35 resultados para Kost
Resumo:
Syftet med litteraturstudien var att beskriva barns, föräldrars och andra vuxnas tankar om barns kost, fysiska aktivet, övervikt och fetma. Syftet var vidare att beskriva vilken vägledning föräldrarna får av vårdpersonal. Sökorden som användes var child, children, childhood, obesity, prevention, health promotion, information, results, primary care, perceptions, care, nurse, qualitative, quantitative, fetma, övervikt och barn. Resultatet baserades på sju stycken kvalitativa artiklar, tio stycken kvantitativa artiklar samt en litteraturstudie som söktes i ELIN@Dalarna, www.google.se, www.fhi.se och på www.sbu.se och som därefter granskades av uppsatsförfattarna. I denna litteraturstudie framkom att barns inställning till mat och fysisk aktivitet är beroende på deras ålder. Alla barnen hade uppfattningen att hälsosam kost och fysisk aktivitet var vik¬tigt, men graden av kunskap varierade bland åldrarna. Föräldrar var av den åsikten att deras barn visste skillnaden mellan hälsosam och ohälsosam kost. Det visade sig dock att vissa föräldrar inte hade så god kunskap om vad hälsosam kost¬hållning är. Föräldrar uttryckte en önskan om att deras barn skulle få större möjligheter till att utöva fysisk aktivitet och de ansåg att det största ansvaret för detta låg på dem själva som föräldrar. Många föräldrar ansåg att fetma hos barn var ett allvarligt problem men det var inte alla som insåg att deras eget barn var överviktigt eller led av fetma. Hälso- och sjukvårds¬personal använde ofta kost - och motionsråd i mötet med barn med övervikt/fetma i stället för läkemedel, alltför restriktiva dieter eller kirurgi. Det var viktigt att involvera föräldrarna i ar¬betet eftersom det var mycket begärt att barn ensamma skulle ta ansvar för sina kost- och mo¬tionsvanor.
Resumo:
Syftet med denna studie var att undersöka vad kost och fysisk aktivitet har för betydelse för övervikt och fetma hos barn. Metod: En systematisk litteraturstudie där artiklarna är hittade på databaserna Elin@dalarna, Pubmed+ och Blackwell Synergy. Resultat: Kost och fysisk aktivitet har stor betydelse för övervikt och fetma bland barn och ungdomar. Goda kostvanor tillsammans med fysisk aktivitet bör föräldrarna introducera för barnen redan i tidig ålder, eftersom barnen fortsätter leva med de vanor de lär sig i barndomen. Föräldrarna kan introducera goda kostvanor genom att sätta gränser för hur mycket onyttig mat barnen får äta och alltid se till att barnen har tillgång till frukt och liknande hemma, eftersom det ökar deras intag av detta. TV och andra stillasittande aktiviteter ökar vilket i sin tur leder till att övervikten ökar bland barn. Genom att begränsa dessa aktiviteter och inte tillåta barnen att ha egen TV på rummet kan föräldrarna lättare hjälpa barnen att bibehålla deras normalvikt. Genom att begränsa TV tittandet begränsas också mängden reklam som har visat sig påverka barnen negativt. Primärvård och barnhälsovård bör vara uppmärksamma på barn som är överviktiga och ge föräldrar information om hälsosam mat och vikten av fysisk aktivitet.
Resumo:
Syftet med arbetet var att undersöka hur skolan ser på kost och hälsa, samt elevers matvanor. Hur viktiga är dessa frågor för skolan, finns strategier för ett arbete kring detta? För att nå syftet har intervjuer gjorts med representanter för statliga skolmyndigheter – Myndigheten för skol-utveckling (MSU) och Nationellt centrum för främjandet av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF). Även kommunala kostchefer och gymnasierektorer från två olika kommuner (Leksand och Gävle) har intervjuats. Resultatet av undersökningen är att det råder skilda uppfattningar om kost- och hälsofrågorna hos dessa ansvariga för skolan. Mest engagerade är de statliga skolmyndigheterna, som också efterlyser mer konkreta formuleringar om kosten i läroplanen. De intervjuade rektorerna delar inte denna uppfattning. Kostcheferna vill ha in mer kostkunskap i skolans undervisning. Det råder oenighet även om godis- och läskförsäljning i skolan. Satsningen på ekologiska alternativ går dåligt: Ingen skola serverar ekologiska livsmedel; ingen av kommun-erna gör för närvarande en satsning på detta, trots de statliga direktiven. Helhetsbilden är ändå att skolorna arbetar med kost- och hälsofrågorna i ett bredare, större (mer abstrakt) perspektiv, t.ex. inom ämnen som Livskunskap och Samhällskunskap, där de globala miljöfrågorna diskuteras.
Resumo:
Syfte Syftet är att undersöka hur mäns kroppsuppfattning kan påverkas av att tävla inom idrotter med viktklassindelning och hur detta kan uttryckas i deras syn på träning, kost och hälsa. Skälet till det är att det inte finns så mycket studier om mäns attityder till kroppen inom viktklassidrotter trots att forskningen visat att både män och kvinnor är lika missnöjda med sin vikt och kropp. ((Furnham, Badmin & Sneade 2002, Davis & Cowels 1991, Lubans & Cliff 2011, Silvberstein et. al 1988) Metod Datainsamlingsmetoden var semistrukturerad intervjumetod med en induktiv ansats, där urvalet föll på män mellan 18-35 år som är aktivt tävlande inom antingen tyngdlyftning eller kampsport. Fem män deltog i studien varav en tävlade i Brasiliansk jiujitsu, en tävlade i mixed martial arts och tre deltagare tävlade i tyngdlyftning. Analysen utgick ifrån den kroppskulturmodell presenterad av Eichberg (1988) vilken delas in i tre delar: prestationsmodellen, hälsomodellen och kroppsupplevelsemodellen. resultat Intervjuerna resulterade i fem övergripande teman. Ett resultat visar på att deltagarna och deras uppfattningar om utseendeideal var svagt uppfattade, där utseendeidealet var ett resultat av påverkan från övriga samhället, snarare än att kroppsuppfattningen var ett resultat av idrottens viktfokus. Idrotten verkade snarare förmedla ett funktionellt ideal där fokus verkade vara att hitta en viktklass där deltagaren presterar som bäst från ett mer prestationsinriktat förhållande till sin vikt och kropp med ett funktionellt ideal. slutsatser Det verkade som att deltagarna inte vill låta sitt tävlande i en viktklassidrott styra synen på sin kroppsuppfattning, utan hålla viktreglering till en avgränsad del av sporten som ett nödvändigt ont med ett funktionellt ändamål. En annan slutsats var att deltagarnas uppfattningar om utseendeideal varierade och verkade snarare grundat på ett utseendeideal av samhället i stort än ett ideal uttalat av sporten i sig.
Resumo:
A selection of interesting papers that were published in the two months before our press date in major journals most likely to report significant results in biotechnology.
Resumo:
CONTEXT: In populations of older adults, prediction of coronary heart disease (CHD) events through traditional risk factors is less accurate than in middle-aged adults. Electrocardiographic (ECG) abnormalities are common in older adults and might be of value for CHD prediction. OBJECTIVE: To determine whether baseline ECG abnormalities or development of new and persistent ECG abnormalities are associated with increased CHD events. DESIGN, SETTING, AND PARTICIPANTS: A population-based study of 2192 white and black older adults aged 70 to 79 years from the Health, Aging, and Body Composition Study (Health ABC Study) without known cardiovascular disease. Adjudicated CHD events were collected over 8 years between 1997-1998 and 2006-2007. Baseline and 4-year ECG abnormalities were classified according to the Minnesota Code as major and minor. Using Cox proportional hazards regression models, the addition of ECG abnormalities to traditional risk factors were examined to predict CHD events. MAIN OUTCOME MEASURE: Adjudicated CHD events (acute myocardial infarction [MI], CHD death, and hospitalization for angina or coronary revascularization). RESULTS: At baseline, 276 participants (13%) had minor and 506 (23%) had major ECG abnormalities. During follow-up, 351 participants had CHD events (96 CHD deaths, 101 acute MIs, and 154 hospitalizations for angina or coronary revascularizations). Both baseline minor and major ECG abnormalities were associated with an increased risk of CHD after adjustment for traditional risk factors (17.2 per 1000 person-years among those with no abnormalities; 29.3 per 1000 person-years; hazard ratio [HR], 1.35; 95% CI, 1.02-1.81; for minor abnormalities; and 31.6 per 1000 person-years; HR, 1.51; 95% CI, 1.20-1.90; for major abnormalities). When ECG abnormalities were added to a model containing traditional risk factors alone, 13.6% of intermediate-risk participants with both major and minor ECG abnormalities were correctly reclassified (overall net reclassification improvement [NRI], 7.4%; 95% CI, 3.1%-19.0%; integrated discrimination improvement, 0.99%; 95% CI, 0.32%-2.15%). After 4 years, 208 participants had new and 416 had persistent abnormalities. Both new and persistent ECG abnormalities were associated with an increased risk of subsequent CHD events (HR, 2.01; 95% CI, 1.33-3.02; and HR, 1.66; 95% CI, 1.18-2.34; respectively). When added to the Framingham Risk Score, the NRI was not significant (5.7%; 95% CI, -0.4% to 11.8%). CONCLUSIONS: Major and minor ECG abnormalities among older adults were associated with an increased risk of CHD events. Depending on the model, adding ECG abnormalities was associated with improved risk prediction beyond traditional risk factors.
Resumo:
"Mémoire présenté à la Faculté des études supérieures en vue de l'obtention du grade de LL.M. en droit option droit des affaires"
Resumo:
Im Rahmen der Arbeit wird den Fragen nachgegangen, inwiefern der Konsum von Öko-Lebensmitteln in Familien mit Kindern im zeitlichen Verlauf Veränderungen unterliegt und worin Veränderungen im Öko-Lebensmittelkonsum in Familien mit Kindern begründet sind. Aus den hierzu gewonnenen Erkenntnissen werden Schlussfolgerungen für die Konsumentenforschung und das Marketing von Öko-Produkten gezogen. Theoretische Grundlage stellen der Familienzyklus sowie Forschungsergebnisse zum Konsumentenverhalten in Familien und zum Konsum von Öko-Lebensmitteln in Familien dar. Für die empirische Bearbeitung der Forschungsfragen wurde ein qualitatives Forschungsdesign gewählt. Der Forschungsprozess gliederte sich in drei Wellen der Datenerhebung und -auswertung. Im Rahmen dessen wurden Eltern mithilfe problemzentrierter Interviews zur Entwicklung des Öko-Konsums in ihren Familien befragt. Die Interviews wurden computergestützt und in Anlehnung an die Kodierprozeduren offenes und axiales Kodieren der Grounded Theory ausgewertet. Ergebnis der Datenanalyse sind drei Zusammenhangsmodelle, die zu einer Erklärung von Veränderungen im Öko-Lebensmittelkonsum von Familien beitragen. Veränderungen können demnach erstens in einer Erhöhung der Konsumintensität während einer Schwangerschaft bestehen. Als Bedingungen hierfür konnten ein verstärktes Bewusstsein für Öko-Produkte, die körperliche Konstitution der Mutter sowie die Unterstützung durch die soziale Umwelt identifiziert werden. Weitere Bedingungen stellen Lebensmittelskandale sowie eine gute Verfügbarkeit von Öko-Produkten dar. Handlungsstrategien der Eltern beziehen sich auf das Wohlergehen des noch ungeborenen Kindes (Förderung der Gesundheit, Erhalten der zukünftigen Lebenswelt, Orientierung für die spätere Ernährung des Kindes) sowie auf das Wohlergehen der werdenden Mutter (Förderung der Gesundheit, Förderung des Wohlbefindens, Umgang mit schwangerschaftsbedingten Beschwerden). Zweitens können Veränderungen des Öko-Lebensmittelkonsums in einer Erhöhung der Konsumintensität ab dem Zeitpunkt der Umstellung der Ernährung eines Kindes auf eine Beikosternährung bestehen. Bedingungen hierfür sind eine verstärkte Beachtung von Öko-Produkten, die körperliche Konstitution des Kindes, die Abstimmung von Familien- und Baby-Kost, der Austausch mit und die Unterstützung durch die soziale Umwelt sowie der Wunsch von Eltern, einen Beitrag zum Öko-Landbau zu liefern. Bedingungen können außerdem eine gute Verfügbarkeit von Öko-Produkten sowie der Einfluss von Medien darstellen. Handlungsstrategien der Eltern beziehen sich auf die Ernährung des Kindes (Förderung der Gesundheit, Förderung der Geschmackssozialisation) und auf die Ernährung der restlichen Familie (effiziente Beschaffung und Verwendung von Lebensmitteln, Förderung des Wohlbefindens der Eltern). Drittens können Veränderungen im Öko-Lebensmittelkonsum in Familien in einem Rückgang der Konsumintensität während des Übergangs von Kindern ins Jugendalter bestehen. Bedingungen hierfür bestehen in der Konsequenz, mit der Eltern konventionellen Lebensmittelwünschen ihrer Kinder nachgeben, in der Beurteilung von Lebensmitteln durch die Eltern sowie in der Intensität, mit der Kinder ihre Wünsche einfordern. Handlungsstrategien der Eltern sind darauf ausgerichtet Kindern einen Wunsch zu erfüllen, sich gegenüber diesen liberal zu verhalten, Konflikte mit Kindern zu vermeiden oder diese ihre eigenen Erfahrungen sammeln zu lassen. Die Ergebnisse tragen zu einer theoretischen Fundierung des Zusammenhangs zwischen Familienzyklus und dem Öko-Lebensmittelkonsum in Familien bei und zeigen, dass dieser ein sinnvolles theoretisches Bezugssystem für Veränderungen der Konsumintensität von Öko-Produkten darstellt. Für die Konsumentenforschung tragen die Ergebnisse zu einem differenzierten Verständnis von Ober- und Untergrenzen von Familienzyklusstadien bei. Es zeigt sich weiterhin, dass Veränderungen des Öko-Konsums unter anderem unter dem Einfluss der sozialen Umwelt stehen. Im Hinblick auf das Marketing kann insbesondere geschlussfolgert werden, dass bei bestimmten Produktkategorien die Bedürfnisse jugendlicher Zielgruppen verstärkt berücksichtigt werden sollten. Zur Bindung junger Familien ist darauf hinzuwirken, einen Mehraufwand bei der Beschaffung von Öko-Produkten auszuschließen. Für die Ansprache der Zielgruppe Schwangere erscheinen Kommunikationsbotschaften geeignet, die sich auf das Wohlbefinden von Kind und Mutter und auf Nachhaltigkeitsaspekte beziehen. Eltern mit Kindern im Übergang zu einer Beikosternährung könnten gezielt durch Kommunikationsbotschaften angesprochen werden, die in Zusammenhang mit der Förderung der Gesundheit und der Geschmacksozialisation von Kindern stehen.
Resumo:
Die Beiträge dieser Veröffentlichung sind aus Vorträgen anlässlich der Postdoc-Konferenz zu Ehren von Prof. Dr. Detlev Ipsen, der sich im September 2010 aus dem Universitätsdienst verabschiedete, entstanden. Das inhaltliche Kernprogramm der Postdoc-Konferenz war bewusst auf sehr unterschiedliche Perspektiven auf den Raum und die Raumwahrnehmung ausgerichtet und bildet sich auch in den Beiträgen dieser Veröffentlichung ab. Elisabeth Heidenreich widmet sich in ihrem Beitrag „Der moderne Dschihad und seine (sakralen) Räume“ den technischen Räumen des islamistischen Terrorismus. Hans-Ulrich Werner zeigt in seinem Beitrag „SoundScapes als Klang und Raum“ verschiedene Begegnungen der Musik- und Klangwissenschaft mit der Stadt- und Umweltplanung auf und setzt sich mit der Bedeutung und Transformation von „Klangräumen“ in der Planung auseinander. Der Beitrag von Susanne Kost „Kulturbedingte Unterschiede im Landschaftsbewusstsein – eine Annäherung“ analysiert, wie und wodurch sich bestimmte Handlungs- und Wahrnehmungsweisen in Kulturen entwickelt haben könnten und ob sich am Beispiel der Niederlande bestimmte Muster der Landschaftswahrnehmung identifizieren lassen. Ilya Maharika erörtert in seinem Beitrag „Urban Gene of Desakota. A Dynamic of Indonesian Urban-Rural Continuum with the Case of Yogyakarta Region” internationale Phänomene und Dynamiken im Stadt-Land-Gefüge.
Resumo:
El objetivo de la presente monografía de grado es analizar la relación entre la identidad dentro de Rusia y la política exterior de dicho Estado hacia la región de Abjasia. Se analiza y explica la manera en que los referentes identitarios dentro de Rusia en el periodo 2000-2008 influyen en las decisiones de política exterior que Rusia tomó hacia Abjasia en el campo militar y político. Se efectúa una revisión de textos (transcripciones de intervenciones y textos escritos) del Presidente y Primer Ministro de la Federación Rusa entre 2000 y 2008 para encontrar los referentes identitarios que determinan el comportamiento de Rusia hacia otros Estados y la forma en que influenciaron sus acciones con respecto a Abjasia.
Resumo:
Previous research has shown that often there is clear inertia in individual decision making---that is, a tendency for decision makers to choose a status quo option. I conduct a laboratory experiment to investigate two potential determinants of inertia in uncertain environments: (i) regret aversion and (ii) ambiguity-driven indecisiveness. I use a between-subjects design with varying conditions to identify the effects of these two mechanisms on choice behavior. In each condition, participants choose between two simple real gambles, one of which is the status quo option. I find that inertia is quite large and that both mechanisms are equally important.
Resumo:
Group show, curated by Invisible Exports Gallery. Featuring work by Michael Bilsborough, Lizzi Bougatsos, BREYER P-ORRIDGE, Asger Carlsen, Troels Carlsen, Walt Cassidy, Andy Coolquitt, Vaginal Davis, Carlton DeWoody, Joey Frank, Paul Gabrielli, Ludovica Gioscia, Luis Gispert, Terence Hannum, Karen Heagle, Timothy Hull, Doug Ischar, Brian Kenny, Jeremy Kost, Aaron Krach, Yeni Mao, Leigha Mason, Mark McCoy, Robert Melee, Lucas Michael, Jennifer Needleman, Brent Owens, Paul P., Paolo Di Paolo, Franklin Preston, John Russell, Xaviera Simmons, Duston Spear, Scott Treleaven, Ramon Vega, Jordan Wolfson, Dustin Yellin