Nu Sigma Nu bulletin.

Description based on 1932/33.

Nu sigma nu in 1903

Mode of access: Internet.

Search for associated Higgs boson production WH -> WWW*-> l(+/-)nu l('+/-)nu(')+X in p(p)over-bar collisions at root S=1.96 TeV

We present a search for associated Higgs boson production in the process p (p) over bar -> WH -> WWW*-> l(+/-)nu l('+/-)nu(')+X in final states containing two like-sign isolated electrons or muons (e(+/-)e(+/-), e(+/-)mu(+/-), or mu(+/-)mu(+/-)). The search is based on D0 run II data samples corresponding to integrated luminosities of 360-380 pb(-1). No excess is observed over the predicted standard model background. We set 95% C.L. upper limits on sigma ->(p (p) over bar WH) x Br(H -> WW*) between 3.2 and 2.8 pb for Higgs boson masses from 115 to 175 GeV.

ZZ -> l(+)l(-)nu(nu)overbar production in p(p)overbar collisions at root s=1.96 TeV

Conselho Nacional de Desenvolvimento Científico e Tecnológico (CNPq)

Energy and system-size dependence of two- and four-particle nu(2) measurements in heavy-ion collisions at root S-NN=62.4 and 200 GeV and their implications on flow fluctuations and nonflow

We present STAR measurements of azimuthal anisotropy by means of the two- and four-particle cumulants nu(2) (nu(2){2} and nu(2){4}) for Au + Au and Cu + Cu collisions at center-of-mass energies root S-NN = 62.4 and 200 GeV. The difference between nu(2){2}(2) and nu(2){4}(2) is related to nu(2) fluctuations (sigma(nu 2)) and nonflow (delta(2)). We present an upper limit to sigma(nu 2)/nu 2. Following the assumption that eccentricity fluctuations sigma(epsilon) dominate nu(2) fluctuations nu(2)/sigma nu(2) approximate to epsilon/sigma epsilon we deduce the nonflow implied for several models of eccentricity fluctuations that would be required for consistency with nu(2){2} and nu(2){4}. We also present results on the ratio of nu(2) to eccentricity.

Recipient v russkom razgovore : o raspredelenii funkcij mezhdu otvetami da, nu i tak

The study investigates actions by recipients in spontaneous Russian conversations by focusing on DA, NU and TAK, when they are used as responses to the main speaker's larger on-going turn. The database for the study consists of some 7 hours of spontaneous conversations. The participants of the conversations come from different parts of Russia. The use of DA, NU and TAK was analyzed by applying the method of ethnomethodological conversation analysis from the point of view of the type of the context, the sequential placement of the response and its manner of production. The particles were analyzed both in contexts in which they responded to an informing and in affective contexts. The particles NU and TAK were used by the speakers almost exclusively in informing contexts, whereas DA was the central response type in affective contexts. DA was also the most common response to information with affective implications. The information, to which the particle NU provided as response, was often unspesific and projected a spesification or explanation by its speaker as the next action. DA and TAK, by contrast, treated the information as one that could be followed and was sufficient in its local context. As a response to parenthetical information NU responded to information that was only loosely connected with the mainline of talk. The particle DA, by contrast, was used as a response to such parenthetical information, which was more crucial for the larger on-going activity. Only NU was used as a response that invited the main speaker to continue a turn that she or he had offered as possibly complete. NU was also used by the recipient after her or his own contribution as a continuer. In affective contexts, DA expressed, depending on its more spesific context, not only agreement but also other functions, such as giving up arguing or prior knowledge on the topic being discussed. In addition DA responses were used to display empathy and identification with the state of affairs expressed by the co-participant. NU, by contrast, was seldom used as a response to a turn that expressed affect. When it was used in affective contexts, it displayed agreement with the co-participant or just registered an assessment by her or him.

Effect of inter-edge Coulomb interactions on transport through a point contact in nu=5/2 quantum Hall state

We study transport across a point contact separating two line junctions in a nu = 5/2 quantum Hall system. We analyze the effect of inter-edge Coulomb interactions between the chiral bosonic edge modes of the half-filled Landau level (assuming a Pfaffian wave function for the half-filled state) and of the two fully filled Landau levels. In the presence of inter-edge Coulomb interactions between all the six edges participating in the line junction, we show that the stable fixed point corresponds to a point contact that is neither fully opaque nor fully transparent. Remarkably, this fixed point represents a situation where the half-filled level is fully transmitting, while the two filled levels are completely backscattered; hence the fixed point Hall conductance is given by G(H) = 1/2e(2)/h. We predict the non-universal temperature power laws by which the system approaches the stable fixed point from the two unstable fixed points corresponding to the fully connected case (G(H) = 5/2e(2)/h) and the fully disconnected case (G(H) = 0).

First Measurement of the Ratio of Branching Fractions B(Lambda_b to Lambda_c mu nu)/B(Lambda_b to Lambda_c pi)

The analysis uses data from an integrated luminosity of approximately 172 pb-1 of ppbar collisions at sqrt(s)=1.96 TeV, collected with the CDF II detector at the Fermilab Tevatron. The Lambda_b and B0 relative branching fractions are measured to be: B(Lambda_b to Lambda_c+ mu nu)/B(Lambda_b to Lambda_c+ pi) = 16.6 +- 3.0 (stat) +- 1.0 (syst) +2.6 -3.4 (PDG) +- 0.3 (EBR), B(B0 to D+ mu nu)/B(B0 to D+ pi) = 9.9 +- 1.0 (stat) +- 0.6 (syst) +- 0.4 (PDG) +- 0.5 (EBR), B(B0 to D*+ mu nu)/B(B0 to D*+ pi) = 16.5 +- 2.3 (stat) +- 0.6 (syst) +- 0.5 (PDG) +- 0.8 (EBR) This article also presents measurements of the branching fractions of four new Lambda_b semileptonic decays: Lambda_b to Lambda_c(2595)+ mu nu, Lambda_b to Lambda_c(2625)+ mu nu, Lambda_b to Sigma_c(2455)0 pi mu nu, Lambda_b to Sigma_c(2455)++ pi mu nu, relative to the branching fraction of the Lambda_b to Lambda_c mu nu decay. Finally, the transverse-momentum distribution of Lambda_b baryons produced in p-pbar collisions is measured and found to be significantly different from that of B0 mesons.

Att äta eller inte äta, att äta nu eller senare. En studie i ätstörningar ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv

Tiivistelmä – Referat – Abstract Anorexi ses i Finland som en psykisk sjukdom med en psykopatologi, som bland andra innefattar rädsla för att bli fet. I min undersökning har jag fått fram tre huvudteman, som förutom andra bakomliggande omständigheter, bidragit till ett insjuknande. De handlar om anorexi som livsstil, bantning och viljan att leva sunt och äta rätt. Med den vaknande sexualiteten väcks intresset för det andra könet och för kroppens utseende i övrigt. I bakgrunden finns känslor av bl.a. ensamhet, ett sökande efter den egna personligheten, ångest och depression. Jag har byggt min studie på patienternas egna berättelser om sitt liv. Perspektivet är samhällsinriktat, och som analysmetod har jag använt mig av narrativet. Jag har lånat idéer både från Vilma Hänninens (1999), Gerhard Riemann och Fritz Schützes (1991) narrativa modeller, och rör mig mellan dem båda. Jag har i första hand intresserat mig för tiden före insjuknandet och de bakomliggande orsaker, som kan tänkas befrämja insjuknandet. Jag har speglat anorektikernas problematik i bl.a. Anthony Giddens (1997) och Zygmund Baumans (1999) teorier om det postmoderna samhället, och ser ätstörningar som en uttrycksform för dåligt befinnande. Samhällsklimatet har blivit hårdare och omsorgen om personer i omgivningen har glömts bort. Vi lever, enligt Giddens (1997), i en skenande värld, viket betyder att förändringarna påverkar existerande beteendemönster i större omfattning och på ett djupare plan än tidigare. Enligt Pennanen (2000) är målsättningen för ätstörningspatienter stressande, svåruppnådd och svårkontrollerbar. Mina informanter berättar om höga målsättningar, prestationskrav, dålig självkänsla och skam över sina kroppar. För att tillfriskna behövs stöd. Men det vikigaste är att personen själv vill bli frisk, och själv ta ansvar för sitt tillfrisknande. Sjukdomen är individuell. Varje person, upplever sin sjukdom personligt men anorektikerna har också många styrkor i sin sjukdom. Avainsanat – Nyckelord – Keywords ätstörningar, anorexi, bulimi

Att äta eller inte äta, att äta nu eller senare. En studie i ätstörningar ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv

Anorexi ses i Finland som en psykisk sjukdom med en psykopatologi, som bland andra innefattar rädsla för att bli fet. I min undersökning har jag fått fram tre huvudteman, som förutom andra bakomliggande omständigheter, bidragit till ett insjuknande. De handlar om anorexi som livsstil, bantning och viljan att leva sunt och äta rätt. Med den vaknande sexualiteten väcks intresset för det andra könet och för kroppens utseende i övrigt. I bakgrunden finns känslor av bl.a. ensamhet, ett sökande efter den egna personligheten, ångest och depression. Jag har byggt min studie på patienternas egna berättelser om sitt liv. Perspektivet är samhällsinriktat, och som analysmetod har jag använt mig av narrativet. Jag har lånat idéer både från Vilma Hänninens (1999), Gerhard Riemann och Fritz Schützes (1991) narrativa modeller, och rör mig mellan dem båda. Jag har i första hand intresserat mig för tiden före insjuknandet och de bakomliggande orsaker, som kan tänkas befrämja insjuknandet. Jag har speglat anorektikernas problematik i bl.a. Anthony Giddens (1997) och Zygmund Baumans (1999) teorier om det postmoderna samhället, och ser ätstörningar som en uttrycksform för dåligt befinnande. Samhällsklimatet har blivit hårdare och omsorgen om personer i omgivningen har glömts bort. Vi lever, enligt Giddens (1997), i en skenande värld, viket betyder att förändringarna påverkar existerande beteendemönster i större omfattning och på ett djupare plan än tidigare. Enligt Pennanen (2000) är målsättningen för ätstörningspatienter stressande, svåruppnådd och svårkontrollerbar. Mina informanter berättar om höga målsättningar, prestationskrav, dålig självkänsla och skam över sina kroppar. För att tillfriskna behövs stöd. Men det vikigaste är att personen själv vill bli frisk, och själv ta ansvar för sitt tillfrisknande. Sjukdomen är individuell. Varje person, upplever sin sjukdom personligt men anorektikerna har också många styrkor i sin sjukdom.