991 resultados para Lehmann, Behrend, 1661-1790


Relevância:

40.00% 40.00%

Publicador:

Resumo:

von Josef Meisl

Relevância:

20.00% 20.00%

Publicador:

Resumo:

Sommaren 1788 drabbades den svenska flottan av en svårartad febersjukdom. Febern, som senare definierats som febris recurrens el. återfallsfeber, hade sitt ursprung i den ryska flottan. Besättningen ombord skeppet Vladislav, krigsbytet från slaget vid Hogland, bar på ett stort antal smittade klädlöss. Efter flottans ankomst till Sveaborg spred sig sjukdomen snabbt bland manskapet, men även bland fästningens garnison. Förhållandena inom militären, både inom lantarmén och framför allt inom flottan, var gynnsamma för epidemiers spridning. De trånga utrymmena, den ensidiga kosten, det undermåliga dricksvattnet, den bristande hygienen: allt gynnade uppkomsten och spridningen av olika epidemier. Manskapets försämrade allmäntillstånd gjorde, att sjukdomarna blev mera förödande än vad de i andra förhållanden skulle ha varit. Bristen på manskap och material under Gustav III:s ryska krig var enormt, bl.a. var bristen på medicinsk personal och -utrustning skriande. Då flottan och armén drabbades av en epidemi av katastrofala dimensioner stod myndigheterna hjälplösa. Epidemin visaqr tydligt hur illa förberett hela kriget var och hur misskött flottans sjukvård var. På Sveaborg var förhållandena fruktansvärda. Halva garnisonen uppges ha avlidit, och det låg travar av lik överallt. Kaserner m.fl. byggnader adapterades till provisoriska lasarett och det rådde brist på allt. De medicinska myndigheterna representerades av den till fästningen skickade andra fältläkaren, som tillsammans med läkarna på fästningen gjorde sitt bästa i enlighet med tidens vårdmetoder. Då den svenska örlogsflottan i november seglat över tilll Karlskrona spred sig epidemin i staden. Sjukdomen grasserade också bland de civila. Då sjukdomens orsak och utbredningssätt var okända, kunde man varken hindra epidemin från att spridas eller genomföra adekvata vårdmetoder. Tvärtom, med de hemförlovade båtsmännen spred sig sjukdomen även till de övriga delarna av riket. Under 1789 var flottan p.g.a. de många sjukdomsfallen närmast operationsoduglig. Under vårvintern och våren 1790 avtog epidemin. Epidemin var ett svårt medicinskt problem. För att utreda situationen i Karlskrona skickade den tillförordnade regeringen, utredningskommissionen och Collegium medicum sina egna representanter till staden. De olika läkarnas sjukdomssyner grundade sig främst på tron om sjukdomars uppkomst genom miasma och förbättrandet av luftkvaliteten sågs som en väsentlig vårdform. I arbetet jämförs de olika myndigheternas och några av de på platsen varande läkarnas syn på sjukdomens art, dess orsaker och ursprung. De flesta härleder sjukdomen till den ryska flottan, och nämner någon form av smitta. Som främsta sjukdomsorsak nämns dock miasma och de rekommenderade vårdformerna representerade den humoralpatologiska synen. Förste amiralitetsläkaren Arvid Faxe representerar dock en annan åsikt, i det att han enbart tror på sjukdomens överföring via smitta. Epidemin var också ett politiskt problem. Epidemin var en lokal angelägenhet ända till dess att flottans operationer hämmades av manskapsbristen, varefter den blev ett ärende på högsta nivå. Kungen ingrep sommaren 1789 genom att grunda en kommision med rätt vidsträckta befogenheter. I Karlskrona verkar de militära myndigheterna och läkarna ha misstrott och skuldsatt varandra för katastrofen, och förhållandet mellan de till staden sända utredarna och militärerna var likaså inflammerat. Genom källorna återspeglas rivalitet, avund och inbördes konkurrens. Personalbristen var svår, och den skyldiga söktes utanför den egna kretsen. Den danskfödde apotekaren med sina påstott otjänliga mediciner blev en ypperlig syndabock. Örlogsflottan beräknas i sjukdomar ha förlorat omkring 10.000 man i döda, huvudsakligen i Karlskrona (civila inberäknade). Armén och Skärgårdsflottan uppges likadeles ha mist omkring 10.000 man, medan antalet i strid stupade armésoldater endast var ca 1500. Sammanlagt antas alltså ca 20.000 människor ha mist livet; både i återfallsfeber, men även i andra, samtidigt grasserande farsoter. I denna siffra är inte de övriga delarna av riket inberäknade. Epidemin i fråga kan alltså på goda grunder anses vara det svenska 1700-talets största medicinska katastrof.

Relevância:

20.00% 20.00%

Publicador:

Resumo:

The genetic population structure of red snapper Lutjanus malabaricus and Lutjanus erythropterus in eastern Indonesia and northern Australia was investigated by allozyme electrophoresis and sequence variation in the control region of mtDNA. Samples were collected from eight sites in Indonesia and four sites in northern Australia for both species. A total of 13 allozyme loci were scored. More variable loci were observed in L. malabaricus than in L. erythropterus. Sequence variation in the control region (left domain) of the mitochondrial genome was assessed by RFLP and direct sequencing. MtDNA haplotype diversity was high (L. erythropterus, 0.95 and L. malabaricus, 0.97), as was intraspecific sequence divergence, (L. erythropterus, 0.0-12.5% and L. malabaricus, 0.0-9.5%). The pattern of mtDNA haplotype frequencies grouped both species into two broad fisheries stocks with a genetic boundary either between Kupang and Sape (L. malabaricus) or between Kupang and Australian Timor Sea (L. erythropertus). The allozyme analyses revealed similar boundaries for L. erythropterus. Seven allozymes stocks compared to two mtDNA stocks of L. malabaricus including Ambon, which was not sampled with mtDNA, however, were reported. Possible reasons for differences in discrimination between the methods include: i) increased power of multiple allozyme loci over the single mtDNA locus, ii) insufficient gene sampling in the mtDNA control region and iii) relative evolutionary dynamics of nuclear (allozyme loci) and mitochondrial DNA in these taxa. Allozyme and haplotype data did not distinguish separate stocks among the four Australian locations nor the central Indonesian (Bali and Sape locations) for both L. malabaricus and L. erythropterus.

Relevância:

20.00% 20.00%

Publicador:

Resumo:

Digital Image

Relevância:

20.00% 20.00%

Publicador:

Resumo:

Digital Image

Relevância:

20.00% 20.00%

Publicador:

Resumo:

Snapshot of Arthur Lehmann on May 5, 1945

Relevância:

20.00% 20.00%

Publicador:

Resumo:

History of the family of Isak Mirabeau (born 1840); his maternal grandfather Isak Henle was the first Jew to receive civic rights in Hall (Wuerttemberg); his paternal grandfather came from Olnhausen (Wuerttemberg); he was a hops and wool merchant; he became wealthy as a supplier for the French army, and entered the banking business; notes on Jewish history in 19th century Wuerttemberg; contains also instructions to his son for the case of his death (does not have to say kaddish).

Relevância:

20.00% 20.00%

Publicador:

Resumo:

O Diario..., como observa Borba de Moraes, "apresenta um roteiro muito resumido, mas muito exato" e, como diz Sacramento Blake, "atendendo ao que é escrito em viagem, e viagem de 648 léguas de terras invias e inexploradas. É, entretanto, trabalho de grande valor para a geografia dos lugares percorridos." O Diario... foi reeditado pelo Instituto Nacional do Livro em 1944.