Konsekvenser av laparoskopisk respektivevaginal hysterektomi

Syftet med föreliggande studie var att belysa psykologiska och somatiska konsekvenser av laparoskopisk respektive vaginal hysterektomi. För att klarlägga ingreppens följder insamlades artiklar via databaserna Blackwell Synergy, Pubmed samt Elin. Av 46 artiklar bedömdes 16 artiklar med hjälp av granskningsmallar modifierade efter Forsberg och Wengström (2003) för utvärdering av artiklar med kvalitativa och kvantitativa ansatser. Av de 16 artiklarna bedömdes 12 artiklar vara av låg kvalitet och 13 bedömdes vara av medel kvalitet. Depression befanns öka hos kvinnor efter laparoskopisk hysterektomi. Patienter med en högre ångestnivå upplevde högre smärta än patienter med låg ångestnivå. Infektioner förekom oftare hos kvinnor efter vaginal hysterektomi än hos dem som genomgår laparoskopisk hysterektomi. Urinvägsproblem samt urinvägsinkontinens förekom oftare efter vaginal hysterektomi än laparoskopisk hysterektomi. Skador på urinblåsan var vanligare efter vaginal hysterektomi än laparoskopisk hysterektomi. Empati, bemötande samt kommunikativ förmåga var en av sjuksköterskas viktigaste omvårdnadsåtgärder för patienter som genomgått en hysterektomi.

Total abdominal hysterektomi och sexualitet

SammanfattningSyftet med föreliggande systematiska litteraturstudie var att undersöka om ingreppet total abdominal hysterektomi (TAH) påverkade kvinnors sexualitet. Ett andra syfte var att granska huruvida kvinnors psykiska välmående förändrades efter operationen. För att klarlägga problemen insamlades artiklar via databaserna Blackwell Synergy, CINAHL, Elin och Pubmed. Sammanlagt 18 artiklar bedömdes med granskningsmodeller utarbetade efter bedömningsmallar av Forsberg och Wengström (2003) för artiklar med kvantitativ respektive kvalitativ ansats. Inalles 13 artiklar bedömdes såsom godkända (G) och 5 artiklar såsom väl godkända (VG). Av 18 studier rapporterades i 10 artiklar förbättrad sexualitet. Det betyder upplevelsen av bättre orgasm, ökad sexuell tillfredställelse eller lust. Beträffande psykiska symptom rapporterades ökat välbefinnande och bättre livskvalitet i 3 artiklar samt minskad ångest och depression i 5 av artiklarna. Resultaten diskuterades i termer av vikten av informerat samtycke i samråd med hälso- och sjukvårdspersonal vid fattandet av beslutet att avstå från livmodern.

Kvinnors behov av information i samband med Hysterektomi

Syftet med föreliggande systematiska litteraturstudie var att beskriva kvinnors behov av in-formation i samband med hysterektomi. Via Högskolan Dalarnas databas Elin och Blackwell Synergy söktes vetenskapliga fulltextartiklar som behandlade kvinnors informationsbehov vid livmoderoperation. Av 41 artiklar valdes 15 ut varav 8 kvantitativa och 7 kvalitativa. Dessa kvalitetsprövades med 28 kriterier från modifierade granskningsmallar efter Forsberg och Wengström (2003) samt Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006). Av artikelurvalet framkom att kvinnorna saknade information om hysterektomi i allmänhet och i synnerhet om behand-lingsalternativ samt kvinnans gynekologiska hälsa och dessutom om post-operativ sexualitet. Informationen hade betydelse för kvinnans återhämtning och välmående efter ingreppet. Den-na studie ökar vårdpersonalens förståelse för kvinnans behov av information om hysterektomi så att hon kan vara delaktig i beslutet rörande den egna kroppen.

Omvårdnad vid hysterektomi : En strukturerad litteraturstudie

Syftet med denna studie var att ta reda på vilka omvårdnadsbehov kvinnor hade inför en hysterektomi för att de skulle känna sig mer nöjda med operationens slutresultat. Denna undersökning genomfördes som en systematisk litteraturstudie och omfattade en sammanställning av totalt 16 kvalitativa och kvantitativa artiklar av måttlig till hög kvalitet. Samtliga artiklar granskades efter två modifierade granskningsmallar efter förlagor av Forsberg och Wangström (2003) och Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006), en modell för kvalitativa och en för kvantitativa artiklar, om 28 bedömningskriterier vardera. För att evidensbestämma resultaten användes graderingskriterier enligt Bahtsevani (2008). Evidensvärdet för samtliga påståenden i resultatet vilade på måttligt till starkt vetenskapligt underlag. Huvudresultatet påvisade behov inom fyra områden: a) information för beslutstagande till hysterektomi, b) information om hysterektomins påverkan på sexuallivet, c) specialistvård för kvinnor med låg livskvalitet vid malign sjukdom, samt d) extra stöd vid ångest. Resultaten diskuterades utgående från Peplaus interaktionsteori (1952) vilken innebar att sjuksköterskan bistod med kunskap och vägledning för att hjälpa patienten att fatta ett hållbart beslut. Tanken med denna studie var att den kunde ligga som grund för en informationsskrift för de kvinnor som står i beredskap att genomgå en hysterektomi för att ge dem tillgång till ny kunskap, samt besvara de vanligaste frågorna.

Kvinnans upplevelse av sin sexualitet efter hysterektomi : en bortglömd omvårdnadsfråga?

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att göra en kunskapsöversikt över vad som framkommit i tidigare forskning om kvinnans upplevelse av sin sexualitet efter genomgången hysterektomi samt vilken omvårdande funktion sjuksköterskan och övrig sjukvårdspersonal hade gällande sexualiteten. Vetenskapliga artiklar till studiens resultat söktes via sökmotorn ELIN@Dalarna samt databaserna CINAHL och PubMed. Totalt användes i resultatet 5 kvalitativa och 14 kvantitativa artiklar och deras kvalité värderades med hjälp av granskningsmallar. Genom analys av resultatet identifierades elva teman utifrån studiens två frågeställningar som ligger till grund för underrubrikerna i resultatet. Sammanfattningsvis visade resultatet att kvinnors upplevelse av sin sexualitet efter genomgången hysterektomi var individuell och inget generellt kunde sägas om huruvida sexuallivet blev bättre eller sämre efter genomgången hysterektomi. Beträffande sjuksköterskan och övrig sjukvårdspersonals omvårdande funktion visade sig att det fanns stora brister i hur frågor rörande sexualitet angreps. Sjukvårdspersonalen ansåg att dessa frågor var viktiga men många hade en tendens att lägga över ansvaret på någon annan.