Kroppsideal via Instagram

Syfte Dagens teknik har medfört en explosion av nätbaserade sociala medier där bilder av träning och kroppar är ett tydligt fenomen. Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur kroppsideal skapas och framställs på internet och framförallt sociala medier. Till hjälp användes frågeställningarna: Hur gestaltar manliga fitness-profiler sig själv och sina kroppar på den nätbaserade tjänsten Instagram? Finns det kopplingar mellan dessa profilers kroppsgestaltningar och specifika kroppsideologier? (Rosenmann & Kaplan, 2014) Metod Arbetet utfördes med netnografisk metod i grunden, en metod specifikt fokuserad på kvalitativ forskning av internet. Tre manliga fitnessprofiler samt fem av varje profils bilder valdes utifrån popularitet på Instagram för att granskas och analyseras i relation till kroppsideal. Resultat Bilderna hade gemensamma egenskaper då dessa, ofta i gymmiljö, visade avklädda, extremt muskulösa kroppar med fokus på framsidan av överkroppen. Skilda egenskaper förekom, dock inte i någon signifikant bemärkelse. Kroppsideologin metrosexuella-och konsumentmaskuliniteten (Rosenmann & Kaplan, 2014) präglade profilerna. Slutsatser Dessa fitnessprofilers framställning av sina kroppar stämde väl överens med dagens rådande muskulära kroppsideal som innefattar en slimmad, muskulös, väldefinierad kropp. Tydliga kopplingar kunde också göras till Rosenmann’s och Kaplan’s (2014) kroppsideologi; metrosexuella-och konsumentmaskuliniteten.

Mäns syn på kroppsuppfattning, träning, kost och hälsa i viktklassindelade idrotter.

Syfte Syftet är att undersöka hur mäns kroppsuppfattning kan påverkas av att tävla inom idrotter med viktklassindelning och hur detta kan uttryckas i deras syn på träning, kost och hälsa. Skälet till det är att det inte finns så mycket studier om mäns attityder till kroppen inom viktklassidrotter trots att forskningen visat att både män och kvinnor är lika missnöjda med sin vikt och kropp. ((Furnham, Badmin & Sneade 2002, Davis & Cowels 1991, Lubans & Cliff 2011, Silvberstein et. al 1988) Metod Datainsamlingsmetoden var semistrukturerad intervjumetod med en induktiv ansats, där urvalet föll på män mellan 18-35 år som är aktivt tävlande inom antingen tyngdlyftning eller kampsport. Fem män deltog i studien varav en tävlade i Brasiliansk jiujitsu, en tävlade i mixed martial arts och tre deltagare tävlade i tyngdlyftning. Analysen utgick ifrån den kroppskulturmodell presenterad av Eichberg (1988) vilken delas in i tre delar: prestationsmodellen, hälsomodellen och kroppsupplevelsemodellen. resultat Intervjuerna resulterade i fem övergripande teman. Ett resultat visar på att deltagarna och deras uppfattningar om utseendeideal var svagt uppfattade, där utseendeidealet var ett resultat av påverkan från övriga samhället, snarare än att kroppsuppfattningen var ett resultat av idrottens viktfokus. Idrotten verkade snarare förmedla ett funktionellt ideal där fokus verkade vara att hitta en viktklass där deltagaren presterar som bäst från ett mer prestationsinriktat förhållande till sin vikt och kropp med ett funktionellt ideal. slutsatser Det verkade som att deltagarna inte vill låta sitt tävlande i en viktklassidrott styra synen på sin kroppsuppfattning, utan hålla viktreglering till en avgränsad del av sporten som ett nödvändigt ont med ett funktionellt ändamål. En annan slutsats var att deltagarnas uppfattningar om utseendeideal varierade och verkade snarare grundat på ett utseendeideal av samhället i stort än ett ideal uttalat av sporten i sig.

Gymaktivas inställning till sin egen träning i förhållande till olika motivationsfaktorer

Studiens syfte var att undersöka gymaktiva kvinnors motivationsfaktorer och om dessa kan vara mer eller mindre positiv för enskilda individer. De motivationsfaktorer studien inriktade sig på är tre olika kroppsideal, det utseendemässiga kroppsidealet, funktionella kroppsidealet eller hälsomässiga kroppsidealet, som tidigare forskning beskrivit är dessa vanliga anledningar till att personer tränar. Metoden i studien är en kvalitativ innehållsanalys baserad på individuella intervjuer av 9 kvinnor i åldrarna 20-30. Studiens resultat visade på att de främsta motivationsfaktorerna var att träna för hälsan eller för utseendet. Endast en respondent visade sig träna för att få en funktionellt bättre fungerande kropp. Vidare framkom att alla motivationsfaktorerna hade positiv inverkan på måendet, dock visade det sig också att de som tränade för det utseendemässiga kroppsidealet kände en del negativa aspekter som t.ex. mer press än vad de som tränade för det hälsomässiga kroppsidealet gjorde. Samtliga respondenter kände att motivationen gick i perioder vilket tyder på att motivationsfaktorn inte verkar ha en inverkan på motivationsgraden