Wäxande grad-charta öfwer Norre-Bottn [i.e. Norrbotten] innehållandes alle cousterne ifrån Gefle och Åbo alt op till Tårneå ...

Julkaisussa: General hydrographisk chart-book öfwer Östersjön och Katte-Gatt till sin raetta figur och stoorleek

Wäxande grad-charta öfwer Östersjön ifrån Skagen till Norrebottn [i.e. Norrbotten] och Nyenskantz

Julkaisussa: General hydrographisk chart-book öfwer Östersjön och Katte-Gatt till sin raetta figur och stoorleek

Baptiströrelsen i Piteå : En studie av baptismens framväxt och utbildning mellan 1850 och 1910

Det övergripande syftet med denna uppsats har varit att undersöka baptismens framväxt, genombrott och utveckling under perioden 1850-1910. I anslutning till detta har jag även studerat baptismens etablering på nationell nivå. De frågeställningar som har utformats i anknytning till syftet har varit; När, varför och genom vilka uppkom baptismen i Piteå? Vilka människor kom att ansluta sig till baptismen i Piteå? Vilka orsaker fanns till baptismens förändring och utveckling på lokal nivå? Den metod som använts för att undersöka dessa aspekter har varit i huvudsak kvalitativ, där studiet av material i form av medlemsmatriklar, församlingsprotokoll, minnes- och årsskrifter samt relevant litteratur och avhandlingar använts. Resultatet av studien visar att den svenska baptiströrelsen har sin bakgrund i Amerika, England och Tyskland, och att den spreds till vårt land därifrån. En orsak till detta var gynnsamma samhällsförhållanden där läsar- och separatiströrelsen skapat en grogrund för baptisternas missionssträvanden under den första hälften av 1800-talet. I Piteå och Norrbotten etableras rörelsen i slutet av 1850-talet. Som förklaring till baptismens utveckling och förändring på lokal nivå har jag funnit att Piteå under perioden till övervägande del varit ett jordbrukssamhälle, vilket skapat en relativt låg grad av social rörlighet bland de unga anhängare som framför allt hämtades ur arbetarklassen. Utifrån tidigare studier av baptismen kan Piteå sägas vara ett exempel på ett samhälle där lojaliteten mot den äldre kyrkliga gemenskapen troligen levde kvar under perioden. Samtidigt hade församlingens idémässiga tankegods som folkrörelse en viktig social och ideologisk betydelse för individen, trots församlingens relativt små numerära framgångar.

Regionala skillnader i ohälsotal : En analys av arbetslöshetens och demografins förklaringsvärde för ohälsotalet på kommunnivå

Sveriges höga sjukfrånvaro har satt fokus på frågan om vilka bakomliggande faktorer som påverkar individers sjukskrivning. De regionala skillnaderna i ohälsotalet är en faktor som det forskats mycket kring, främst på länsnivå. Föreliggande studie undersökte och jämförde ohälsotalet på kommunnivå. Studiens övergripande syfte var att analysera demografins och arbetslöshetens förklaringsvärde för ohälsotalet. Detta med utgångspunkt i det underliggande syftet, vilket innebar en presentation och jämförelse av ålders- och könsfördelningen, arbetslösheten och kommuninvånarnas nyttjandegrad av de ersättningsformer som ohälsotalet innehåller, mellan Alvesta och Kalix kommuner. De individer som ingick i studien var samtliga invånare i arbetsför ålder 16-64 år på riks, läns (Kronoberg och Norrbotten) och kommunnivå. Studien genomfördes med en kvantitativ metod som innebar en retrospektiv sammanställning och granskning av sekundärdata. Metodstrategin bestod i att granska forskning gällande Sveriges regionala skillnader i ohälsotal och dess förhållande till arbetsmarknaden och demografin för att sammanställa en forskningsbakgrund till det statistiska materialet. Resultatet visade att trots kommunernas stora skillnader i ohälsotal, Kalix hade år 2006 ca 13 fler ohälsodagar per försäkrad än Alvesta, så skiljde de sig inte nämnvärt åt när det gällde antal pågående sjukfall, det vill säga sjukfall ersatta med sjuk-, rehabiliterings och arbetsskadesjukpenning. Av detta drogs slutsatsen att det var i antal förtidspensionärer som kommunerna i huvudsak skiljer sig åt. När det gällde förklaringsvärdet för faktorerna; arbetslöshet och demografi visade undersökningen att ålders- och könsfördelningen i stort sett inte hade något förklaringsvärde för skillnaderna i ohälsotalet eftersom några betydande skillnader mellan kommunerna inte kunde påvisas. Däremot så visade resultatet att arbetsmarknadsläget i kommunerna eventuellt kan förklara en del av skillnaderna eftersom Kalix hade betydligt högre arbetslöshet än Alvesta.

Copy Number Variations in DISC1 and DISC1-Interacting Partners in Major Mental Illness

Acknowledgements We would like to thank all of the patients, relatives and control individuals who participated in the study. We are indebted to the late Prof. Walter Muir, Chair of Developmental Psychiatry and Honorary Consultant in Learning Disability Psychiatry, University of Edinburgh, who initiated these studies and whose work was dedicated to the welfare of the patients who generously participated. We are also grateful to Mrs. Pat Malloy for her assistance with DNA collection and MAQ assays screening of the Scottish samples. The Scottish sample collection was supported by a grant from the Chief Scientist Office (CSO), part of the Scottish Government Health and Social Care Directorates. This research was funded by grants from the CSO to B.S.P. (grant CZB/4/610), The Academy of Medical Sciences/Wellcome Trust to M.J. (grant R41455) and The RS Macdonald Charitable Trust (grant D21419 together with J.H.), the Swedish Research Council (grants 2003-5158 and 2006-4472), the Medical Faculty, Umeå University, and the County Councils of Västerbotten and Norrbotten, Sweden, as well as by grants from the Fund for Scientific Research Flanders (FWO-F), the Industrial Research Fund (IWT) and the Special Research Fund of the University of Antwerp, Belgium. M.J. is funded by a Wellcome Trust Clinical Research Fellowship for MB PhD graduates (R42811). We acknowledge the contribution of the personnel of the VIB Genetic Service Facility (http://www.vibgeneticservicefacility.be/) for the genetic analysis of the Swedish samples. Research nurses Gunnel Johansson, Lotta Kronberg, Tage Johansson and Lisbeth Bertilsson are thankfully acknowledged for their help and expertise. The Betula Study was funded by the Swedish Research Council (grants 345-2003-3883 and 315-2004-6977). We also acknowledge the contribution by the staff in the Betula project