Kost, fysisk aktivitet, övervikt och fetma hos barn : en litteraturstudie

Syftet med litteraturstudien var att beskriva barns, föräldrars och andra vuxnas tankar om barns kost, fysiska aktivet, övervikt och fetma. Syftet var vidare att beskriva vilken vägledning föräldrarna får av vårdpersonal. Sökorden som användes var child, children, childhood, obesity, prevention, health promotion, information, results, primary care, perceptions, care, nurse, qualitative, quantitative, fetma, övervikt och barn. Resultatet baserades på sju stycken kvalitativa artiklar, tio stycken kvantitativa artiklar samt en litteraturstudie som söktes i ELIN@Dalarna, www.google.se, www.fhi.se och på www.sbu.se och som därefter granskades av uppsatsförfattarna. I denna litteraturstudie framkom att barns inställning till mat och fysisk aktivitet är beroende på deras ålder. Alla barnen hade uppfattningen att hälsosam kost och fysisk aktivitet var vik¬tigt, men graden av kunskap varierade bland åldrarna. Föräldrar var av den åsikten att deras barn visste skillnaden mellan hälsosam och ohälsosam kost. Det visade sig dock att vissa föräldrar inte hade så god kunskap om vad hälsosam kost¬hållning är. Föräldrar uttryckte en önskan om att deras barn skulle få större möjligheter till att utöva fysisk aktivitet och de ansåg att det största ansvaret för detta låg på dem själva som föräldrar. Många föräldrar ansåg att fetma hos barn var ett allvarligt problem men det var inte alla som insåg att deras eget barn var överviktigt eller led av fetma. Hälso- och sjukvårds¬personal använde ofta kost - och motionsråd i mötet med barn med övervikt/fetma i stället för läkemedel, alltför restriktiva dieter eller kirurgi. Det var viktigt att involvera föräldrarna i ar¬betet eftersom det var mycket begärt att barn ensamma skulle ta ansvar för sina kost- och mo¬tionsvanor.

Övervikt och fetma hos barn : Betydelsen av kost och fysisk aktivitet samt vårdens insatser

Syftet med denna studie var att undersöka vad kost och fysisk aktivitet har för betydelse för övervikt och fetma hos barn. Metod: En systematisk litteraturstudie där artiklarna är hittade på databaserna Elin@dalarna, Pubmed+ och Blackwell Synergy. Resultat: Kost och fysisk aktivitet har stor betydelse för övervikt och fetma bland barn och ungdomar. Goda kostvanor tillsammans med fysisk aktivitet bör föräldrarna introducera för barnen redan i tidig ålder, eftersom barnen fortsätter leva med de vanor de lär sig i barndomen. Föräldrarna kan introducera goda kostvanor genom att sätta gränser för hur mycket onyttig mat barnen får äta och alltid se till att barnen har tillgång till frukt och liknande hemma, eftersom det ökar deras intag av detta. TV och andra stillasittande aktiviteter ökar vilket i sin tur leder till att övervikten ökar bland barn. Genom att begränsa dessa aktiviteter och inte tillåta barnen att ha egen TV på rummet kan föräldrarna lättare hjälpa barnen att bibehålla deras normalvikt. Genom att begränsa TV tittandet begränsas också mängden reklam som har visat sig påverka barnen negativt. Primärvård och barnhälsovård bör vara uppmärksamma på barn som är överviktiga och ge föräldrar information om hälsosam mat och vikten av fysisk aktivitet.

Fysisk aktivitet för patienter med Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom : en systematisk litteraturstudie

Syfte: Att beskriva hur olika former av fysisk aktivitet kunde påverka patienter med sjukdomen KOL och vilka faktorer som inverkade på dessa patienters möjligheter att vara fysiskt aktiva, samt att beskriva hur sjuksköterskan genom patientutbildning kunde hjälpa patienter till ökad fysisk aktivitet. Metod: Studien har genomförts i form av en systematisk litteraturstudie. Till resultatet har använts 16 kvantitativa och en kvalitativ artikel. Resultat: Resultatet visade att träning både i grupp och individuellt förbättrade livskvalitet, fysisk förmåga och andnöd. Träning motverkade också kakexi och minskade risken för depression. Både konditionsträning och styrketräning var värdefulla träningsformer. Efter en intensivare träningsperiod var det viktigt att bibehålla resultatet, detta kunde ske genom fortsatt träning på hemorten efter rehabilitering och genom att träna regelbundet men inte lika ofta. Faktorer som kunde påverka träning positivt var tillgång till syrgas, även för patienter med saturation över 88 procent, samt ett adekvat näringsintag som var viktigt för att orka träna. Det var värdefullt för sjuksköterskan att notera graden av fysisk aktivitet i omvårdnadsplanen för varje patient, eftersom detta gav information om hur patienten mådde. Det var också viktigt att lyssna till patientens tankar, eftersom fysisk aktivitet hade olika betydelse för olika individer. Genom undervisning kunde sjuksköterskan hjälpa patienten att bli mer fysiskt aktiv. Dels genom att förklara hur den nedåtgående aktivitetsspiralen påverkar, men också genom att stärka patientens självtillit, för att våga vara fysiskt aktiv. En kombination av träning, undervisning och andningsteknik tycktes vara särskilt värdefullt för personer med diagnosen KOL

Viljan till fysisk aktivitet : En intervention avsedd att stimulera ungdomar att bli fysiskt aktiva

Jenny Isberg (2009): Viljan till fysisk aktivitet – en intervention avsedd att stimulera ungdomar att bli fysiskt aktiva. Örebro Studies in Sport Sciences 6, 141 pp. Physical education (PE) at school may play an important role in the process of becoming physically active in the adolescence and in developing a physically active lifestyle. The opportunities for teachers to provide positive physical activity experiences to the student population extend regularly over the school terms. For some students, PE can be the only opportunity they have to be physically active. Therefore it is important that the students become motivated to practice physical activity and know the purpose with physical activity. The overall purpose of this dissertation was to investigate the possibilities to motivate youth, 12-16 years old, to practice physical activity and hopefully to stimulate them to continue to be physically active in young adulthood. The sample consisted of 122 Swedish compulsory school students (12-16 years old), 51 girls and 71 boys, who were either physically inactive, physically active but not formal members of sport clubs, or physically active and members of a sport club. They used a self-monitoring instrument to describe their physical activity and we compared their self-reported physical activity with their actual VO2 capacity and physical status. The self-monitoring instrument was further validated against an activity monitor, RT3. The intervention lasted one and a half years, and four to five years later a follow-up study was done. Using a quasi-experimental design, the three groups of participants were compared with youths who did not use the self-monitoring instrument. The main findings were that the associations between the accelerometer counts and the activities the students recorded in the self-monitoring instrument were high. The participants  in Group 1 (physically inactive) continued exercising nearly to the same extent as during the intervention while youths in a matched control group did not develop regular physical activity habits. Concerning Group 2 (exercisers), participants in the intervention group were more physically active both during the intervention and at follow-up, compared with a matched control group of exercisers who did not use the self-monitoring instrument. In Group 3 (sport team members), there was no difference between the intervention group and a matched control group after the intervention or at follow-up.  The conclusion of these main findings was that when someone motivates students to continue being physically active and to change their physical activity patterns in a positive direction, the self-monitoring instrument can be a door-opener for youths who are physically inactive or regularly active outside sports clubs.

Möjligheter till motivation för fysisk aktivitet : En interventionsstudie avsedd att motivera elever till fysisk aktivitet genom självbestämmande

Syftet med studien var att under en femveckorsperiod undersöka möjligheterna till att förändra elevers motivation till fysisk aktivitet. Utifrån detta syfte formulerades följande frågeställning: Vad sker med elevers motivation till fysisk aktivitet om den praktiska undervisningen utformas efter self-determination theory? För att utforma den praktiska undervisningen efter self-determination theory valdes Engstöms praktiker som en grund och stöttepelare i planeringen och genomförandet av lektionerna. Vilket gav en underliggande frågeställning till den ovanstående: - Vilka praktiker finns representerade i underökningsgruppen? Studien har genomförts på en högstadieskola i mellersta Sverige, där två klasser i årskurs (åk) 8 valdes ut att delta i studien. I undersökningsgruppen blev urvalet 14 elever och i kontrollgruppen 9 elever. Undersökningsgruppen genomförde en praktikenkät innan interventionen, vilken låg till grund i planeringen och genomförandet av lektionerna. De två klasserna genomförde en motivationsenkät före och efter interventionen för att mäta motivationsnivån. Resultatet av interventionsstudien visar att det skedde en viss förändring i de olika motivationsnivåerna. Det fanns dock ingen statistisk signifikant skillnad mellan test ett och test två på någon av motivationsnivåerna, varken hos undersökningsgrupp eller hos kontrollgrupp.

Betydelsen av fysisk aktivitet för att lindra depressiva besvär hos ungdomar

Syfte: Att utifrån litteratur belysa betydelsen av fysisk aktivitet för att lindra depressiva besvär hos ungdomar. Design: Studien har utförts som en litteraturöversikt. Metod: Litteratur som publicerats mellan 2001-2012 söktes fram i databaserna PsycINFO och CINAHL. Sammanlagt 14 vetenskapliga artiklar har granskats och använts i litteraturöversikten. Resultat: Fysisk aktivitet har visat sig ha en positiv effekt på depression hos ungdomar. Fysisk aktivitet visade på en dämpande effekt på depressiva symtom, och påvisade att viktiga effekter av fysisk aktivitet ger en lindring av depressiva symtom. Skillnader mellan yngre tonåringar och äldre tonåringar är att de yngre tenderar att ha högre deltagande i fysisk aktivitet gentemot de äldre, varav mängden fysisk aktivitet minskar från de tidiga tonåren till de äldre. Familjefaktorer har ett starkt samband med fysisk aktivitet. Ungdomar som har en god relation med sina föräldrar har också ett större deltagande i olika fysiska aktiviteter. Flickor löper större risk än pojkar att drabbas av depression. Förebyggande strategier avseende fysisk aktivitet kan vara framgångsrika, och det är viktigt att ha fokus på ungdomar med en historia av psykisk ohälsa och hälsoriskbeteenden för att minska risken för fortsatt utveckling av psykiska problem. Slutsats: Depression hos ungdomar skapar en sämre livskvalitet. Fysisk aktivitet är en viktig del av välmåendet och bör framhävas i relation till psykisk ohälsa hos unga. Att uppmärksamma flickors tendenser till ett sämre mående är en viktig del i omvårdnadsarbetet. Det är viktigt att som sjuksköterska ha vetskap om sambandet mellan fysisk aktivitet och depressiva symtom för att kunna arbeta preventivt och applicera kunskapen i det dagliga arbetslivet och i möten med ungdomar.

Sjukvårdspersonals upplevelser av underlättande och försvårande faktorer vid förskrivning av fysisk aktivitet på recept, FaR : Intervjustudie

Inledning: Studier påvisar att livsstilsrelaterade sjukdomar ständigt ökar och att fysisk inaktivitet bidrar till detta, likaså att FaR ej används i den utsträckning som det skulle behövas. Syfte: Att belysa för distriktssköterskor vilka underlättande och försvårande faktorer sjukvårdspersonal kan uppleva vid förskrivning av fysisk aktivitet på recept, FaR. Metod: En empirisk fenomenografisk intervjustudie med kvalitativ ansats. Fokusgruppsintervjuer med nio deltagare utfördes på tre vårdcentraler. Huvudresultat: Underlättande och försvårande faktorer framkom inom organisation samt i mötet mellan sjukvårdspersonal och patient, exempelvis stöd från cheferna, utbildning och motiverade patienter var underlättande faktorer. Försvårande faktorer var exempelvis tidsbrist, avsaknad av teamarbete samt negativ inställning till FaR. Konklusion: Chefernas engagemang samt patienternas inställning till fysisk aktivitet och FaR var områden som framkom vara av stor betydelse när sjukvårdspersonal skulle förskriva FaR. Att chefer gav sjukvårdspersonalen resurser för att möjliggöra arbetet med FaR, i form av tid, utbildning och teamarbete ansågs vara en grundläggande faktor. Hälsofrämjande synsätt och prioritering av FaR hos cheferna ger spridning och förankring hos sjukvårdspersonalen. Patienternas inställning till egenvård och fysisk aktivitet var en betydande faktor vid förskrivning av FaR. Där har distriktssköterskor en huvuduppgift i att motivera patienterna till livsstilsförändringar och egenvård samt informera om fysisk aktivitets inverkan på hälsan.

Barnmorskors strategier för att främja fysisk aktivitet under graviditeten : En Kvalitativ Intervjustudie

Fysisk aktivitet är viktigt för att främja hälsa och förebygga ohälsa och bör även rekommenderas till kvinnor under graviditeten. Barnmorskan har en central roll i det hälsofrämjande arbetet då hon ibland är den enda hälso- och sjukvårdspersonal som träffar kvinnan under graviditeten. Det finns rekommendationer för hur mycket den gravida kvinnan bör träna men studier visar att det är få som följer dessa. Barnmorskan upplever det svårt att ge råd och det finns ett behov av att hitta strategier som kan användas i arbetet med att främja fysisk aktivitet. Syftet med denna studie var att beskriva barnmorskors strategier för att främja fysisk aktivitet under graviditeten. Studien utfördes enligt kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer användes för insamling av data som sedan analyserades utifrån tematisk analys. I studien framkom ett flertal olika strategier som barnmorskorna använde för att främja fysisk aktivitet under graviditeten; Att ge råd, Att motivera, Att söka stöd i omgivningen, Att individualisera, Att vårda relationen och Att utveckla. Studien visade också att barnmorskorna upplevde arbetet med att främja fysisk aktivitet som viktigt men svårt. Författarna anser att strategierna är användbara, inte bara av barnmorskan utan även av annan personal inom hälso- och sjukvården som arbetar med att främja fysisk aktivitet under graviditeten.

Skolsköterskors uppfattning av samspelet mellan psykisk hälsa och fysisk aktivitet utifrån deras arbete med högstadieelever : En empirisk kvalitativ intervjustudie med fenomenografisk ansats

Bakgrund: Många barn uppvisar symtom på psykisk ohälsa, samtidigt visar studier att barn får en alltmer stillasittande fritid. Exakt hur den fysiska aktiviteten påverkar den psykiska hälsan är oklart då det är en komplex fråga. I sitt arbete erhåller skolsköterskor nära relationer med barn och de får på så vis en inblick i hur den psykiska samt fysiska hälsan ser ut. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur samspelet mellan psykisk hälsa och fysisk aktivitet uppfattas av skolsköterskor utifrån deras erfarenhet i elevhälsan bland högstadieelever. Metod: En empirisk kvalitativ intervjustudie med fenomenografisk ansats. Undersökningsgruppen bestod av åtta stycken skolsköterskor i Karlstads kommun som arbetar med elever på högstadiet. Huvudresultat: Skolsköterskorna hade en gemensam erfarenhet av att många barn har en dålig psykisk hälsa och att detta främst observeras bland flickor. De delade även uppfattningen av att den fysiska aktiviteten minskar bland barn. Något som framkom av skolsköterskornas berättelser var att kraven inom idrotten uppfattas av många barn som allt för höga. Konklusion: Många barn upplever allt för höga krav inom idrotten vilket kan leda till psykisk ohälsa hos vissa barn och framförallt bland flickor. För att få barn att öka sin fysiska aktivitet är det viktigt att se över synsättet inom idrotten så att det blir den roliga, sociala och avslappnande aktivitet den är tänkt att vara.

Fysisk aktivitet påverkar elevers skolresultat : Möjligt samband mellan elevers fysiska aktivitet och deras skolresultat

Uppsatsens syfte var att analysera och tolka tidigare forskning om elevers fysiska aktivitet kan bidra till förbättrat skolresultat. Med hjälp av systematisk litteratursökning tolkades tidigare forskningsresultat för att hitta eventuellt samband mellan fysisk aktivitet och förbättrat skolresultat. 39 av 700 artiklar plockades ut som granskades och djupare analyserades, där 8 artiklar slutligen ansågs vara mest relevant för den här litteraturstudien. Analyserade forskningsartiklar anses visa resultat på att fysisk aktivitet påverkar elevers skolresultat. Resultatet visade att fysisk aktivitet är en faktor som troligen påverkar elevers skolresultat med neutralt eller positivt utfall. Få indikationer visade på negativa associationer mellan fysisk aktivitet och skolresultat. Analyserat och tolkat forskningsresultat visar att fysisk aktivitet kan vara ett viktigt verktyg till att förbättra elevers skolresultat genom förbättrat provresultat och betyg, där mest positiva förbättringar sker inom matematik och engelska.

Sjuksköterskans stöd till personer med psykiska funktionsnedsättningar i utövandet av fysisk aktivitet och dess hälsoeffekter Litteraturstudie

Det har forskats mycket om fysisk aktivitets positiva effekter på människokroppen rent fysiskt. Tidigare har det inte varit en naturlig del av behandlingen inom psykiatrin vilket gjorde författarna nyfikna på hur det kan lyftas fram i vården av personer med psykiska funktionsnedsättningar. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hälsoeffekterna av fysisk aktivitet för personer med psykiska funktionsnedsättningar och sjuksköterskans stöd genom handledning. Metod: Litteraturstudie. Resultat: Under sammanställningen av resultatet framkom att sjuksköterskor kan ge stöd genom Motiverande samtal (MI) som var av central betydelse. Då patienten själv hörsammas och bygger upp sina mål som ska vara mätbara tillsammans med utbildad vårdpersonal, men även genom stöd i patienternas egen utbildning och kunskap av den fysiska aktivitetens positiva inverkan på psykisk ohälsa. Slutsats: Sjuksköterskans metod att stödja och motivera personer med psykiska funktionsnedsättningar till att utöva fysisk aktivitet visade sig vara flera. Då det var viktigt med personcentrarad metod, var viktigt att de behärskade och kände till olika vägar att kunna motivera personer med psykiska funktionsnedsättningar. Andra betydelsefulla tillvägagångssätt var god vårdrelation, individualiserade träningsprogram, samt stöd och utbildning i de positiva hälsoeffekterna som fysisk aktivitet gav.