"Lyhörd för vad mamman vill" : En kvalitativ studie om personalens upplevelser av att stötta mammor och barn i övergången från sondmatning till amning på en neonatalavdelning

Att stötta mamma och barn i övergången från sondmatning till att barnet kan nutriera sig helt genom amning eller flaskmatning är en omfattande och viktig del i omvårdnaden på en neonatalavdelning. Tidigare forskning av personalens upplevelser av denna process är begränsad. Forskning har mestadels fokuserat på någon eller några aspekter av mammors upplevelser av amning/flaskmatning på en neonatalavdelning.Syftet med denna studie var att undersöka personalens syn på amning och flaskmatning, samt beskriva hur de upplevde att de kunde stötta mamma och barn i processen att gå från sondmatning till amning samt hinder och underlättande aspekter. Studiens ansats var kvalitativ där tolv intervjuer genomfördes. Vid intervjuerna användes en intervjuguide som skapats av författarna och handledaren.Resultatet av studien visade att personalen hade en positiv syn på amning. Flaskmatning ansågs vara ett bra andrahands alternativ men inte något som borde introduceras först. Då det gällde stöttning av mamma och barn upplevdes tidig närhet vara viktigt men även att från personalens sida stötta mammans tillit till sin egen förmåga för att underlätta amningen. Informanterna betonade vikten av en individanpassad vård både för mammor och barn. Informanterna upplevde även att viktfixeringen på avdelningen var frustrerande för både mammorna och dem själva. Aspekter som upplevdes underlätta amningsarbetet var tidigare erfarenhet hos både personal och mammor.

Från kåk till kulturarv : en etnologisk studie av omvärderingen av historiska trästadsområden i Karleby och Ekenäs

I avhandlingen granskar jag hur två historiska trähusmiljöer, Neristan i Karleby och Gamla stan i Ekenäs, ändras till sina inre strukturer och till sin yttre karaktär under 1900-talets senare hälft. Utvecklingen har undersökts genom begreppet gentrifiering som betecknar en fysisk och socioekonomisk förändring av områdena och genom en betoning av den så kallade kulturarvsprocessen som fått områdena att framstå som kulturarv. Avhandlingen är indelad dels i en mer allmän del där den allmänna stadsutvecklingen under efterkrigstiden beskrivs, dels i en mer individanknuten del där personliga upplevelser och uppfattningar om processerna behandlas. Diskussion förs även i dialog med ett omfattande pressmaterial som ger oss en samtidsbeskrivning av den föränderliga staden. I avhandlingen betraktas gentrifierings- och kulturarvsprocesserna därmed ur olika synvinklar främst tematiskt och via olika källor men även kronologiskt från tiden efter andra världskriget till början av det nya millenniet. En av de mest synliga förändringarna har skett i trähusområdenas fysiska gestaltning då hus, gårdar och gatumiljöer har rustats upp och polerats. Det är främst invånarna som stått för den fysiska upprustningen men det har också funnits ett intresse från städernas sida i att rusta upp gatumiljöerna. Tillika har gentrifieringen påverkat städernas inre hierarkier då ett slumrande bostads- och affärsområde har blomstrat upp på nytt och stigit i rang bland städernas övriga delar. En ny typ av affärskultur, som med gentrifieringen har etablerats på områdena, har tillfört en ny slags kommersiell och utseendemässig karaktär än den områdena traditionellt har haft. Upprustningsverksamheten och den mera lyxbetonade kommersiella verksamheten har ytterligare förstärkt kulturarvsprocessen. Speciellt påfallande har den kommersiella gentrifieringen varit i Neristan men trenden kan ses i de båda städerna. För att en gentrifiering kan bekräftas har det varit viktigt att påvisa att det också har skett förändringar i de inre, mera osynliga strukturerna. Ett intervjumaterial som består av 21 intervjuer ger undersökningen lokalt förankrade, konkreta och på erfarenhet baserade perspektiv på stadsomvandlingsprocesserna. Mina informanter beskriver, reflekterar över och tar ställning till förändringarna i trästäderna ur en socialt mänsklig aspekt och utgående från en nutida synvinkel. Informanterna har även visat sig spela olika roller i processerna vilket syns i deras olika sätt att bruka och ta ansvar för de historiska trästadsområdena. De individuella synpunkterna ses i relation till befolkningsuppgifter som ger belägg för en social förändringsprocess. Förutom en gentrifiering av områdena har jag också analyserat hur Neristan och Gamla Ekenäs har berörts av en annan process som jag kallat för en kulturarvsprocess. Kulturarvsprocessen syftar liksom gentrifieringen på en värde- och attitydförändring som har försett historiska trästadsmiljöer med en ytterligare betydelse som kulturarv. Från att man under de första årtiondena efter kriget ville ersätta den gamla stadsbebyggelsen med nytt och modernt byggnadsbestånd vill man numera förvalta trästadsmiljöer på ett annat sätt. I avhandlingen diskuterar jag hur den historiska trästaden uppfattas, tilldelas mening och utnyttjas som ett ansvar och som en resurs i ett nutida och framtida perspektiv. Trästädernas kulturarvsprocess ses i avhandlingen som en valprocess där historiska trästadsområden småningom har valts ut som viktiga bevarandeobjekt. Att Neristan och Gamla Ekenäs har utgjort sådana objekt för en medveten bevarandepolitik kan bekräftas. Skiftningen från att den gamla bebyggelsen i städerna tidigare hotades av rivning, ofta utan vedertagna orsaker, till att gamla trähusmiljöer i sin helhet sedermera försetts med skyddsplan visar att inställningen till gammal byggnadskultur har förändrats. Genom att ha lyft fram rådande värderingssätt har jag belyst denna värdetransformation. Min undersökning visar att gentrifieringen av historiska trästadsområden har drivits framåt av ett lokalt intresse i vilket framför allt de nya invånarna men också myndigheter och bostadsförmedlingen har spelat en aktiv roll. Men naturligtvis skulle processen inte ha initierats utan inspiration och förebilder från annat håll. Däremot har kulturarvsprocessen påverkats starkare av internationella förebilder och av ett nationellt intresse. Processen styrs globalt av ett estetiskt tänkande genom att man via den vill ”vaska fram guldkornen” bland alla kulturhistoriskt värdefulla objekt. Kulturarvsprocessen stöds ytterligare av turismindustrin som uppmuntrar till kommersiell gentrifiering i syfte att själv kunna dra nytta av en revitalisering av det gamla. På lokalnivå används gamla trästadsmiljöer alltmer som marknadsföringsobjekt för städernas image och profilering. Min undersökning visar att kulturarvsprocessen har i de undersökta städerna framskridit i tre olika faser. Den första fasen kom igång under 1970-talet då en del statliga myndigheter och experter började visa intresse och uppskattning för historiska trästadsområden. Trähusmiljöerna i Norden lyftes fram för offentlig debatt i samband med en nordisk trästadskonferens som ordnades 1972 och i ett flertal publikationer som gavs ut. Konferensens betydelse för den gamla bebyggelsens bevarande var betydande och satte i gång en våg av nytänkande och uppskattning av gammal byggnadskultur. Kulturarvsprocessens andra fas aktualiserades under 1980-talet då även pressens roll i bevarandediskussionerna blev mer intensiv och ställningstagande. Under den andra fasen fastställdes också en ny nationell byggnadsskyddslag år 1985. En tredje fas i kulturarvsprocessen inleddes efter att den historiska trästadsdelen i Raumo blivit världsarv 1991 och efter att den nya kommersiella gentrifieringen av historiska trähusmiljöer kom i gång. Då kom också begreppet kulturarv med i diskussionen som en förstärkare av miljöernas betydelse för det lokala, nationella och internationella byggnadsarvet och för städernas egen identitet och image. Upplevelseindustrins uppblomstring och krav på synlighet har gjort trästadsmiljöer till konsumtionslandskap för nya upplevelser. Den historiska trästadsmiljön är inte längre enbart en boendemiljö utan i allt högre grad även en besöksattraktion. Den nya rollen betyder inte automatiskt ett upplivande utan i själva verket har Gamla stan i Ekenäs blivit mer stillsam som följd av gentrifieringen medan turismen har ökat som en del av kulturarvsprocessen. I Ekenäs har säsong- och sommarboende ytterligare gett en särprägel åt Gamla stan och samtidigt saktat ner utvecklingstakten på området. I Neristan har de förut livliga innerstadskvarteren bytts ut mot en välpolerad idyll. Kvartersbutikerna har försvunnit och delvis ersatts med specialaffärer. Trähusområdena har därmed fått en annan roll i den urbana miljön som inte bygger på den roll de tidigare har haft. Avhandlingens problematik har därför genomgående kretsat kring olika sätt att värdera gammal bebyggelse. Både gentrifieringen och kulturarvsprocessen har förvandlat de vardagliga boendemiljöerna i Karleby och Ekenäs från en kulturell och arkitektonisk börda till ett kulturellt kapital och deras betydelse som kulturarvsmiljöer har manifesterats fullt ut. Tillika har processerna framhävt miljöernas särprägel och ökat deras synlighet lokalt och globalt. Uppvärderingen av trähusområdena berättar om att vår uppskattning av den gamla byggnadskulturen har ökat och att vi har insett värdet i att bevara den.

Från Hakkaribergen till Orans kust : en jämförelse mellan genrerna raweh och rai

Denna studie grundar sig på en undersökning där jag har försökt finna likheter mellan raweh och rai. För att kunna hitta eventuella likheter har jag valt att använda mig av en analysmetod, som heter cantometrics. Med hjälp av cantometrics kodningsformulär har jag analyserat sex olika musikstycken, tre av raweh och tre av rai. Av de 37 analyspunkter som cantometrics innefattar har jag valt att använda 25 av dessa i min analys. Efter analysen visade det sig att kodningsresultaten av raweh och rai endast är lika i 7 punkter medan de särskiljer sig i de andra 18 punkterna. Detta resultat tyddes till det följande:De sju gemensamma punkterna för raweh och rai anser jag inte vara tillräckligt för att bedöma att raweh och rai är lika. Enligt min analys samt undersökning som kodats enligt cantometricsmodellen finns det få likheter mellan raweh och rai.

Hur påverka tyngden i mixen? : Från mixning till perception

Uppsatsen handlar om den subjektivt upplevda tyngden i musik. Avsikten med arbetet har varit att härleda ljudets fysiska egenskaper ur upplevelsen av tyngd och rörelse, och på det viset klargöra samband, vilka kan underlätta för förståelse och omsättning av kunskaperna i en praktisk mixningssituation. Detta har undersökts genom en sammanställning av litteratur, genom vilken kunskap om perception, psykoakustik och teknik har ordnats. Intentionen var att knyta samman perceptionsteori och psykoakustik med ljudteknik, för att följa fenomenet från upplevelse till teknisk påverkan. Av resultaten framkommer att tonhöjd och tonstyrka är avgörande för tyngdupplevelsen, och att de i någon mån kan påverkas med samtliga processorer som behandlas i arbetet.

Från ord till (e-)handling : - Integration av e-handelssystemi SiteVision

The client, Senselogic, had noticed an increased demand for an e-commerce system integrated into its product, SiteVision, something that did not previously exist. Senselogic wanted to integrate a third-party system to manage e-commerce. The problem was that there were very many e-commerce solutions to choose from. In order to select the best system it was necessary to evaluate the e-commerce systems and compare them to each other. To identify the elements that has to be included in an e-commerce system a study of literature was conducted. From the parts identified in the study of literature, a number of criteria were presented. Those criteria were then supplemented with additional criteria that Senselogic required of an e-commerce system before integrating it with SiteVision. Before the evaluation a number of test cases were created to test whether the ecommerce systems fulfilled to the criteria developed. These test cases were then used in the evaluation of the e-commerce systems while a test score was filled in. Then the evaluations of the different systems were compiled and compared in order to see which system best fulfilled the criteria. There was one system that scored higher than the others in the evaluation created. That was the system chosen to integrate with SiteVision.

’Viktfri amning’ : – utvärdering av och följsamhet till en ny vårdrutin vid övergången från sondmatning till amning hos prematura barn på neonatalavdelning.

De flesta prematura barn behöver sondmatas de första veckorna eller månaderna på grund av deras omogna sugbeteende. Hur man på bästa sätt stödjer barnet i övergången från sondmatning till amning är inte klart samt att vården kring övergången från sondmatning till amning är reglerad med icke evidensbaserade riktlinjer och vårdrutiner. Syftet med studien var att utvärdera effekter av och följsamhet till en ny vårdrutin, ’viktfri amning’, vid en neonatalavdelning i Sverige. Vidare avsågs att beskriva mammors upplevelse av amning på neonatalavdelningen då vårdrutinen ’viktfri amning’ användes. Tre designer och metoder användes: 1) en komparativ journalgranskning av barn som vårdas på neonatalavdelning före och efter implementeringen av ’viktfri amning’. De två studerade grupperna var a) grupp 1 amningsvägningsgrupp (n=196) och b) grupp 2 ’viktfri amning’ (n=169). 2) en deskriptiv tvärsnittstudie och 3) en kvalitativ innehållsanalys av personal (n=60) och mammor (n=80), både mammor och personal erhöll ett frågeformulär som undersökte deras syn på, erfarenheter och följsamhet till den nya vårdrutinen ’viktfri amning’. Resultatet av journalgranskningen visade att det inte fanns några statistiskt signifikanta skillnader avseende sondtidens längd, vårdtidens längd, postmenstruell ålder vid utskrivning, viktökning, utskrivningsvikt och uppfödningssätt mellan grupp 1 och grupp 2. Däremot var andelen delvis ammade barn större i grupp 2. Vidare visar resultatet att vårdrutinen ’viktfri amning’ inte tillämpades så som det beskrevs i riktlinjerna då barn amningsvägdes vid enstaka tillfällen. Bland personalen anser 56 % att mammorna som initierar amningsvägningen och bland mammorna angav 31 % att de initierade amningsvägningen. Av fynden från mammornas och personalens synpunkter visar att de flesta ammar för att det är det bästa för barnet, men att det finns områden kring vården runt amning som kan förbättras. Personalen bör vara försiktig med att ge nya råd till mammorna och se till att amningsstunden blir ostörd och kravlös. Urpumpning av bröstmjölken upplevdes stressig, besvärlig och onaturlig av många mammor, där kan det vara lämpligt att se över miljön och rutiner, för att minska stressen. Denna studie visar att det inte har blivit några stora negativa effekter på barnen av den nya vårdrutinen bortsett från den ökade risken att amma delvis. Följsamheten till riktlinjerna vare sig det är amningsvägning eller ’viktfri amning’ är tveksam och några klara evidens kunde inte hittas. Att designa randomiserade kontrollerade studier på effekten av vårdrutiner relaterade till amning är viktigt. Sådan kunskap och förbättringar ger förhoppningsvis fler mammorna möjlighet att amma exklusivt.

Framtagande av förslag på arbetsgång för plattformsmigrering : Från webbapplikation till mobilapplikation

Det är första gången som Triona AB gör om en webbapplikation till en Androidapplikation och således saknas det information och dokumentation för hur det skall göras, det vill säga en plattformsmigrering.Vi gjorde i detta projekt om en webbaserad cykelreseplanerare till en androidapplikation och med utgångspunkt från de erfarenheter vi fick utifrån den tog vi fram en arbetsgång för plattformsbyte från en webbapplikation till en mobilapplikation.Den teoretiska grunden för projektet lades genom litteraturstudier samt intervjuer. Dessa la grunden för det preliminära förslaget för arbetsgång som skulle komma att testas hos Triona AB. Att genomföra en plattformsmigrering hos Triona AB vilket innebar att vi gjorde om deras webbapplikation till en androidapplikation gav oss vår empiriska grund. Efter att ha testat det preliminära förslaget på arbetsgång hos Triona kunde vi modifiera samt verifiera den.Vi skulle i efterhand försökt utvidga vår intervju-del med fler personer men detta var tyvärr inte möjligt vid genomförandet på grund utav av bristande intresse att delta från olika företags sida.

Socialt ansvariga avvecklingar – Scania ABs avvecklingar 2005-2008 – från nedläggning till omställning i Falun och Sibbhult

Är avvecklingar med socialt ansvar möjliga? Exemplet Scania ABs avvecklingar 2005-2008, visar att koncerner kan ta ett långtgående ansvar för de parter som drabbas av nedläggningsbeskedet. Cirka 83 procent av de anställda i Scania Falun och Scania Sibbhult fick en omställning istället för nedläggning.

Från grej till kvadrat : Om begreppsförståelse inom geometri utifrån läromedel

One of the purposes of this work was to find out what it means to have a conceptual understanding of geometry. It describes how the geometry evolved from history and the geometry that is taught in grade one to nine and collage. The area examined was based on fundamental geometric objects for example two- and three- dimensional objects and its characteristics and especially focusing on the areas of perimeter, area and volume. The literature- review showed that the conceptual understanding was primary to developing a good knowledge of geometry. The second purpose of his study examined whether pupils achieved the goals in geometry by working with a Mathematics Book. It was the newest Mathematics-book that gave the best conditions for this, while the oldest was missing key parts.

Från varningsklocka till säkerhetspolitiska beslutsunderlag : En beskrivande studie av relationen mellan den svenska militära underrättelsetjänsten och beslutsfattare på politisk nivå

Uppsatsen har som syfte att beskriva relationen mellan den svenska militära underrättelsetjänsten och beslutsfattare på politisk nivå. Utgående från Samuel Huntingtons och Morris Janowitz teorier om civil-militära relationer studerar jag 1974 och 1996 års underrättelseutredningar för att genom en jämförelse av dessa försöka beskriva relationen utifrån teorins etablerade begrepp imperatives och control, i denna studie översatta till fordringar och kontroll. Studien genomförs som en kvalitativ innehållsanalys och dokumentstudie. Analysen av hur utredningarna beskriver den svenska militära underrättelsetjänsten tjänar som underlag för att beskriva relationen mellan beslutsfattare och underrättelsetjänst och hur denna utvecklats. Slutsatserna visar att det sedan mitten av 1970-talet råder en uttalad och tämligen oförändrad syn på att det är de funktionella fordringarna som styr den militära underrättelsetjänsten. Med en förändrad säkerhetspolitisk situation har den militära underrättelsetjänsten fått en viktigare roll och ökat inflytande i den politiska processen samtidigt som den politiska sidans syn på behov av kontroll och insyn i underrättelsetjänsten har ökat. Underrättelsetjänstens autonomi visavi beslutsfattarna kan sägas ha minskat.