The Great Irish Famine in history-writing and prose fiction : "the mutual interplay of two narrative genres"

Denna tvärvetenskapliga studie kontextualiserar den skönlitterära framställningen av hungersnöden i Irland i mitten av 1800-talet i förhållande till tre olika faser av irländsk historieskrivning ‒ den nationalistiska, den revisionistiska, och den postrevisionistiska ‒ med syfte att granska i vilken mån prosafiktionen antingen återspeglar eller motsäger historikernas tolkningar. År 1845 drabbades landet av en dittills okänd potatispest som förstörde skörden helt eller delvis under de följande fem åren. Missväxten ledde till utbredd svält och epidemiska sjukdomar som dödade åtminstone en miljon människor, medan ytterligare en och en halv miljon flydde, huvudsakligen till Förenta Staterna, England, och Kanada. I sina försök att hitta en rationell förklaring till hur potatispesten kunde utvecklas till den värsta svältkatastrofen i Europa under modern tid, har historiker påvisat ett antal bidragande faktorer, till exempel överbefolkning, de fattigaste jordlösa småbrukarnas och lantarbetarnas beroende av potatisen som sitt baslivsmedel, underutveckling inom jordbruket, det rådande jordegendomssystemet, och den dåvarande brittiska regeringens misslyckande att tillhandahålla effektiv och tillräcklig nödhjälp. Historiska förklaringar är naturligtvis nödvändiga för att vi skall kunna bilda oss en uppfattning om hungersnödens orsaker och konsekvenser, men svårigheten med att skildra offrens situation i en historiografisk analys baserad på fakta är uppenbar då deras egna vittnesmål till största delen saknas i källmaterialet. Följaktligen finns det en risk att historieskrivningen förmörkar det som onekligen var centrala realiteter för de värst drabbade, nämligen svält, vräkning, sjukdom och död. Här kan skönlitteraturen bidra till att komplettera historien. Genom att fokusera på ett specifikt (fiktivt) samhälle och dess (fiktiva) individer, kan skönlitterära verk ge en inblick i hur hungersnöden inverkade på olika samhällsskikt, vad människorna gjorde för att överleva, hur nöden och fasorna påverkade deras psyke, och vad eller vem de höll ansvariga för katastrofen. Å andra sidan kan denna fokusering innebära att författaren misslyckas med att ge en helhetsbild av hungersnödens enorma omfattning och att redogöra för alla faktorer som orsakade och förlängde den. Paul Ricoeurs teori om samspelet mellan historia och fiktion (the interweaving of history and fiction) är därför ett nyckelbegrepp för att bättre förstå denna traumatiska period i Irlands historia. Avhandlingen omfattar en textanalytisk, komparativ kritik av ett antal historiska och skönlitterära verk. Genom närläsning av dessa texter granskar jag vilka aspekter av hungersnöden (politiska, ekonomiska, sociala) de olika författarna valt att behandla, och på vilket sätt, samt hur deras synvinklar har format tolkningarna i sin helhet. I detta sammanhang tar jag också upp skillnaderna mella fakta och fiktion, och speciellt de etiska problem som är förknippade med skildringen av traumatiska händelser och mänskligt lidande. Samtidigt undersöker jag, med hänvisning till Roger D. Sells kommunikationsteori, huruvida vissa författare anslår en påstridig ton i sina verk och hur detta påverkar dialogen mellan författare och läsare. Med utgångspunkt i Ricoeurs teori argumenterar jag för att historia och fiktion inte bör ses som ömsesidigt antitetiska diskurser i skildringen och tolkningen av det förflutna, och att skönlitteraturen genom fokuseringen på offren, som ofta tenderar att reduceras till statistik i historieskrivningen, kan förmedla en bättre förståelse och en djupare känsla för den mänskliga dimensionen av den tragedi som utspelades under hungeråren.

Writing and living on the stage of history

This article studies the intercultural trajectory of a Portuguese female aristocrat of the eighteenth to nineteenth centuries. Her trajectory of intercultural transition from a Portuguese provincial lady into an independent owner of a sugar mill in tropical Bahia is documented through family letters, which provide a polyphonic representation of a movement of personal, family, and social transculturation over almost two decades. Maria Bárbara began her journey between cultures as a simple spectator-reader, progressively becoming a commentator-actor-protagonist-author in society, in politics, and in history. These letters function as a translation that is sometimes consecutive, other times simultaneous, of the events lived and witnessed. This concept of intercultural translation is based on the theories of Boaventura de Sousa Santos (2006, 2008), who argues that cultural differences imply that any comparison has to be made using procedures of proportion and correspondence which, taken as a whole, constitute the work of translation itself. These procedures construct approximations of the known to the unknown, of the strange to the familiar, of the ‘other’ to the ‘self’, categories which are always unstable. Likewise, this essay explores the unstable contexts of its object of study, with the purpose of understanding different rationalities and worldviews.

Writing westwards: medieval English literature and its early modern Irish audiences

Quite a few texts from England were translated into Irish in the fifteenth and early-sixteenth centuries. The number of these texts was significant enough to suggest that foreign material of this sort enjoyed something of a vogue in late-medieval Ireland. Translated texts include Mandeville’s Travels, Guy of Warwick, Bevis of Hampton, Fierabras and a selection of saints’ lives. Scholars have paid little attention to the origins and initial readerships of these texts, but still less research has been conducted into their afterlife in early modern Ireland. However, a strikingly high number of these works continued to be read and copied well into the seventeenth century and some, such as the Irish translations of Octavian and William of Palerne, only survive in manuscripts from this later period. This paper takes these translations as a test case to explore the ways in which a cross-period approach to such writing is applicable in Ireland, a country where the renaissance is generally considered to have taken little hold. It considers the extent to which Irish reception of this translated material shifts and evolves in the course of this turbulent period and whether the same factors that contributed to the continued demand for a range of similar texts in England into the seventeenth century are also discernible in the Irish context.

THE FANNED FLAMES OF DISCONTENT: A SOLIDARITY-INSPIRED HISTORY OF THE IDENTITY/IDEOLOGY, CULTURAL HISTORY, AND RHETORICAL STRATEGIES OF THE WOBBLIES DURING THE 1916 MINNESOTA IRON ORE STRIKE

Rooted in critical scholarship this dissertation is an interdisciplinary study, which contends that having a history is a basic human right. Advocating a newly conceived and termed, Solidarity-inspired History framework/practice perspective, the dissertation argues for and then delivers a restorative voice to working-class historical actors during the 1916 Minnesota Iron Ore Strike. Utilizing an interdisciplinary methodological framework the dissertation combines research methods from the Humanities and the Social Sciences to form a working-class history that is a corrective to standardized studies of labor in the late 19th and early 20th centuries. Oftentimes class interests and power relationships determine the dominant perspectives or voices established in history and disregard people and organizations that run counter to, or in the face of, customary or traditional American themes of patriotism, the Protestant work ethic, adherence to capitalist dogma, or United States exceptionalism. This dissertation counteracts these traditional narratives with a unique, perhaps even revolutionary, examination of the 1916 Minnesota Iron Ore Strike. The intention of this dissertation's critical perspective is to poke, prod, and prompt academics, historians, and the general public to rethink, and then think again, about the place of those who have been dislocated from or altogether forgotten, misplaced, or underrepresented in the historical record. Thus, the purpose of the dissertation is to give voice to historical actors in the dismembered past. Historical actors who have run counter to traditional American narratives often have their body of "evidence" disjointed or completely dislocated from the story of our nation. This type of disremembering creates an artificial recollection of our collective past, which de-articulates past struggles from contemporary groups seeking solidarity and social justice in the present. Class-conscious actors, immigrants, women, the GLBTQ community, and people of color have the right to be remembered on their own terms using primary sources and resources they produced. Therefore, similar to the Wobblies industrial union and its rank-and-file, this dissertation seeks to fan the flames of discontented historical memory by offering a working-class perspective of the 1916 Strike that seeks to interpret the actions, events, people, and places of the strike anew, thus restoring the voices of these marginalized historical actors.

The musical scale of the Arabs. Medieval organ pipes and their bearing on the history of the scale. The natural diatonic scale.

From the Proceedings of the American Association for the Advancement of Science, v. 48, 1899.

Highlights of church history: early and medieval /

Presented as the first lecture in the 1947 School of Religion for Men held by the Church of the Redeemer, Calvary Church, and the Church of the Ascension, of Pittsburgh.

Chambers's cyclopaedia of English literature : a history critical and biographical of authors in the English tongue from the earliest times till the present day, with specimens of their writing.

Includes bibliographies and index.

History of grazing; a circular offering suggestions on a technique for compiling data, writing, and editing material for a history of grazing.

Mimeographed.

The psychology and pedagogy of reading : with a review of the history of reading and writing and of methods, texts, and hygiene in reading /

Includes index.