Nyblivan föräldrars upplevelser av separation från sitt nyfödda barn efter förlossningen : en systematisk litteraturstudie

I olika sammanhang och i olika omfattning separeras mor och barn idag inom den perinatala vården. Då barnet behöver vård på neonatalavdelning leder det ofta till upprepad och långvarig separation mellan föräldrarna och barnet. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva föräldrars upplevelse av separation från sitt nyfödda barn efter förlossningen. Metod- studien är en systematisk litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar ingår. Resultat- situationer som leder till separation mellan mamma och barn kan utgöra ett unikt tillfälle för pappan till nära kontakt och tidig anknytning mellan honom och barnet. Behovet att vara nära sitt barn är starkt och finns hos båda föräldrarna och separation leder till många negativa känslor och ökad stress hos föräldrarna samt utgör ett hinder för den tidiga anknytningen till barnet. Skillnader i behovet att vara nära barnet i den tidiga nyföddhetsperioden kan ses mellan mammor och pappor och mellan föräldrar till prematura barn och fullgångna. Nära hudkontakt och samvård mellan föräldrar och barn har visat sig ha många positiva effekter. Slutsatser- separation mellan föräldrar och barn har många negativa konsekvenser, såväl fysiska, psykiska som sociala. Kontinuerlig närhet efter förlossningen mellan mamman och det nyfödda barnet är viktigt och närhet mellan pappan och det nyfödda barnet är att föredra vid de tillfällen mor och barn måste separeras. Neonatal samvård skapar förutsättningar för en god anknytning mellan föräldrar och barn och ger möjlighet att påbörja föräldraskapet under optimala förutsättningar.

Tillmatning av nyfödda barn på BB i Sverige : följs föreskrifter och rekommendationer

Syftet var att beskriva omvårdnaden kring nyfödda barns tillmatning på svenska BB-avdelningar, om föreskrifter följdes och om hänsyn togs till eventuell allergihereditet. Metod: Deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats Resultat: Av alla nyfödda barn vid 26 barnkliniker i Sverige vecka 26 år 2009 (n=849) tillmatades 18 % . Moderns bröstmjölk gavs till 16% medan 78 % tillmatades med komjölksbaserad modersmjölksersättning. Den vanligaste orsaken till tillmatning av ersättning var att mammans egen mjölkproduktion inte hade kommit igång (24 %). Andra vanligt förekommande anledningar till tillmatning var lågt blodsocker (18 %) samt sugproblem hos barnen (16 %). Sexton barn tillmatades trots ett blodsockervärde motsvarande >2.2mmol/l. Vad gäller allergiförekomst tillfrågades endast 37 % av barnens föräldrar före tillmatning. Dokumentation om tillmatning fanns noterat i 80 % av barnens journaler. Motsvarande siffra för mammornas journaler var 34 %. Konklusion: Bristfälliga omvårdnadsåtgärder vidtas i samband med tillmatning av nyfödda spädbarn på BB-avdelningar, där allergifrågor ställs i för låg utsträckning. BB-kliniker har varierande referensvärde för vad som räknas som lågt blodsocker. Omvårdnadsbehov för nyfödda barn och deras föräldrar, där förmedlad kunskap om amningens betydelse, tas inte på allvar och oklara riktlinjer skapar förvirring. Föreskrifter och riktlinjer bör följas i större utsträckning an vad denna studie visar.

Sockerlösningens smärtlindrande effekt -avseende nyfödda En systematisk litteraturstudie

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilken aktuell vetenskap som lett till rekommendationen av att administrera sockerlösning till nyfödda barn i smärtlindrande syfte, i samband med hälstick/venpunktion. Litteraturstudien var av kvantitativ, deskriptiv art. Data analyserades med hjälp av Forsberg och Wengströms granskningsmall för randomiserade kontrollerade studier. De studier som granskades i denna uppsats visade genomgående att sockerlösningen har betydelse för smärtlindringen hos det nyfödda barnet som genomgått någon form av procedursmärta. Vad gäller styrkan på sockerlösningarna kunde konstateras att högre styrka gav bättre effekt. Utöver sockerlösningen vidtogs i studierna även andra omvårdnadsmässiga strategier för att reducera stress och smärta. Det är viktigt ur ett sjuksköterskeperspektiv att tänka på att till exempel hålla barnet varmt och bara klä av den extremitet som ska stickas i. Det anses att ett tryggt, lugnt och mätt barn visar mindre smärtreaktioner än ett hungrigt och irriterat. Författarna till denna litteraturstudie anser att man inte bara ska förlita sig på som i det här fallet sockerlösningen i smärtlindringssyfte utan se helheten då planering och eftertanke också är viktiga bitar vid provtagningar av spädbarn. Sockerlösningen skall ses som ett bra komplement i smärtlindringssyfte.

Amningsvänlig vård enligt UNICEF/WHOs riktlinjer : Nyförlösta mammors perspektiv : Utvärdering av en empirisk studie

Syftet med denna studie var att beskriva i vilken utsträckning mammor vid ett regionsjukhus i Mellansverige ansåg sig vårdats under förlossnings- och BB-tiden i enlighet med några av UNICEF/WHOs riktlinjer (”Tio steg till lyckad amning”) för en amningsvänlig vård. Syftet var vidare att undersöka vilket samband bakgrundsvariablerna mammans ålder, utbildning och paritet hade med deras upplevelser av vården. Studien ingår som en del i en större undersökning där datainsamlingen har genomförts med hjälp av telefonintervjuer utifrån en enkät då barnet var omkring 9 månader. Resultatet visade att mammorna ansåg sig blivit vårdade i enlighet med riktlinjerna när det gällde steg 4 (att låta barnet suga på mammans bröst inom två timmar efter förlossning), steg 6 (att endast ge tillägg på medicinsk indikation), steg 7 (tillämpa samvård), steg 8 (uppmuntra fri amning), steg 9 (inte ge sug- eller dinappar), steg 10 (uppmuntra till att bilda amningshjälpsgrupper) samt delvis med steg 3 (informera alla gravida om amning och dess fördelar). Mammans ålder var ej relaterat till någon av riktlinjerna, medan paritet var relaterat till steg 3 och utbildningsnivå till steg 7 och 9. Förstföderskor ansåg i högre grad än omföderskor att de fått amningsråd under förlossnings- och BB-tiden. Omföderskor ansåg i större omfattning än förstföderskor att de fått stöd och hjälp vid amningsstund under BB-tiden, dock ej under förlossningstiden. Mammor med lägre utbildningsnivå hade i högre grad varit åtskilda från sina nyfödda barn än de med högre utbildningsnivå. Däremot gav de högutbildade mammorna sina barn napp i högre utsträckning. De statistiskt säkerställda sambanden visade att mammans utbildningsnivå, samt om hon är förstföderska eller omföderska hade en viss betydelse för hur hon upplevde vården.

Föräldrars delaktighet under vistelsen på neonatalavdelning. : En systematisk litteraturstudie

Syftet med denna studie var att beskriva föräldrars erfarenhet av delaktighet i vården av sitt nyfödda barn på neonatalavdelning samt att beskriva hur sjuksköterskan hade möjlighet att främja föräldrars delaktighet. Metoden som användes var en deskriptiv litteraturstudie där 29 artiklar användes. Litteratursökningen gjordes i databaserna Blackwell Synergy, CINAHL, PubMed och Elin@dalarna. Resultatet har visat på positiva erfarenheter för föräldrar att bli delaktiga genom hud-mot-hudkontakt, amning, kommunikation med sjuksköterskan och genom olika omvårdnadsmodeller. Negativa erfarenheter av delaktighet upplevdes vid separationen när mor och barn inte fick möjlighet att bo tillsammans och att föräldrarna inte fick tillåtelse av personalen att vara med i omvårdnaden av sitt barn. Sjuksköterskan hade stort inflytande på föräldrarnas delaktighet i vården av sitt barn och det var viktigt att låta föräldrarna vara med i den praktiska omvårdnaden för att lättare hitta sin föräldraroll och skapa känslan av att det var deras barn.

Multiple maps and activity-dependent representational plasticity in the anterior Wulst of the adult barn owl (Tyto alba)

In the present study we addressed the issue of somatosensory representation and plasticity in a nonmammalian species, the barn owl. Multiunit mapping techniques were used to examine the representation of the specialized receptor surface of the claw in the anterior Wulst. We found dual somatotopic mirror image representations of the skin surface of the contralateral claw. In addition, we examined both representations 2 weeks after denervation of the distal skin surface of a single digit. In both representations, the denervated digital representation became responsive to stimulation of the adjacent, mutually functional, digit. The mutability and multiple representations indicates that the Wulst provides the owl with sensory processing capabilities analogous to those in mammals.

Occupational exposure to particulate matter and respiratory symptoms in Portuguese swine barn workers

Certain environmental conditions in animal and plant production have been associated with increased frequency in respiratory illnesses, including asthma, chronic bronchitis, and hypersensitivity pneumonitis, in farmers occupationally exposed in swine production. The aim of this study was to characterize particulate matter (PM) contamination in seven Portuguese swine farms and determine the existence of clinical symptoms associated with asthma and other allergy diseases, utilizing the European Community Respiratory Health Survey questionnaire. Environmental assessments were performed with portable direct-reading equipment, and PM contamination including five different sizes (PM0.5, PM1.0, PM2.5, PM5.0, PM10) was determined. The distribution of particle size showed the same trend in all swine farms, with high concentrations of particles with PM5 and PM10. Results from the questionnaire indicated a trend such that subjects with diagnosis of asthma were exposed to higher concentrations of PM with larger size (PM2.5, PM5, and PM10) while subjects with sneezing, runny nose, or stuffy nose without a cold or flu were exposed to higher concentrations of PM with smaller size (PM0.5 and PM1). Data indicate that inhalation of PM in swine farm workers is associated with increased frequency of respiratory illnesses.

Age-related change in melanin-based coloration of Barn owls (Tyto alba): females that become more female-like and males that become more male-like perform better

Ornament expression fluctuates with age in many organisms. Whether these changes are adaptively plastic is poorly known. In order to understand the ultimate function of melanin-based ornaments, we studied their within-individual fluctuations and their covariation with fitness-related traits. In barn owls (Tyto alba), individuals vary from reddish-brown pheomelanic to white and from immaculate to marked with black eumelanic spots, males being less reddish and less spotted than females. During the first molt, both sexes became less pheomelanic, females displayed larger spots and males fewer spots, but the extent of these changes was not associated with reproduction. At subsequent molts, intra-individual changes in melanin-based traits covaried with simultaneous reproduction changes. Adult females bred earlier in the season and laid larger eggs when they became scattered with larger spots, while adults of both sexes produced larger broods when they became whiter. These results suggest that the production of melanin pigments and fitness-related life history traits are concomitantly regulated in a sex-specific way.

Linking melanism to brain development: expression of a melanism-related gene in barn owl feather follicles covaries with sleep ontogeny.

BACKGROUND: Intra-specific variation in melanocyte pigmentation, common in the animal kingdom, has caught the eye of naturalists and biologists for centuries. In vertebrates, dark, eumelanin pigmentation is often genetically determined and associated with various behavioral and physiological traits, suggesting that the genes involved in melanism have far reaching pleiotropic effects. The mechanisms linking these traits remain poorly understood, and the potential involvement of developmental processes occurring in the brain early in life has not been investigated. We examined the ontogeny of rapid eye movement (REM) sleep, a state involved in brain development, in a wild population of barn owls (Tyto alba) exhibiting inter-individual variation in melanism and covarying traits. In addition to sleep, we measured melanistic feather spots and the expression of a gene in the feather follicles implicated in melanism (PCSK2). RESULTS: As in mammals, REM sleep declined with age across a period of brain development in owlets. In addition, inter-individual variation in REM sleep around this developmental trajectory was predicted by variation in PCSK2 expression in the feather follicles, with individuals expressing higher levels exhibiting a more precocial pattern characterized by less REM sleep. Finally, PCSK2 expression was positively correlated with feather spotting. CONCLUSIONS: We demonstrate that the pace of brain development, as reflected in age-related changes in REM sleep, covaries with the peripheral activation of the melanocortin system. Given its role in brain development, variation in nestling REM sleep may lead to variation in adult brain organization, and thereby contribute to the behavioral and physiological differences observed between adults expressing different degrees of melanism.

Female plumage spottiness and parasite resistance in the barn owl (Tyto alba)

The hypothesis that extravagant ornaments signal parasite resistance has received support in several species for ornamented males but more rarely for ornamented females. However, recent theories have proposed that females should often be under sexual selection, and therefore females may signal the heritable capacity to resist parasites. We investigated this hypothesis in the socially monogamous barn owl, Tyto alba, in which females exhibit on average more and larger black spots on the plumage than males, and in which males were suggested to choose a mate with respect to female plumage spottiness. We hypothesized that the proportion of the plumage surface covered by black spots signals parasite resistance. In line with this hypothesis, we found that the ectoparasitic fly, Carnus hemapterus, was less abundant on young raised by more heavily spotted females and those flies were less fecund. In an experiment, where entire clutches were cross-fostered between nests, we found that the fecundity of the flies collected on nestlings was negatively correlated with the genetic mother's plumage spottiness. These results suggest that the ability to resist parasites covaries with the extent of female plumage spottiness. Among females collected dead along roads, those with a lot of black spots had a small bursa of Fabricius. Given that parasites bigger the development of this immune organ, this observation further suggests that more spotted females are usually less parasitized. The same analyses performed on male plumage spottiness all provided non-significant results. To our knowledge, this study is the first one showing that a heritable secondary sexual characteristics displayed by females reflects parasite resistance.

Corticosterone shifts reproductive behaviour towards self-maintenance in the barn owl and is linked to melanin-based coloration in females.

Trade-offs between the benefits of current reproduction and the costs to future reproduction and survival are widely recognized. However, such trade-offs might only be detected when resources become limited to the point where investment in one activity jeopardizes investment in others. The resolution of the trade-off between reproduction and self-maintenance is mediated by hormones such as glucocorticoids which direct behaviour and physiology towards self-maintenance under stressful situations. We investigated this trade-off in male and female barn owls in relation to the degree of heritable melanin-based coloration, a trait that reflects the ability to cope with various sources of stress in nestlings. We increased circulating corticosterone in breeding adults by implanting a corticosterone-releasing-pellet, using birds implanted with a placebo-pellet as controls. In males, elevated corticosterone reduced the activity (i.e. reduced home-range size and distance covered within the home-range) independently of coloration, while we could not detect any effect on hunting efficiency. The effect of experimentally elevated corticosterone on female behaviour was correlated with their melanin-based coloration. Corticosterone (cort-) induced an increase in brooding behaviour in small-spotted females, while this hormone had no detectable effect in large-spotted females. Cort-females with small eumelanic spots showed the normal body-mass loss during the early nestling period, while large spotted cort-females did not lose body mass. This indicates that corticosterone induced a shift towards self-maintenance in males independently on their plumage, whereas in females this shift was observed only in large-spotted females.

Local adaptation and matching habitat choice in female barn owls with respect to melanic coloration.

Local adaptation is a major mechanism underlying the maintenance of phenotypic variation in spatially heterogeneous environments. In the barn owl (Tyto alba), dark and pale reddish-pheomelanic individuals are adapted to conditions prevailing in northern and southern Europe, respectively. Using a long-term dataset from Central Europe, we report results consistent with the hypothesis that the different pheomelanic phenotypes are adapted to specific local conditions in females, but not in males. Compared to whitish females, reddish females bred in sites surrounded by more arable fields and less forests. Colour-dependent habitat choice was apparently beneficial. First, whitish females produced more fledglings when breeding in wooded areas, whereas reddish females when breeding in sites with more arable fields. Second, cross-fostering experiments showed that female nestlings grew wings more rapidly when both their foster and biological mothers were of similar colour. The latter result suggests that mothers should particularly produce daughters in environments that best match their own coloration. Accordingly, whiter females produced fewer daughters in territories with more arable fields. In conclusion, females displaying alternative melanic phenotypes bred in habitats providing them with the highest fitness benefits. Although small in magnitude, matching habitat selection and local adaptation may help maintain variation in pheomelanin coloration in the barn owl.

Coloration signals the ability to cope with elevated stress hormones: effects of corticosterone on growth of barn owls are associated with melanism.

Stressful situations during development can shape the phenotype for life by provoking a trade-off between development and survival. Stress hormones, mainly glucocorticoids, play an important orchestrating role in this trade-off. Hence, how stress sensitive an animal is critically determines the phenotype and ultimately fitness. In several species, darker eumelanic individuals are less sensitive to stressful conditions than less eumelanic conspecifics, which may be due to the pleiotropic effects of genes affecting both coloration and physiological traits. We experimentally tested whether the degree of melanin-based coloration is associated with the sensitivity to an endocrine response to stressful situations in the barn owl. We artificially administered the mediator of a hormonal stress response, corticosterone, to nestlings to examine the prediction that corticosterone-induced reduction in growth rate is more pronounced in light eumelanic nestlings than in darker nest mates. To examine whether such an effect may be genetically determined, we swapped hatchlings between randomly chosen pairs of nests. We first showed that corticosterone affects growth and, thus, shapes the phenotype. Second, we found that under corticosterone administration, nestlings with large black spots grew better than nestlings with small black spots. As in the barn owl the expression of eumelanin-based coloration is heritable and not sensitive to environmental conditions, it is therefore a reliable, genetically based sign of the ability to cope with an increase in blood corticosterone level.