Rotansilmät, makkarankuoritakki : luokkakatse ja Elmer Diktonius

Teema: Luokka.

Att skriva sig över språkgränserna : flerspråkighet i Jac. Ahrenbergs och Elmer Diktonius prosa

Vad händer när det finns inslag av främmande språk i en roman eller novell? Hur kan litterär flerspråkighet se ut och vilka konsekvenser får det för stilen, berättandet, tematiken och inte minst bokens politiska laddning? Varför är inslag av finska en så laddad sak i finlandssvensk litteratur? I doktorsavhandlingen Att skriva sig över språkgränserna. Flerspråkighet i Jac. Ahrenbergs och Elmer Diktonius prosa undersöker Julia Tidigs språkblandning i Finlands svenska litteratur. Under sent 1800-tal kryddade viborgaren Jac. Ahrenberg sina berättelser med finska, ryska och inte minst franska. Flerspråkigheten hos Ahrenberg både stöder och stör de resonemang om nationalitet och språk som utvecklas i böckerna. Under mellankrigstiden skrev den rebelliske modernisten Elmer Diktonius sina prosaböcker på en svenska så full av finsk påverkan att den smakade finnbastu . Flerspråkigheten hos Diktonius är både ett medel för skildring av Finland och landets medborgare och en öppning till kopplingen mellan estetik och politik i författarskapet. Avhandlingen kartlägger flerspråkighetens spänningsfyllda förhållande till idéer om modersmål, territorier och finlandssvensk identitet. Även om tiden som undersöks är förfluten är frågeställningarna högaktuella än idag: Finns det mer eller mindre äkta flerspråkighet i finlandssvensk litteratur? Får skönlitteraturen bryta mot normerna för korrekt svenska? Vad händer med synen på författaren om den gör det? Kräver den flerspråkiga texten en flerspråkig läsare? Avhandlingen visar att litterär språkblandning kan vara effektiv på alla plan i texten och att den måste analyseras i relation både till den värld där texten skrivs och den värld där texten läses. På vägen utmanas invanda föreställningar om det enda modersmålet, och om språkgränser, översättning och förståelse. ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ Mitä tapahtuu kun romaanissa tai novellissa on havaittavissa vieraan kielen vaikutusta? Miltä kaunokirjallinen monikielisyys voi näyttää ja millaisia seurauksia sillä on tyyliin, kerrontaan, teemojen käsittelyyn ja ennen kaikkea kirjan poliittiseen lataukseen nähden? Miksi suomenkielinen aines suomenruotsalaisessa kirjallisuudessa on niin arkaluontoinen asia? Tohtorinväitöskirjassa Att skriva sig över språkgränserna. Flerspråkighet i Jac. Ahrenbergs och Elmer Diktonius prosa (Kirjoittaminen yli kielirajojen. Monikielisyys Jac. Ahrenbergin ja Elmer Diktoniuksen proosassa) Julia Tidigs tutkii kieltensekoitusta Suomen ruotsinkielisessä kirjallisuudessa. Viipurilainen Jac. Ahrenberg maustoi kertomuksiaan suomen, venäjän ja varsinkin ranskan kielellä 1800-luvun lopulla. Ahrenbergin monikielisyys sekä tukee että häiritsee niitä ajatuksia kansallisuudesta ja kielestä, joita kirjoissa kehitellään. Sotien välisenä aikana kapinallinen modernisti Elmer Diktonius kirjoitti proosakirjojaan ruotsin kielellä, mikä oli niin täynnä suomen kielen vaikutusta, että se maistui saunalta . Diktoniuksen monikielisyys on sekä keino kuvata Suomea ja sen asukkaita että ominaisuus minkä kautta käsitellä ja ymmärtää estetiikan ja politiikan kytköstä. Väitöskirja kartoittaa monikielisyyden jännitteitä täynnä olevaa suhdetta äidinkielen, territorioiden ja suomenruotsalaisen identiteetin käsitteisiin. Vaikka tutkimuksen ajankohta kuuluu menneisyyteen ovat kysymyksen asettelut erittäin ajankohtaisia vielä tänäänkin: Onko suomenruotsalaisessa kirjallisuudessa olemassa enemmän tai vähemmän aitoa monikielisyyttä? Saako kaunokirjallisuus rikkoa korrektin ruotsin kielen rajoja? Mitä tapahtuu kirjailijasta saadulle näkemykselle, jos hän tekee näin? Vaatiiko monikielinen teksti monikielisen lukijan? Väitöskirja osoittaa, että kirjallinen kieltensekoitus voi olla tehokasta tekstin kaikilla tasoilla ja että se täytyy analysoida suhteessa sekä siihen maailmaan, jossa se kirjoitetaan että maailmaan, jossa teksti luetaan. Matkalla haastetaan totutut käsitykset ainoasta äidinkielestä, ja kielirajoista, käännöksestä ja ymmärryksestä.

The geological history and evolution of the horse / by Elmer S. Riggs, Assoc. Curator of Paleontology.

no.13(1932)

The Mylagaulidæ; an extinct family of sciuromorph rodents / by Elmer S. Riggs, A.M., Asst. Curator, Dept. of Geology ; Oliver Cummings Farrington, Ph.D., Curator, Dept. of Geology.

v.1:no.4(1899)

Preliminary description of two Lower Miocene carnivores / by Elmer S. Riggs --

v.8:no.10(1942)

Some early Miocene carnivores / by Elmer S. Riggs --

v.9:no.3(1945)

New or little known titanotheres from the lower Uintah formations, with notes on the stratigraphy and distribution of fossils / By Elmer S. Riggs -- Oliver Cummings Farrington --

v.4:no.2(1912)

The carapace and plastron of Basilemys sinuosus, a new fossil tortoise from the Laramie beds of Montana / By Elmer S. Riggs -- ; Oliver Cummings Farrington --

v.2:no.7(1906)

Arvostelut / Recensioner

Mika Hallila: Puolikuvassa suomalainen romaani (Vesa Haapala & Juhani Sipilä (toim.): Kiviaholinna. Suomalainen romaani.) - Outi Oja: Uusi perusjohdatus kirjallisuuden analyysiin (Aino Mäkikalli ja Liisa Steinby (toim.): Johdatus kirjallisuusanalyysiin.) - Siru Kainulainen: Modernismin runsaudensarvi (Tuula Hökkä: Tuoksuville vuorille. Naisrunoilijoiden poetiikkaa, modernismeja.) - Åsa Arping: Spännande metaberättelse om seglivade myter inom Södergran-forskningen (Agneta Rahikainen: Poeten och hennes apostlar. En biomytografisk analys av Edith Södergranbilden.) - Elina Arminen: Maanaisen tanssi (Toni Lahtinen: Maan höyryävässä sylissä. Luonto, ihminen ja yhteiskunta Timo K. Mukan tuotannossa.) - Anne-Marie Londen: Litterär flerspråkighet i fokus (Julia Tidigs: Att skriva sig över språkgränserna. Flerspråkighet i Jac. Ahrenbergs och Elmer Diktonius prosa.) - Sanna Karkulehto: Miten olla queer? (Mikko Carlson: Paikantuneita haluja. Seksuaalisuus ja tila Christer Kihlmanin tuotannossa.)

Angiofibroma nasofaringeo juvenil experiencia en 10 años [por] Elmer Botello Lazalde

Tesis (Especialidad en Otorrinolaringología). U. A. N. L.

Elmer and the wind.

Elmer, el favorito de todos los elefantes, vive una aventura fantástica. En la selva, sopla un fuerte viento que no detiene a Elmer y a su primo Wilbur de practicar sus habituales trucos. En este caso, Elmer hace creer a los demás elefantes, que el fuerte viento reinante le ha hecho volar por el aire cómo si fuera un pájaro.

Elmer and the lost teddy.

Adecuado para promover y fomentar el cuidado y el intercambio de juguetes entre los niños pequeños. Una noche, Elmer oye un llanto. Es bebé elefante que no puede dormir porque ha perdido su peluche. Elmer presta su peluche de retales al bebé elefante y le promete buscar al día siguiente el peluche perdido. Elmer dedica los días siguientes a busca el osito. Todos los animales que encuentra, tigres, leones, jirafas, cebras tratan de ayudar. Por último, Elmer, con la ayuda de su primo, encuentra el peluche y lo devuelve al elefantito.

Elmer in the snow.

Una mañana, Elmer el elefante mosaico, pregunta a un grupo de elefantes de que se quejan, y éstos le responden que tienen más frío que de costumbre. Elmer les contesta que en la selva no hace frío y para que comparen les lleva hasta las montañas heladas, donde comprueban lo que realmente es pasar frío, pero también se divierten retozando en la nieve y el hielo.

Elmer again.

En esta historia, dos días antes del desfile Elmer está aburrido. Va a dar un paseo y cuando ve su reflejo en el agua tiene una idea. Animado con esa idea regresa a la manada de elefantes y susurra algo a uno de ellos. Por la noche, Elmer se mueve alrededor de los demás elefantes y cuando ha terminado duerme en otra parte del bosque. cuando se despiertan por la mañana, todos ellos están diciendo buenos días Elmer el uno al otro, hasta que se dan cuenta de que se trata de un truco de Elmer y se precipitan en el agua para lavar sus colores y ver cual es el Elmer real. Cuando todos los elefantes son grises de nuevo, un elefante gris dice que él es Elmer pero los otros elefantes están tristes cuando piensan que Elmer será del mismo color que el resto de la manada.

Todos somos Elmer : iguales pero diferentes

Se elabora un proyecto com??n entre las asesor??as de Lenguas Extranjeras e Interculturalidad del CEP Tenerife Sur-Abona para ser desarrollado en las aulas de Educaci??n Infantil de la zona de influencia. El objetivo principal es incorporar la educaci??n intercultural al curr??culo de este nivel educativo, para trabajar de forma activa en los modelos de comunidades sociales e intervenir en las mismas con responsabilidad. Se desarrollan valores, actitudes y competencias b??sicas mediante una mascota que ha acompa??ado a diversas generaciones de ni??os y ni??as de los cinco continentes: el elefante Elmer.