Sjuksköterskans upplevelser av den palliativa vården vid användadet av Liverpool Care Pathway

Syftet var att studera hur den palliativa vården upplevs av sjuksköterskor vid användandet av Liverpool Care Pathway. Studien baserades på data från sex informanter på särskild boende/korttidsboende i en kommun i Dalarna. Studien har en kvalitativ design med innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Analys av insamlad data resulterade i de tre kategorierna: Tydliga kriterier ger trygghet i vården, Omvårdnadsarbetet har utvecklats och tydligare information. Resultatet visade att tydliga kriterier vid användningen av Liverpool Care Pathway i den kommunala vården gav den palliativa patienten trygghet i omvårdnaden vid livets slut samt klara kriterier som gjorde att personalen tillämpade lika arbetsätt i den palliativa vården. Att stanna kvar i hemmet vid livet slut var en självklarhet för den palliativa patienten när Liverpool Care Pathway var infört i kommunen. Information till anhöriga och patienten i livets slut hade underlättats då Liverpool Care Pathway tillhandahöll tydlig information om den palliativa patientens status. Studiens resultat visade att den palliativa vårdens dokumentation kvalitetssäkrats och utvecklats genom att Liverpool Care Pathway införts i den kommunala vården. 

Sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede enligt Liverpool Care Pathway (LCP)

Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede enligt en vårdplan utformad som en journal med riktlinjer för vård i livets slutskede, den så kallade Liverpool Care Pathway (LCP). Metod: Studien är utförd som en litteraturöversikt. Artiklarna söktes via databaserna CINAHL, PubMed, MedLine, SAGE Journals och Scopus. Tolv artiklar valdes ut för kvalitétsgranskning enligt en förutbestämd granskningsmall. Elva artiklar godkändes och utgjorde grunden för resultatet. Resultat: En tydlig effekt av införandet av LCP var att sjuksköterskorna upplevde ett ökat självförtroende och en ökad kunskap i vårdandet. Detta bidrog till förbättringar gällande symtomkontroll samt ifrågasättande av fortsatt rutinmässig behandling. LCP anågs vara en bra utgångspunkt för samtal och undervisning i möten med patienter och anhöriga. LCP upplevdes ge ramar och gemensamma utgångspunkter i teamarbetet runt patienten vilket bidrog till en bättre planering och tydligare mål i vårdandet. Trots alla positiva upplevelser kände en del sjuksköterskor att de kunde uppstå svårigheter i vårdandet enligt LCP. Brister i vårdmiljön ansågs av sjuksköterskorna göra att målen med vården inte kunde tillgodoses. Tidsbrist och underbemanning ledde ofta till att patienter i livets slutskede fick en lägre prioritet. Vidare ansågs kriterierna vara för hårda enligt vissa sjuksköterskor gällande införande av LCP.

Sjuksköterskors erfarenhet av att vårda patienter i livets slutskede enligt Liverpool Care Pathway (LCP) : En litteraturöversikt

Syfte: Att redogöra för sjuksköterskors erfarenhet av att vårda patienter i livets slutskede enligt Liverpool Care Pathway (LCP). Metod: Litteraturstudien baseras på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. De vetenskapliga artiklarna söktes i databaserna CINAHL, PubMed och World of Science. Inklusionskriterier var att artiklarna skulle vara primärkällor, vara skrivna på svenska eller engelska samt publicerade mellan år 2003-2013. Ytterligare inklusionskriterier var att sjuksköterskorna skulle ha erfarenhet av LCP, samt att de vetenskapliga artiklarna erhöll medel eller hög poäng vid granskningen och var godkänd av en etisk kommitté. Studier från hela världen inkluderades. Huvudresultat: Ett flertal studier visade att LCP bidrog till ett ökat självförtroende och tydligare riktlinjer för den palliativa vården. Sjuksköterskorna upplevde en förbättrad symtomkontroll och förbättrad vård efter införandet av LCP. Sjuksköterskorna var positiva till dokumentationen i LCP och det framgick också att LCP hade förbättrat och underlättat kommunikationen med närstående. LCP erbjöd stöd och vägledning i vården men det framgick också att det fanns oklarheter vad beträffar diagnostiserande av en patient som döende. Slutsats: Syftet med litteraturstudien var att undersöka sjuksköterskors erfarenhet av att vårda patienter i livets slutskede enligt Liverpool Care Pathway. Det framgick att det fanns bristande kunskaper om palliativ vård, men att införandet av LCP gett sjuksköterskor stöd och vägledning samt förbättrat kunskapen om palliativ vård. En vårdplan som LCP kan vara ett stöd för sjuksköterskan i omvårdnaden av patienter inom palliativ vård, men en sådan vårdplan kan aldrig ersätta sjuksköterskans kliniska kompetens. Det är därför viktigt att sjuksköterskor erbjuds fortlöpande utbildning inom palliativ vård, samt att en vårdplan som LCP används utifrån ett kritiskt förhållningssätt.  

Podcast: After the Liverpool Care Pathway clear guidance and support on end-of-life care is needed

In this podcast Roberta Heale talks to Dr Peter O'Halloran about the paper "After the Liverpool Care Pathway clear guidance and support on end-of-life care is needed." They discuss the newly implemented pathways and the effects these have on practice and patients.

A checklist for patient safety rounds at the care pathway level

Objective - To define a checklist that can be used to assess the performance of a department and evaluate the implementation of quality management (QM) activities across departments or pathways in acute care hospitals. Design - We developed and tested a checklist for the assessment of QM activities at department level in a cross-sectional study using on-site visits by trained external auditors. Setting and Participants - A sample of 292 hospital departments of 74 acute care hospitals across seven European countries. In every hospital, four departments for the conditions: acute myocardial infarction (AMI), stroke, hip fracture and deliveries participated. Main outcome measures - Four measures of QM activities were evaluated at care pathway level focusing on specialized expertise and responsibility (SER), evidence-based organization of pathways (EBOP), patient safety strategies and clinical review (CR). Results - Participating departments attained mean values on the various scales between 1.2 and 3.7. The theoretical range was 0-4. Three of the four QM measures are identical for the four conditions, whereas one scale (EBOP) has condition-specific items. Correlations showed that every factor was related, but also distinct, and added to the overall picture of QM at pathway level. Conclusion - The newly developed checklist can be used across various types of departments and pathways in acute care hospitals like AMI, deliveries, stroke and hip fracture. The anticipated users of the checklist are internal (e.g. peers within the hospital and hospital executive board) and external auditors (e.g. healthcare inspectorate, professional or patient organizations).

Care pathway and model for community forensic teams in Northern Ireland

Care pathway and model for community forensic teams in Northern Ireland, October, 2011.

Perinatal Mental Health Care Pathway

�This regional care pathway provides�guidance for all Health and Social Care (HSC) professionals who come into contact with pregnant women. In addition, each Trust has developed a local adaptation of this pathway for their population.�

Information and behavioural instruction along the health-care pathway:the perspective of people undergoing hernia repair surgery and the role of formal and informal information sources

Provision of information and behavioural instruction has been demonstrated to improve recovery after surgery. However, patients draw on a range of information sources and it is important to establish which sources patients use and how this influences perceptions and behaviour as they progress along the surgical pathway. In this qualitative, exploratory and longitudinal study, the use of information and instruction were explored from the perspective of people undergoing inguinal hernia repair surgery. Seven participants undergoing inguinal hernia repair surgery were interviewed using semi-structured interviews 2 weeks before surgery and 2 weeks and 4 months post-surgery. Nineteen interviews were conducted in total. Topic guides included sources of knowledge, reasons for help-seeking and opting for surgery and factors influencing return to activity. Data were analysed thematically according to Interpretative Phenomenological Analysis. Participants sought information from a range of sources, focusing on informal information sources before surgery and using information and instruction from health-care professionals post-surgery. This information influenced behaviours including deciding to undergo surgery, use of pain medication and returning to usual activity. Anxiety and help-seeking resulted when unexpected post-surgical events occurred such as extensive bruising. Findings were consistent with psychological and sociological theories. Overall, participants were positive about the information and instruction they received but expressed a desire for more timely information on post-operative adverse events.

Using an end-of-life care pathway in acute stroke: a mixed methods study of decision-making and care experiences

Background: The evidence base on end-of-life care in acute stroke is limited, particularly with regard to recognising dying and related decision-making. There is also limited evidence to support the use of end-of-life care pathways (standardised care plans) for patients who are dying after stroke. Aim: This study aimed to explore the clinical decision-making involved in placing patients on an end-of-life care pathway, evaluate predictors of care pathway use, and investigate the role of families in decision-making. The study also aimed to examine experiences of end-of-life care pathway use for stroke patients, their relatives and the multi-disciplinary health care team. Methods: A mixed methods design was adopted. Data were collected in four Scottish acute stroke units. Case-notes were identified prospectively from 100 consecutive stroke deaths and reviewed. Multivariate analysis was performed on case-note data. Semi-structured interviews were conducted with 17 relatives of stroke decedents and 23 healthcare professionals, using a modified grounded theory approach to collect and analyse data. The VOICES survey tool was also administered to the bereaved relatives and data were analysed using descriptive statistics and thematic analysis of free-text responses. Results: Relatives often played an important role in influencing aspects of end-of-life care, including decisions to use an end-of-life care pathway. Some relatives experienced enduring distress with their perceived responsibility for care decisions. Relatives felt unprepared for and were distressed by prolonged dying processes, which were often associated with severe dysphagia. Pro-active information-giving by staff was reported as supportive by relatives. Healthcare professionals generally avoided discussing place of care with families. Decisions to use an end-of-life care pathway were not predicted by patients’ demographic characteristics; decisions were generally made in consultation with families and the extended health care team, and were made within regular working hours. Conclusion: Distressing stroke-related issues were more prominent in participants’ accounts than concerns with the end-of-life care pathway used. Relatives sometimes perceived themselves as responsible for important clinical decisions. Witnessing prolonged dying processes was difficult for healthcare professionals and families, particularly in relation to the management of persistent major swallowing difficulties.

Omvårdnad vid livets slut: LCP i jämförelse med ordinarie palliativ vård samt sjuksköterskors och läkares erfarenhet av LCP

Syftet med denna studie var att se om en strukturerad vårdform vid livets slut såsom Liverpool Care Pathway for the dying, LCP, har någon inverkan på omvårdnaden av de palliativa patienterna jämfört med ordinarie palliativ vård samt att beskriva vårdpersonalens upplevelser av LCP. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där underlag inhämtades genom sökning av veteskapliga artiklar i databaser samt att artiklar söktes manuellt på Högskolan Dalarnas bibliotek. Artiklar har även sökts från referenser på andra artiklar direkt på titeln och vid sökningarna användes sökorden både enskilt och i kombination varvid 10 artiklar valdes ut till resultatet. Resultatet visade att efter införandet av LCP förbättrades dokumentationen, patienterna hade inte onödiga livsförlängande behandlingar. Symtomen i form av smärta, oro/ångest och slemproduktion var mindre, samt att kommunikationen mellan vårdpersonal, närstående och patient förbättrades. Sjuksköterskorna upplevde att tiden för dokumentation förkortades och mer tid kunde läggas på patienterna, sjuksköterskor ansåg också att den gamla rutinmässiga behandlingen och omvårdnaden förbättrades. LCP dokumenten gjorde även att anhöriga kunde följa omvårdnaden vilket gjorde dem tryggare i vad som skedde med deras närstående och vad som hände i vården runt denne.

Vilka skillnader upplever vårdpersonal och närstående mellan den vanliga palliativa vården och en vård med styrda vårdplaner? : En systematisk litteraturstudie

Syftet med föreliggande studie var att ta reda på vårdpersonal och närståendes upplevelser vad gäller vanlig palliativ vård och strukturerade vårdplaner så som LCP/ICP. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där underlaget inhämtades genom att med specifika sökord söka i Högskolan Dalarnas databas ELIN@ efter vetenskapliga artiklar. En artikel har även sökts från en annan referenslista där artikelnamnet använts som sökord. Vid sökningarna har sökorden använts var för sig och i kombination med varandra varvid 13 stycken artiklar valdes ut till resultatet. Resultatet visade att det fanns brister i den ordinarie palliativa vården vad det gäller kommunikation, symtomlindring och anhörigvård. Tidsbrist och stress var också utmärkande i den ordinarie palliativa vården. Vad gäller patienter som vårdats under LCP/ICP så upplevde närstående och vårdpersonal att både kommunikation och symtomkontroll var avsevärt bättre än i den ordinarie palliativa vården. Tiden för det goda samtalet fanns i betydligt större utsträckning vid vård under LCP/ICP. En orsak var att sjuksköterskan istället för att lägga ner tid på dokumentationen hade möjlighet att vara där för patienten och dess närstående. De närstående hade också möjlighet att vara delaktiga i vården på grund av att de hade tillgång till dokumentationen kring patienten.

Critical Care in in Neurology

Neurocritical care is an ever-changing field. The publishers and author of The Flying Publisher Guide to Critical Care in Neurology have made every effort to provide information that is accurate and complete as of the date of publication. However, in view of the rapid changes occurring in medical science, as well as the possibility of human error, this site may contain technical inaccuracies, typographical or other errors. It is the responsibility of the reading physician who must rely on experience and knowledge about the patient to determine the best treatment and care pathway. The information contained herein is provided “as is”, without warranty of any kind. The contributors to this book, including Flying Publisher & Kamps, disclaim responsibility for any errors or omissions or for results obtained from the use of information contained herein.

Guidelines for Perioperative Care in Elective Colonic Surgery: Enhanced Recovery After Surgery (ERAS(®)) Society Recommendations.

BACKGROUND: This review aims to present a consensus for optimal perioperative care in colonic surgery and to provide graded recommendations for items for an evidenced-based enhanced perioperative protocol. METHODS: Studies were selected with particular attention paid to meta-analyses, randomised controlled trials and large prospective cohorts. For each item of the perioperative treatment pathway, available English-language literature was examined, reviewed and graded. A consensus recommendation was reached after critical appraisal of the literature by the group. RESULTS: For most of the protocol items, recommendations are based on good-quality trials or meta-analyses of good-quality trials (quality of evidence and recommendations according to the GRADE system). CONCLUSIONS: Based on the evidence available for each item of the multimodal perioperative care pathway, the Enhanced Recovery After Surgery (ERAS) Society, International Association for Surgical Metabolism and Nutrition (IASMEN) and European Society for Clinical Nutrition and Metabolism (ESPEN) present a comprehensive evidence-based consensus review of perioperative care for colonic surgery.