Våga visa olikheter! : En kvalitativ studie om hur förskollärare talar om sitt arbete med att utveckla interkulturalitet i förskolan

The purpose of this study is to examine how preschool teachers talk about how they work with developing interculturality in preschool. The study is based on the following questions:   How do the teachers describe the work with interculturality in multicultural groups of children?   How do the teachers describe the work with interculturality in monocultural groups of children?   What are the differences between these descriptions?   Through qualitative interviews with five preschool teachers working at two preschools we have analyzed how they talk about their work to develop interculturality. The first preschool has multicultural groups of children, and the second preschool has monocultural groups of children. In this study we have assumed the intercultural perspective as described by Lorentz (2014). The results show that the preschool with multicultural groups of children works actively with interculturality, while the preschool with monocultural groups of children does not work with interculturality, although the teachers have experience and ideas of how to work with interculturality.

Interkulturellt synsätt i konflikt med konstruktionen av "De andra" : En textanalys av läroböcker i engelska för gymnasiet utgivna i Sverige under åren 1995-2003

Syftet med denna uppsats är att genom textanalys granska ett antal läroböcker i Engelska A för gymnasiet, utgivna i Sverige under tiden 1995-2003, för att därigenom utforska i vilken mån ett interkulturellt synsätt kommer till uttryck i dessa läroböcker. Slutsatserna som dras utifrån studien visar att ett interkulturellt synsätt betonar ett dynamiskt möte, där mötet leder till en djupare förståelse av sig själv och andra. För att mötet skall vara framgångsrikt förordas en plats utanför den egna och den andres kultur, vilken möjliggör ett utvidgande av den egna horisonten. Vidare visar textanalysen av läroböckerna att en vanligt förekommande skildring av kulturer i den övriga världen, är konstruktionen av ”de andra”, som skiljer sig mot hur den engelsktalande vita kulturen skildras som ”oss”. Den dolda värdering som konstruerar västvärlden till ”oss” och den övriga världen till ”dem”, är värderingar som inte medverkar till ett interkulturellt synsätt. De texter i läroböckerna som understödjer konstruktionen av ”de andra”, motverkar ett interkulturellt synsätt. Här skall också nämnas att ett icke omnämnande av andra kulturer än den vita västerländska och därutöver ett omnämnande av dessa i relation till problem och rasism, inte heller kan ses som medverkande till ett interkulturellt synsätt. Dock finns därutöver några texter i läroböckerna som nyanserat beskriver det mänskliga ”oss” och inte betonar ”vi och de andra”, och dessa kan sägas medverka till ett interkulturellt synsätt.

Audiovisual Storytelling and Ideological Horizons : Audiences, Cultural Contexts and Extra-textual Meaning Making

Abstract: Audiovisual Storytelling and Ideological Horizons: Audiences, Cultural Contexts and Extra-textual Meaning Making In a society characterized by mediatization people are to an increasing degree dependent on mediated narratives as a primary means by which we make sense of our experience through time and our place in society (Hoover 2006, Lynch 2007, Hjarvard 2008, Hjarvard & Lövheim 2012). American media scholar Stewart Hoover points to symbols and scripts available in the media environment, what he call the “symbolic inventory” out of which individuals make religious or spiritual meaning (Hoover 2006: 55). Vernacular meaning-making embedded in everyday life among viewers’ dealing with fiction narratives in films and tv-series highlight a need for a more nuanced understanding of complex audiovisual storytelling. Moving images provide individuals with stories by which reality is maintained and by which humans construct ordered micro-universes for themselves using film as a resource for moral assessment and ideological judgments about life (Plantinga 2009, Johnston 2010, Axelson 2015). Important in this theoretical context are perspectives on viewers’ moral frameworks (Zillman 2005, Andersson & Andersson 2005, Frampton 2006, Avila 2007).This paper presentation will focus on ideological contested meaning making where audiences of different cultural background engage emotionally with filmic narratives, possibly eliciting ideological and spiritual meaning-making related to viewers’ personal world views. Through the example of the Homeland tv-series I want to discuss how spectators’ cultural, religious, political and ideological identities could be understood playing a role in the interpretative process of decoding content. Is it possible to trace patterns of different receptions of the multilayered and ambiguous story depicted in Homeland by religiously engaged Christians and Moslems as well as non-believers, in America, Europe and Middle East? How is the fiction narrative dealt with by spectators in the audience in different cultural contexts and how is it interpreted through the process of extra-text evaluation and real world2understanding in a global era preoccupied with war on terror? The presentation will also discuss methodological considerations about how to reach out to audiences anchored in different cultural context.