Interkulturellt synsätt i konflikt med konstruktionen av "De andra" : En textanalys av läroböcker i engelska för gymnasiet utgivna i Sverige under åren 1995-2003

Syftet med denna uppsats är att genom textanalys granska ett antal läroböcker i Engelska A för gymnasiet, utgivna i Sverige under tiden 1995-2003, för att därigenom utforska i vilken mån ett interkulturellt synsätt kommer till uttryck i dessa läroböcker. Slutsatserna som dras utifrån studien visar att ett interkulturellt synsätt betonar ett dynamiskt möte, där mötet leder till en djupare förståelse av sig själv och andra. För att mötet skall vara framgångsrikt förordas en plats utanför den egna och den andres kultur, vilken möjliggör ett utvidgande av den egna horisonten. Vidare visar textanalysen av läroböckerna att en vanligt förekommande skildring av kulturer i den övriga världen, är konstruktionen av ”de andra”, som skiljer sig mot hur den engelsktalande vita kulturen skildras som ”oss”. Den dolda värdering som konstruerar västvärlden till ”oss” och den övriga världen till ”dem”, är värderingar som inte medverkar till ett interkulturellt synsätt. De texter i läroböckerna som understödjer konstruktionen av ”de andra”, motverkar ett interkulturellt synsätt. Här skall också nämnas att ett icke omnämnande av andra kulturer än den vita västerländska och därutöver ett omnämnande av dessa i relation till problem och rasism, inte heller kan ses som medverkande till ett interkulturellt synsätt. Dock finns därutöver några texter i läroböckerna som nyanserat beskriver det mänskliga ”oss” och inte betonar ”vi och de andra”, och dessa kan sägas medverka till ett interkulturellt synsätt.

Kommunikation und Konflikt. Kulturkonzepte der interkulturellen Germanistik

Interkulturelles Denken basiert auf Kulturkonzepten der jeweils daran Beteiligten. Im Verhältnis, welches die Räume und individuellen Ausprägungen der einzelnen Kulturen zueinander herausbilden, formen sich verschiedene Kombinationen von Kommunikation und Konflikt: Dabei stehen auf der einen Seite die Möglichkeiten, ja Notwendigkeiten von Kommunikation und Dialog, auf der anderen Seite die Realität von oft starken Konflikten bzw. Konfliktpotentialen, durch unterschiedliche Ausgangspositionen verursacht oder ausgelöst und daher divergierenden Interessen. In der Sprache und in der mit den Mitteln der Sprache gestalteten Literatur (im weitesten Sinn) findet dieser Befund auf die unterschiedlichste Weise seinen Niederschlag. Dies betrifft auch und erst recht den wissenschaftlichen Umgang damit, also jede interkulturell motivierte Interpretation.