sondtidens längd, vårdtidens längd, postmenstruell ålder vid utskrivning, viktökning, utskrivningsvikt och uppfödningssätt mellan grupp 1 och grupp 2. Däremot var andelen delvis ammade barn större i grupp 2. Vidare visar resultatet att vårdrutinen ’viktfri amning’ inte tillämpades så som det beskrevs i riktlinjerna då barn amningsvägdes vid enstaka tillfällen. Bland personalen anser 56 % att mammorna som initierar amningsvägningen och bland mammorna angav 31 % att de initierade amningsvägningen. Av fynden från mammornas och personalens synpunkter visar att de flesta ammar för att det är det bästa för barnet, men att det finns områden kring vården runt amning som kan förbättras. Personalen bör vara försiktig med att ge nya råd till mammorna och se till att amningsstunden blir ostörd och kravlös. Urpumpning av bröstmjölken upplevdes stressig, besvärlig och onaturlig av många mammor, där kan det vara lämpligt att se över miljön och rutiner, för att minska stressen. Denna studie visar att det inte har blivit några stora negativa effekter på barnen av den nya vårdrutinen bortsett från den ökade risken att amma delvis. Följsamheten till riktlinjerna vare sig det är amningsvägning eller ’viktfri amning’ är tveksam och några klara evidens kunde inte hittas. Att designa randomiserade kontrollerade studier på effekten av vårdrutiner relaterade till amning är viktigt. Sådan kunskap och förbättringar ger förhoppningsvis fler mammorna möjlighet att amma exklusivt.

Nyblivan föräldrars upplevelser av separation från sitt nyfödda barn efter förlossningen : en systematisk litteraturstudie

I olika sammanhang och i olika omfattning separeras mor och barn idag inom den perinatala vården. Då barnet behöver vård på neonatalavdelning leder det ofta till upprepad och långvarig separation mellan föräldrarna och barnet. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva föräldrars upplevelse av separation från sitt nyfödda barn efter förlossningen. Metod- studien är en systematisk litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar ingår. Resultat- situationer som leder till separation mellan mamma och barn kan utgöra ett unikt tillfälle för pappan till nära kontakt och tidig anknytning mellan honom och barnet. Behovet att vara nära sitt barn är starkt och finns hos båda föräldrarna och separation leder till många negativa känslor och ökad stress hos föräldrarna samt utgör ett hinder för den tidiga anknytningen till barnet. Skillnader i behovet att vara nära barnet i den tidiga nyföddhetsperioden kan ses mellan mammor och pappor och mellan föräldrar till prematura barn och fullgångna. Nära hudkontakt och samvård mellan föräldrar och barn har visat sig ha många positiva effekter. Slutsatser- separation mellan föräldrar och barn har många negativa konsekvenser, såväl fysiska, psykiska som sociala. Kontinuerlig närhet efter förlossningen mellan mamman och det nyfödda barnet är viktigt och närhet mellan pappan och det nyfödda barnet är att föredra vid de tillfällen mor och barn måste separeras. Neonatal samvård skapar förutsättningar för en god anknytning mellan föräldrar och barn och ger möjlighet att påbörja föräldraskapet under optimala förutsättningar.

Diabetesassocierade autoantikroppar hos barn med nydiagnostiserad typ 1 diabetes i relation till demografiska och kliniska faktorer

Syftet med studien var att undersöka sambanden mellan de diabetesassocierade autoantikropparna ICA, IAA, GADA, IA-2A och klinisk manifestation, HLA-genotyp, släktanamnes samt demografiska faktorer såsom ålder och kön hos finländska barn under 15 år med nydiagnostiserad typ 1 diabetes. Analyserna baserades på ett utdrag ur det finländska pediatriska diabetesregistret (2257 barn). Antikroppsfrekvenserna fastställdes utgående från halterna i serum. Alla barn HLA-genotypades och indelades i DR3- och DR4-positiva. Småbarnen (?5 år) hade ofta 3-4 positiva antikroppar. Äldre barn hade färre autoantikroppar men en allvarligare metabolisk dekompensering vid diagnostillfället. Diabetisk ketoacidos var vanligare hos flickor. I gruppen med endast en positiv autoantikropp var IA-2A-barnen oftare acidotiska, i övrigt påverkade inte antikroppsprofilen den kliniska bilden. Högriskgenotypen DR4/non-DR3 var associerad med IA-2A, som verkar fungera som en markör för betacelldestruktion. Det omfattande patientmaterialet gav stöd åt tidigare rapporter om samband mellan autoantikroppar och ålder, kön samt genotyp. Den allvarligare metaboliska dekompenseringen hos äldre barn tyder på att de inte diagnostiseras lika snabbt som småbarn.

Anos de vida perdidos por morte prematura por causas externas: análise da tendência e uma proposta metodológica para redistribuição dos códigos-lixo

A violência é considerada uma questão social, ou ainda, um fenômeno social e histórico, que ocorre nas diversas formas de relações humanas e que pode se manifestar em atos individuais ou institucionais, ou seja, realizados por pessoas, grupos, nações, com o objetivo de provocar algum dano físico ou psicológico em outrem. O termo violência, no presente trabalho, refere-se às mortes por causas externas, que incluem as mortes intencionais e as mortes não intencionais, ou seja, agressões, suicídios e acidentes em geral. O objetivo é analisar a evolução da carga de mortalidade no estado do Rio de Janeiro e propor a realocação dos óbitos cuja intenção é indeterminada através de uma nova metodologia. Os dados utilizados são provenientes do Sistema de Informações sobre Mortalidade. Neste estudo, foi utilizado o indicador YLL (Years of Life Lost Anos de Vida Perdidos) na avaliação do comportamento das causas violentas ao longo do tempo, no período de 1996 a 2009, para as macrorregionais de saúde do estado do Rio de Janeiro, através de modelos de efeitos mistos. Foi aplicada a regressão logística multinomial nos óbitos com causa básica conhecida, utilizando as informações como lesões e características individuais das vítimas, para prever qual seria a causa básica de morte nos registros indeterminados com características semelhantes aos óbitos com causas conhecidas. Os resultados encontrados mostram que a violência aumentou em regiões do interior do estado, com destaque para a macrorregional Norte. Na capital e nas regiões metropolitanas, houve uma estabilização das taxas, com exceção para as mortes por agressão que sofreram queda, porém as taxas de YLL permaneceram elevadas. As duas metodologias de realocação, da Carga de Doença e desta nova proposta, aumentam todas as taxas de mortalidade por grupo de causas, porém o grupo que sofreu maior impacto foi o de quedas. Os resultados encontrados, apesar das limitações, apontam para uma proposta de combinação das duas metodologias. Para os óbitos com causa básica de Y10 (Envenenamento [intoxicação] por e exposição a analgésicos, antipiréticos e anti-reumáticos nãoopiáceos, intenção não determinada) a Y33 (Outros fatos ou eventos especificados, intenção não determinada), seria utilizada a metodologia da Carga de Doenças e, para os óbitos de Y34 (Fatos ou eventos não especificados e intenção não determinada), seria utilizado o método proposto.

Proposal for studying N* resonances with the (p)over-barp -> (p)over-barn pi(+) reaction

A theoretical study of the (p) over barp -> (p) over barn pi(+) reaction for antiproton beam energy from 1 to 4 GeV is made by including contributions from various known N* and Delta* resonances. It is found that for the beam energy around 1.5 GeV, the contribution of the Roper resonance N-(1440)* produced by the t-channel sigma exchange dominates over all other contributions. Since such a reaction can be studied in the forthcoming PANDA experiment at the GSI Facility of Antiproton and Ion Research (FAIR), the reaction will be realistically the cleanest place for studying the properties of the Roper resonance and the best place for looking for other "missing" N* resonances with large coupling to N sigma.

Tudur Aled ai cant yn dda om barn i: Cywydd Cymod Wmffre ap Hywel ap Siancyn o Ynysymaengwyn a'i Geraint

Williams, G. (2007). Tudur Aled ai cant yn dda om barn i: Cywydd Cymod Wmffre ap Hywel ap Siancyn o Ynysymaengwyn a'i Geraint. Ll?n Cymru. 30, pp.57-99. RAE2008

Banished to the Barn - John Doherty and 'Bonnie Kate'

John Doherty (1900-1980) was one of the most influential Irish musicians of the twentieth century. His music has had a lasting impact on Irish traditional music making around the globe. This paper traces the development of his setting of the canonical reel 'Bonnie Kate'. Using transcription historical investigation Doherty's style is examined in comparison to his contemporaries.

A box in the field: modernity and the barn in twentieth-century Ireland

This paper argues that the modern barn in Ireland is a complex social and architectural phenomena that is without, or has yet to find, a satisfactory discourse. Emerging in the middle third of the twentieth century, the modern barn – replete with corrugated iron and I-sections – continues to represent a presence in the Irish landscape whose ubiquity is as emphatic as its flexibility. It is, however, its universal properties that begin to suggest connections with wider narratives. The modernising aspects of the barn that appear in the 1920s and 30s begin to conflate with a rhetoric of architectural modernism which was simultaneously appearing across Europe. But while the relationship between high modernism’s critique of what it divined as the inspirational qualities of utilitarian buildings – Walter Gropius on grain silos, Le Corbusier on aircraft hangers etc. – has been well-documented, in Ireland this relationship perhaps contains another layer of complexity.
The barn’s consolidation as a modern type coincided with the search for a nation’s cultural identity after centuries of colonial rule. This tended to be an introspective vision that prioritised rural space over urban space, agriculture over industry, and imagined the small farm as a central tenet in the construction of a new State. This paper suggests that the twentieth-century barn – as a product of the mechanisation of agriculture promoted by the new administrations – is an iconic structure, emblematic of attempts to reconcile the contradictory forces and imagery of modernity with the mores of a traditional society. Moreover, given a cultural purview that was often ambivalent or even hostile to the ideologies and forms of modernity, the barn in Ireland is, perhaps, not so much the inspiration but the realisation of an architectural modernism in that country at its most pervasive, enduring and unself-conscious.

The breeding season of the American barn owl (Strix pratincola) in South Carolina

This document contains information on the breeding season of the American Barn Owl in South Carolina.

Occupational exposure to particulate matter and respiratory symptoms in Portuguese swine barn workers

Certain environmental conditions in animal and plant production have been associated with increased frequency in respiratory illnesses, including asthma, chronic bronchitis, and hypersensitivity pneumonitis, in farmers occupationally exposed in swine production. The aim of this study was to characterize particulate matter (PM) contamination in seven Portuguese swine farms and determine the existence of clinical symptoms associated with asthma and other allergy diseases, utilizing the European Community Respiratory Health Survey questionnaire. Environmental assessments were performed with portable direct-reading equipment, and PM contamination including five different sizes (PM0.5, PM1.0, PM2.5, PM5.0, PM10) was determined. The distribution of particle size showed the same trend in all swine farms, with high concentrations of particles with PM5 and PM10. Results from the questionnaire indicated a trend such that subjects with diagnosis of asthma were exposed to higher concentrations of PM with larger size (PM2.5, PM5, and PM10) while subjects with sneezing, runny nose, or stuffy nose without a cold or flu were exposed to higher concentrations of PM with smaller size (PM0.5 and PM1). Data indicate that inhalation of PM in swine farm workers is associated with increased frequency of respiratory illnesses.

Age-related change in melanin-based coloration of Barn owls (Tyto alba): females that become more female-like and males that become more male-like perform better

Ornament expression fluctuates with age in many organisms. Whether these changes are adaptively plastic is poorly known. In order to understand the ultimate function of melanin-based ornaments, we studied their within-individual fluctuations and their covariation with fitness-related traits. In barn owls (Tyto alba), individuals vary from reddish-brown pheomelanic to white and from immaculate to marked with black eumelanic spots, males being less reddish and less spotted than females. During the first molt, both sexes became less pheomelanic, females displayed larger spots and males fewer spots, but the extent of these changes was not associated with reproduction. At subsequent molts, intra-individual changes in melanin-based traits covaried with simultaneous reproduction changes. Adult females bred earlier in the season and laid larger eggs when they became scattered with larger spots, while adults of both sexes produced larger broods when they became whiter. These results suggest that the production of melanin pigments and fitness-related life history traits are concomitantly regulated in a sex-specific way.

Linking melanism to brain development: expression of a melanism-related gene in barn owl feather follicles covaries with sleep ontogeny.

BACKGROUND: Intra-specific variation in melanocyte pigmentation, common in the animal kingdom, has caught the eye of naturalists and biologists for centuries. In vertebrates, dark, eumelanin pigmentation is often genetically determined and associated with various behavioral and physiological traits, suggesting that the genes involved in melanism have far reaching pleiotropic effects. The mechanisms linking these traits remain poorly understood, and the potential involvement of developmental processes occurring in the brain early in life has not been investigated. We examined the ontogeny of rapid eye movement (REM) sleep, a state involved in brain development, in a wild population of barn owls (Tyto alba) exhibiting inter-individual variation in melanism and covarying traits. In addition to sleep, we measured melanistic feather spots and the expression of a gene in the feather follicles implicated in melanism (PCSK2). RESULTS: As in mammals, REM sleep declined with age across a period of brain development in owlets. In addition, inter-individual variation in REM sleep around this developmental trajectory was predicted by variation in PCSK2 expression in the feather follicles, with individuals expressing higher levels exhibiting a more precocial pattern characterized by less REM sleep. Finally, PCSK2 expression was positively correlated with feather spotting. CONCLUSIONS: We demonstrate that the pace of brain development, as reflected in age-related changes in REM sleep, covaries with the peripheral activation of the melanocortin system. Given its role in brain development, variation in nestling REM sleep may lead to variation in adult brain organization, and thereby contribute to the behavioral and physiological differences observed between adults expressing different degrees of melanism.