Planerade rörelsepass i förskolan : en jämförelse av fyra förskolor

Mitt intresse för gymnastik och rörelse gjorde att jag valde att studera planerade rörelsepass i förskolan. I dagens samhälle blir vi mer och mer stillasittande, jag anser att det är viktigt att vi redan i förskolan lägger grunden för ett aktivt och hälsosamt liv. Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger i förskolan ser på planerade rörelsepass, varför de har dem och hur de genomför dem. Undersökningen genomfördes i form av personliga intervjuer och observationer av lokalerna där rörelsepassen utfördes. Fyra pedagoger från fyra olika förskolor intervjuades för att få svar på syfte och frågeställningar. Resultatet visar att pedagogerna kopplar mycket mer till rörelse än enbart motorisk utveckling. De genomför planerade rörelsepass främst för att överföra en positiv attityd till ett aktivt och hälsosamt liv till barnen men även för att utveckla, motoriken, social förmåga, självkänsla, koncentrationsförmåga och språkutveckling hos barnen. För att förmedla detta och för att barnen ska utvecklas försöker pedagogerna använda sig av lek och lustfyllda övningar.

Döva barns möjligheter till kommunikation och samspel : En undersökning om hur förskolepedagoger och föräldrar förhåller sig till kommunikation mellan döva och hörande sett ur ett intersektionellt perspektiv.

I det svenska samhället finns det många döva och hörande barn som är integrerade i förskolor. Det handlar om hur döva kan bli delaktiga fullt ut i integration med hörande barn. Döva är beroende av sitt språk, teckenspråk för att göra sig förstådda. I denna uppsats studeras hur förskolepedagoger och föräldrar förhåller sig till döva och hörande pojkars och flickors kommunikation, samspel och inkludering i förskolans verksamhet sett ur ett intersektionellt perspektiv. Begreppet intersektionellt handlar det om att visa hur makt och ojämlikhet kan uppstå och samverka när det gäller människors synssätt om könstillhörighet, klasstillhörighet med flera genom att tänka ”vi” och ”dem” i sociala koder. Jag vill visa att de områden som jag ämnar fördjupa mig i om kommunikation, samspel, teckenspråk, svenska, döva, hörande, pojkar och flickor som ur olika aspekter kan omfatta flera samverkande perspektiv och få en ny fördjupad förståelse även ny kunskap. Med hjälp ur ett intersektionalitet perspektiv kan man i analys visa hur maktförhållande i områden ser ut. Uppsatsen är byggd på kvalitativa intervjuer av fyra pedagogers och tre föräldrars tankar kring kommunikation och samspel mellan hörande och döva flickor och pojkar. Resultat visar att attityder bidrar till att befästa traditionella könsmönster och normer, att kommunikationen med hörande och döva barn på ett optimalt sätt inte är tillräckligt i vissa situationer och att barn har stora möjligheter till inflytande i förskolans verksamhet, samtidigt som det finns vissa ramar att följa t.ex. läroplan för förskolan (Lpfö 98). Tidigare forskning visar att det är angeläget att diskutera och lösa problem om hur döva och hörande barn som är integrerade i förskolans verksamhet skall grupperas gruppsvis t.ex. att döva barn isoleras och får kommunikation, samspel och inkludering via teckenspråk på ett optimalt sätt men hur kan man få döva barn att bli inkluderad bland hörande barn med samma förutsättningar?

Arbete med naturvetenskap i förskolan : En intervjustudie med pedagoger i förskolan och skolchefer i kommunen

Studiens syfte är att ta del av skolchefernas och pedagogernas syn på naturvetenskap i förskolan och hur pedagogerna beskriver att de arbetar med naturvetenskap i verksamheten. De frågeställningar vi vill ha svar på är: Hur ser skolcheferna och pedagogerna på naturvetenskap i förskolan? Vad har pedagogerna för intresse och kunskaper i naturvetenskap, och hur beskriver pedagogerna att det visar det sig i verksamheten? På vilket sätt är skolcheferna och pedagogerna medvetna om de reviderade strävansmålen för naturvetenskap i Lpfö-98, rev. 2010?För att söka svar på frågeställningarna har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger fördelade på fyra förskolor uppdelat i två kommuner med varsin skolchef.I studien kom det fram att skolcheferna och pedagogerna tyckte det var viktigt med naturvetenskap i förskolan, de vill ta tillvara barnens nyfikenhet och intresse för naturvetenskap. Pedagogernas tankar om naturvetenskap handlar mest om arbetsområdet biologi, medan arbetsområdena kemi och fysik anses vara svårare och synliggörs inte lika mycket i verksamheten enligt pedagogerna. Skolcheferna och pedagogerna ansåg också att metoder såsom utforskande och experimenterande passar bra för barnen i förskolan. Både skolchefer och pedagoger är medvetna om de nya strävansmålen i Lpfö-98, rev. 2010 och tycker att det är bra med ett tydligt ansvar för förskollärarna.Resultatet av studien visar att pedagogernas intresse och kunskaper inom naturvetenskap är den naturvetenskap, alltså biologi som de förmedlar till barnen i sin verksamhet på förskolan. Hälften av de intervjuade pedagogerna ansåg sig ha ett behov av utbildning inom det naturvetenskapliga ämnet, för att själva kunna bli säkrare och använda flera naturvetenskapliga begrepp i sitt rätta sammanhang.

Att utveckla barns matematiklärande i förskolan : En fallstudie om pedagogers arbete med matematik för barn i åldern 4-5 år

Syftet med denna studie är att synliggöra pedagogernas arbete med matematik i förskolans inomhusmiljö med barn i åldern 4 - 5 år. Utgångspunkt för synliggörande är Lpfö 98/10 mål och uttrycksformer i matematik. Förhoppningen är att resultatet från undersökningen kan ligga till grund för att utveckla verksamheten. För att nå syftet har följande frågeställningar använts:1. Hur arbetar pedagogerna med barns matematiklärande? Vilket matematikinnehåll? Vilka uttrycksformer?2. I vilka situationer sker pedagogers arbete med matematik? I vilka av de sex vardagssituationerna: barns lek med närvarande pedagog, samling, utgång, ingång, lunch och läsvila?3. Hur ser de verksamma pedagogerna på behov, möjligheter och hinder för att utveckla arbetet med barns matematiklärande?För att få svar på frågeställning 1 och 2 genomfördes strukturerade observationer med hjälp av observationsscheman. Sammanlagt observerades fem avdelningar och på varje avdelning observerades samtliga sex situationer, det vill säga vid 30 tillfällen. Barnen var i åldern 4-5 år och med pedagog menas i undersökningen all personal som arbetade på avdelningarna. För att få svar på den tredje och sista frågeställningen genomfördes kvalitativa intervjuer genom fokusgruppssamtal vilket innebär att samtalet utfördes avdelningsvis med samma fem avdelningar vilka ingick i observationerna.Resultatet visar att pedagoger arbetar med barns matematiklärande i större utsträckning än de själva tror och upplever. Observationerna åskådliggör att de matematiska aktiviteterna räkna och förklara förekommer oftast, följt av lokalisera, mäta och konstruera. Den matematiska aktiviteten leka förekommer sällan. Av de sex undersökta uttrycksformerna dominerar samtal, följt av rörelse, lek/drama, sång/musik, bild/form och dans. Pedagogerna har en önskan om fortbildning i matematik, så att de kan synliggöra matematiklärandet för sig själva, barnen och hela verksamheten. Av resultatet framgår att de matematiska strävansmålen i läroplanen för förskolan inte är helt tydliga för personalen, och att uttrycksformerna inte används fullt ut av pedagogerna i det dagliga arbetet.En slutsats av undersökningens resultat är att pedagogerna behöver ökad kunskap i arbetet med barns matematiklärande samt stöd för att förtydliga och omsätta de olika matematiska strävansmålen i läroplanen för förskolan i verksamheten.

Att uttrycka matematik : En observationsstudie av vilka uttrycksformer och matematiska aktiviteter som uppmuntras och används i förskolan

Syftet med studien är att fördjupa kunskaperna om vilka matematiska aktiviteter ochuttrycksformer pedagogerna i förskolan använder sig av i planerade matematikaktiviteter.Utgångspunkt för undersökningen var uttrycksformerna som finns beskrivna i förskolansläroplan samt sex historiskt och kulturellt grundade matematiska aktiviteter.Syftet konkretiseras i följande frågeställningar: Vilka matematiska aktiviteter och vilka uttrycksformer uppmuntras och stöds avpedagogerna i planerade matematikaktiviteter? Vilka likheter och skillnader finns beroende på barnens ålder?För att få svar på dessa frågor genomfördes strukturerade observationer av planeradematematikaktiviteter på tre olika förskoleavdelningar. Barnens åldrar var 1-5 år och varjeavdelning observerades vid ett tillfälle under 45 minuter. Tekniker som användes vidgenomförandet av observationerna var papper, penna, kamera och videokamera.Studiens resultat visar att samtal och rörelse är de vanligast förekommande uttrycksformerna iplanerade matematikaktiviteter. Ingen pedagog använde sig av uttrycksformerna lek/drama ellerdans. Av de matematiska aktiviteterna var lokalisera och mäta de mest förekommande, följt avkonstruera hos de äldsta barnen.En slutsats som kan dras av studien är att det behövs en ökad medvetenhet och kunskap hospedagogerna om hur förskolan kan använda alla de uttrycksformer som beskrivs i Lpfö 98/2010för att stimulera och utveckla barnens matematiklärande.

[demographic And Clinical Features Of Patients With Rheumatoid Arthritis In Piauí, Brazil--evaluation Of 98 Patients].

Brazilian epidemiological studies on rheumatoid arthritis are scarce, mainly in the northeast; thus many data currently available originate from the international literature. To describe demographic, clinical and serological characteristics of patients with rheumatoid arthritis (RA) followed-up by the same physician, in state of Piauí, Brazil. Data were collected between August 2010 and March 2013, in three health services of Piauí that provided health care in Rheumatology: a university-affiliated hospital, a public outpatient clinic and a private clinic. The numbers represent mean ± SD or percentage: 47.5±11.03 years-old non-Caucasian woman, non-smoker (59.2%), low educational level, mean disease duration of 7.7 years ± 7.6, and major extra-articular manifestations were rheumatoid nodules (19.4%) and sicca syndrome (46.9%). Features of rheumatoid arthritis obtained in this study are similar to those found in some national and international studies, but we observed higher female preponderance and illiteracy rate, in addition to a moderately severe erosive disease on average, with frequent sicca and other extra-articular manifestations.

Membranas biológicas homólogas preservadas em solução alcalina seguida de liofilização, glicerina a 98% e por liofilização para implantação em eqüinos

Objetivou-se, neste trabalho, avaliar as alterações físico-químicas proporcionadas pelo tratamento de centros tendinosos diafragmáticos homólogos em solução alcalina seguida de liofilização, para implantação na fáscia interna do músculo reto do abdome de eqüinos. As amostras foram tratadas em períodos de 24, 48, 72, 120 e 144 horas, liofilizadas e analisadas quanto à homogeneidade, flexibilidade e resistência à sutura das amostras. Posteriormente foram caracterizadas por calorimetria exploratória diferencial e microscopia eletrônica de varredura. Para a implantação nos eqüinos, foram utilizadas amostras tratadas por 72 horas seguidas de liofilização, amostras conservadas em glicerina 98% e amostras apenas liofilizadas, que foram retiradas após uma, nove e 18 semanas para avaliar a existência de aderências. Verificou-se que a homogeneidade e a flexibilidade são diretamente proporcionais ao aumento do tempo de tratamento em solução alcalina, enquanto que a resistência é inversamente proporcional ao aumento de tempo, sendo o tratamento por 72 horas intermediário para estas características. A calorimetria exploratória diferencial mostrou que o tratamento não desnatura o colágeno presente nas amostras. Na microscopia eletrônica de varredura, observou-se que o aumento de tempo de tratamento proporciona expansão de zonas menos densas do material. Em relação à formação de aderências, as amostras apenas liofilizadas apresentaram grau máximo na formação da classificação proposta, seguida pelas amostras conservadas em glicerina 98% com grau médio e as amostras tratadas em solução alcalina e liofilizadas, que foram classificadas em grau mínimo. Concluiu-se que o tratamento por 72 horas seria mais apropriado para implantação e que a integração tissular com a parede abdominal foi melhor em relação às amostras apenas liofilizadas e às conservadas em glicerina.

Portuguese version of the Delirium Rating Scale-Revised-98: reliability and validity

Objective To assess the validity and the reliability of the Portuguese version of the Delirium Rating Scale-Revised-98 (DRS-R-98). Methods The scale was translated into Portuguese and back-translated into English. After assessing its face validity, five diagnostic groups (n = 64; delirium, depression, dementia, schizophrenia and others) were evaluated by two independent researchers blinded to the diagnosis. Diagnosis and severity of delirium as measured by the DRS-R-98 were compared to clinical diagnosis, Mini-Mental State Exam, Confusion Assessment Method, and Clinical Global Impressions scale (CGI). Results Mean and rnedian DRS-R-98 total scores significantly distinguished delirium from the other groups (p < 0.001). Inter-rater reliability (ICC between 0.9 and 1) and internal consistency (alpha = 0.91) were very high. DRS-R-98 severity scores correlated highly with the CGI. Mean DRS-R-98 severity scores during delirium differed significantly (p < 0.01) from the post-treatment values. The area under the curve established by ROC analysis was 0.99 and using the cut-off Value of 20 the scale showed sensitivity and specificity of 92.6% and 94.6%, respectively. Conclusion The Portuguese version of the DRS-R-98 is a valid and reliable measure of delirium that distinguishes delirium from other disorders and is sensitive to change in delirium severity, which may be of great value for longitudinal studies. Copyright (c) 2007 John Wiley & Sons, Ltd.

Postmaterialist and economic voting in Australia, 1990-98

Recent research in Australian sociology and political science has debated the extent to which postmaterialist values and economic self-interest shape voting in federal elections. Some researchers have argued that postmaterialist values have partly displaced materialist concerns with physical security and economic well-being in Australian public life. This displacement, coupled with the adoption by major political parties of postmaterialist 'quality of life' issues such as the environment, has meant that voting in Australia has come to be more dependent on postmaterialist values than on perceptions of economic interest. Other research, however, has found no relationship between postmaterialist values and voting behaviour, while economic evaluations remain a strong determinant of voting behaviour. Part of the disagreement reflects methodological differences in the research. But different methodological problems compromise each of the previous studies. In this paper we use data from the 1990, 1993, 1996 and 1998 Australian Election Studies to investigate postmaterialist and economic voting in the Commonwealth House of Representatives and the Senate. Using various statistical methods, we first explore bivariate relationships between key variables and then use multivariate models of postmaterialist and economic voting to adjudicate between the contending positions.

A reforma administrativa no Brasil: avan??os e limites 1995-98

Este trabalho aborda a pol??tica de reforma administrativa no Brasil durante o per??odo de 1995 a 1998, no primeiro mandato do presidente Fernando Henrique Cardoso. Esta pol??tica foi formulada e implementada pelo Minist??rio da Administra????o Federal e Reforma do Estado ??? MARE, sob uma marcante lideran??a exercida pelo ministro Luiz Carlos Bresser Pereira. A reforma foi sistematizada nos seus conceitos, diretrizes, objetivos e estrat??gias pelo Plano Diretor da Reforma do Aparelho do Estado. N??o ?? nosso prop??sito a an??lise cr??tica da pol??tica, mas da sua implementa????o no ??mbito da administra????o federal brasileira. A primeira se????o faz uma breve descri????o do contexto pol??tico e econ??mico da reforma. A segunda se????o discute o marco institucional da reforma e a sua formula????o, enfocando as diretrizes, objetivos e estrat??gias adotados. A implementa????o da reforma ?? objeto da terceira se????o, com a abordagem mais detalhada dos resultados alcan??ados e a discuss??o dos fatores de natureza organizacional, institucional e pol??tica que afetaram a experi??ncia. A quarta e ??ltima se????o faz uma avalia????o de avan??os e obst??culos observados na implementa????o, discutindo as perspectivas de continuidade e de consolida????o da reforma administrativa no Brasil. Embora buscando o distanciamento cr??tico, a an??lise ser?? em alguma medida afetada pela viv??ncia do autor como integrante da equipe do MARE e participante, durante todo o per??odo, da formula????o e implementa????o da reforma.

Os Projectos Parque Expo 98 / Parque das Nações e Recife / Olinda

Revista Lusófona de Arquitectura e Educação

Incêndios na Amazônia Brasileira: estimativa da emissão de gases do efeito estufa pela queima de diferentes ecossistemas de Roraima na passagem do evento “El Nino” (1997/98)

Foi estimada a área queimada, a biomassa vegetal total acima e abaixo do solo, a formação de carvão, a eficiência de queimada e a concentração de carbono de diferentes paisagens naturais e agroecossistemas que foram atingidos pelos incêndios ocorridos durante a passagem do “El Niño” em 1997/98 no Estado de Roraima, extremo norte da Amazônia Brasileira. O objetivo foi o de calcular a emissão bruta de gases do efeito estufa liberados por combustão das diversas classes de biomassa que compõem cada tipo fitofisionômico atingido. A área total efetivamente queimada foi estimada entre 38.144-40.678 km2, sendo 11.394-13.928 km2 de florestas primárias (intactas, em pé) e, o restante, de savanas (22.583 km2), campinas / campinaranas (1.388 km2) e ambientes florestais já transformados como pastagens, área agrícolas e florestas secundárias (2.780 km2). O total de carbono afetado pelos incêndios foi de 42,558 milhões de toneladas, sendo que 19,73 milhões foram liberados por combustão, 22,33 milhões seguiram para a classe de decomposição e 0,52 milhões foram depositados nos sistemas na forma de carvão (estoque de longo prazo). A emissão bruta de gases do efeito estufa, em milhões de toneladas do gás, considerando apenas o emitido por combustão foi de 17,3 de CO2, 0,21-0,35 de CH4, 1,99-3,68 de CO, 0,001-0,003 de N,O, 0,06-0,09 de NOx e 0,25 de hidrocarbonetos não-metânicos (HCNM). O total de carbono equivalente a CO2 emitido por combustão, quando considerado o potencial de aquecimento global de cada gás em um horizonte de tempo de 100 anos utilizado pelo IPCC, foi de 6,1-7,0 milhões de toneladas.