La réforme Dodd-Frank des produits dérivés de gré à gré : vers un modèle mondial?

Suite à la crise financière de 2008 les pays du G20 se sont interrogés sur la transparence des marchés, la stabilité du système et une façon de réguler les risques posés par le nouvel environnement économique. Les produits dérivés de gré à gré ont été identifiés et des engagements ont été pris en faveur de nouvelles régulations des dérivés de gré à gré et la gestion des risques sous-jacents. Les régulateurs ont donc adopté chacun à leur tour un cadre législatif régulant les dérivés de gré à gré tout en déployant un effort international d'harmonisation et de reconnaissance des contreparties assujetties à des régimes équivalents. Les autorités canadiennes en valeurs mobilières ont publié des projets de règlements. Nous nous interrogerons sur ce nouveau cadre réglementaire des dérivés de gré à gré élaboré par les autorités canadiennes en valeurs mobilières, prenant en considération les spécificités canadiennes et les acteurs actifs sur leur territoire. Notre étude traite de ces projets de règlements et de la difficulté d'encadrer les marchés des dérivés de gré à gré qui par définition ne comportent pas de plateformes de négociation ou de lieu géographique et de frontières mais se caractérisent surtout par le lien contractuel entre les parties et l'identification de ces parties. L'élaboration d'un nouveau cadre pour les dérivés de gré à gré qui régule les transactions transfrontières semble très délicat à traiter et les possibles conflits et chevauchements de lois seront inévitables. Confrontés à des définitions divergentes de contreparties locales, les parties à une opération seront condamnées à un risque de qualification en vertu des règlements nationaux sur les dérivés de gré à gré. Une concertation pourrait être renforcée et la détermination de l'autorité compétente ainsi que les concepts de contreparties locales, succursales ou filiales pourraient être harmonisés.

La réforme Dodd-Frank des produits dérivés de gré à gré : vers un modèle mondial?

Suite à la crise financière de 2008 les pays du G20 se sont interrogés sur la transparence des marchés, la stabilité du système et une façon de réguler les risques posés par le nouvel environnement économique. Les produits dérivés de gré à gré ont été identifiés et des engagements ont été pris en faveur de nouvelles régulations des dérivés de gré à gré et la gestion des risques sous-jacents. Les régulateurs ont donc adopté chacun à leur tour un cadre législatif régulant les dérivés de gré à gré tout en déployant un effort international d'harmonisation et de reconnaissance des contreparties assujetties à des régimes équivalents. Les autorités canadiennes en valeurs mobilières ont publié des projets de règlements. Nous nous interrogerons sur ce nouveau cadre réglementaire des dérivés de gré à gré élaboré par les autorités canadiennes en valeurs mobilières, prenant en considération les spécificités canadiennes et les acteurs actifs sur leur territoire. Notre étude traite de ces projets de règlements et de la difficulté d'encadrer les marchés des dérivés de gré à gré qui par définition ne comportent pas de plateformes de négociation ou de lieu géographique et de frontières mais se caractérisent surtout par le lien contractuel entre les parties et l'identification de ces parties. L'élaboration d'un nouveau cadre pour les dérivés de gré à gré qui régule les transactions transfrontières semble très délicat à traiter et les possibles conflits et chevauchements de lois seront inévitables. Confrontés à des définitions divergentes de contreparties locales, les parties à une opération seront condamnées à un risque de qualification en vertu des règlements nationaux sur les dérivés de gré à gré. Une concertation pourrait être renforcée et la détermination de l'autorité compétente ainsi que les concepts de contreparties locales, succursales ou filiales pourraient être harmonisés.

Mechanism of interaction of hydrocalumites (Ca/Al-LDH) with methyl orange and acidic scarlet GR

The development of new materials for water purification is of universal importance. Among these types of materials are layered double hydroxides (LDHs). Non-ionic materials pose a significant problem as pollutants. The interaction of methyl orange (MO) and acidic scarlet GR (GR) adsorption on hydrocalumite (Ca/Al-LDH-Cl) were studied by X-ray diffraction (XRD), infrared spectroscopy (MIR), scanning electron microscope (SEM) and near-infrared spectroscopy (NIR). The XRD results revealed that the basal spacing of Ca/Al-LDH-MO was expanded to 2.45 nm, and the MO molecules were intercalated with a inter-penetrating bilayer model in the gallery of LDH, with 49o tilting angle. Yet Ca/Al-LDH-GR was kept the same d-value as Ca/Al-LDH-Cl. The NIR spectrum for Ca/Al-LDH-MO showed a prominent band around 5994 cm-1, assigned to the combination result of the N-H stretching vibrations, which was considered as a mark to assess MO- ion intercalation into Ca/Al-LDH-Cl interlayers. From SEM images, the particle morphology of Ca/Al-LDH-MO mainly changed to irregular platelets, with a “honey-comb” like structure. Yet the Ca/Al-LDH-GR maintained regular hexagons platelets, which was similar to that of Ca/Al-LDH-Cl. All results indicated that MO- ion was intercalated into Ca/Al-LDH-Cl interlayers, and acidic scarlet GR was only adsorped upon Ca/Al-LDH-Cl surfaces.

Antidepressants, but not antipsychotics, modulate GR function in human whole blood: An insight into molecular mechanisms

Clinical studies have demonstrated an impairment of glucocorticoid receptor (GR)-mediated negative feedback on the hypothalamic-pituitary-adrenal (HPA) axis in patients with major depression (GR resistance), and its resolution by antidepressant treatment. Recently, we showed that this impairment is indeed due to a dysfunction of GR in depressed patients (Carvalho et al., 2009), and that the ability of the antidepressant clomipramine to decrease GR function in peripheral blood cells is impaired in patients with major depression who are clinically resistant to treatment (Carvalho et al. 2008). To further investigate the effect of antidepressants on GR function in humans, we have compared the effect of the antidepressants clomipramine, amytriptiline, sertraline, paroxetine and venlafaxine, and of the antipsychotics, haloperidol and risperidone, on GR function in peripheral blood cells from healthy volunteers (n=33). GR function was measured by glucocorticoid inhibition of lypopolysaccharide (LPS)-stimulated interleukin-6 (IL-6) levels. Compared to vehicle-treated cells, all antidepressants inhibited dexamethasone (DEX, 10-100nM) inhibition of LPS-stimulated IL-6 levels (p values ranging from 0.007 to 0.1). This effect was specific to antidepressants, as antipsychotics had no effect on DEX-inhibition of LPS-stimulated IL-6 levels. The phosphodiesterase (PDE) type 4 inhibitor, rolipram, potentiated the effect of antidepressants on GR function, while the GR antagonist, RU-486, inhibited the effect of antidepressants on GR function. These findings indicate that the effect of antidepressants on GR function are specific for this class of psychotropic drugs, and involve second messenger pathways relevant to GR function and inflammation. Furthermore, it also points towards a possible mechanism by which one maybe able to overcome treatment-resistant depression. Research in this field will lead to new insights into the pathophysiology and treatment of affective disorders.

"Han är en trollkarl. Alla skriver laudatur som går på hans lektioner" : en studie om elevernas uppfattningar om orsakerna till toppresultat i svenska i tre finska gymnasier

Tämä pro gradu -tutkielma on tehty osana Svenska i toppen -projektia, joka alkoi syksyllä 2008 Pohjoismaisten kielten ja pohjoismaisen kirjallisuuden laitoksella. Tutkimuksen tavoitteena on selvittää, mitkä tekijät vaikuttavat lukiolaisten näkökulmasta hyvien tulosten saavuttamiseen ruotsin ylioppilaskirjoituksissa kolmessa suomenkielisessä lukiossa, jotka sijaitsevat Turun, Tampereen ja Joensuun seuduilla. Lisäksi tavoitteena on selvittää, miten maantieteelliset tekijät vaikuttavat opiskelijoiden ruotsin kielen osaamiseen sekä mitä eroja on keskipitkän ja pitkän ruotsin oppimäärän opiskelijoiden asenteissa kieltä kohtaan. Tutkielman aineistona on kolme ryhmähaastattelua, joihin on osallistunut 14 lukiolaista, 11 tyttöä ja 3 poikaa. Haastattelut on tehty joulukuussa 2008 sekä tammi- ja maaliskuussa 2009. Haastatteluissa on käytetty strukturoitua kyselylomaketta, jossa kysytään opiskelijoiden näkemyksiä ruotsin opiskelusta. Tutkimusmenetelmänä on kvalitatiivinen tutkimusote, jossa on piirteitä kolmesta eri menetelmästä: tapaustutkimuksesta, etnografisesta tutkimuksesta sekä temaattisesta analyysistä. Tärkeimpänä teoriataustana on ruotsi toisena kielenä -tutkimus, oppiminen sosiokonstruktivistisena ilmiönä sekä motivaatiotutkimus. Tarkastelen kielenoppijaa luokkahuoneessa sosiaalisena osallistujana omassa oppimisprosessissaan. Oppiminen nähdään kokonaisuutena, johon kuuluu eri osa-alueita, esimerkiksi koulujen käytännöt, yhteisön vaikutus oppimiseen sekä opiskelijan identiteetin muokkautuminen kouluyhteisössä. Motivaatiota tarkastelen kielenoppimisen näkökulmasta, ja se koostuu erilaisista dynaamisista vaiheista, esimerkiksi tavoitteiden asettamisesta oppimisprosessin alussa, valintojen tekemisestä sekä motivaation ylläpitämisestä oppimisprosessin kuluessa. Tutkimuksen tulokset osoittavat, että suurin yksittäinen syy menestykseen opiskelijoiden näkökulmasta on opettaja, joka omalla toiminnallaan voi merkittävästi parantaa opiskelijoiden oppimisedellytyksiä. Työhön panostaminen, opiskelijoiden yksilöllinen kohtaaminen myös luokkahuoneen ulkopuolella ja esimerkiksi omien oppimateriaalien valmistaminen ovat opettajaan liittyviä tekijöitä, jotka voivat nostaa opiskelijoiden motivaatiota huomattavasti. Myös lukion maantieteellisellä sijainnilla on vaikutusta. Paikkakunnilla, joilla ruotsin kieltä käytetään vähän, korostuu opettajan rooli kielellisen oppimisympäristön luomisessa. Keskipitkän ja pitkän ruotsin opiskelijoiden välillä ei tutkimuksessa ilmene eroja asenteissa kieltä kohtaan.

Visst gör kunden en stor del av jobbet. Referensramar för kunders medverkan vid tillkomsten av konsumenttjänster

I detta arbete accentueras kunden som medverkande aktör vid tillkomsten av tjänster och specifikt då inom den konsumentorienterade sektorn, vilken är en naturlig del av vårt vardagsliv. Såväl kommersiella som icke-kommersiella tjänster beaktas och på denna grund står kundrollen i centrum. Detta är primärt parallellt med valet av perspektiv, vilket genomgående får en fundamental betydelse. Kunders aktiva medverkan framstår som en naturlig och väsentlig ingrediens inom tjänstesektorn, vilket understryks och poängteras i detta arbete inom ramen för en samlad bild av kunden i rollen som medverkande aktör. Därmed markeras betydelsen av att söka förstå fenomenet ”kundmedverkan” utifrån en helhetssyn och med denna utgångspunkt tydliggöra en helhet, en samlad bild, och de delar som bygger och formar denna. Tre ingredienser aktualiseras härvid som tongivande och dessa präglar den bild som i detta arbete framträder av kunden som medverkande part. I ett första steg klarläggs sådana aktiviteter som bygger och formar kundens medverkan. Denne engagerar sig och presterar olika aktiviteter, insatser, vilka framstår som ett fundament i fenomenet. På denna grund skapas och formas kundens input i tjänsteprocessen, dennes processbidrag. Därmed fokuseras kundens processnära funktion, samtidigt som vikten av att parallellt uppmärksamma insatser respektive processbidrag betonas. Vidare klarläggs de effekter som kan uppkomma för såväl kunden själv som tjänsteorganisationen och andra inblandade kunder. Olika typer av effekter lyfts fram och tydliggörs med koppling till bland annat tidsrelaterade inslag. Kunders inflytande på såväl kvalitetsupplevelser som produktivitet är härvid av naturligt intresse. Teoretisk analys och begreppsutveckling har varit tongivande inslag i forskningsstrategin, samtidigt som perspektivfrågan har intagit en avgörande position. Vidare har erfarenhetsbaserade bilder av ”kundens vardag” byggt en väsentlig grund, parallellt med teoretiska erfarenheter. I arbetet utvecklas och presenteras referensramar för kunders medverkan i tjänsteprocessen. Inom ramen för en samlad bild erbjuds härigenom möjligheter till analys av konsumentrelaterade verksamheter av skiftande karaktär. Detta framstår som väsentligt med hänsyn till de variationer som kan framträda inom tjänstesektorn.

Anderson-Grneisen参数、热膨胀系数与压强的普遍关系

本文首先从理论上导出A derson-Gruneisen参数与体积弹性模量对压强的一阶导数之间及体积弹性模量与压强之间的普遍关系。然后在此基础上进一步导出Anderson-Gruneisen参数、热膨胀系数与压强之间的普遍关系。

O naruszaniu podstawowych zasad postępowania naukowego. “Wzgórze przeznaczenia archeologii” górą skandalu

„We are paying a high price for the increasingly unequivocal equation drawn between knowledge and science and ordinary market product. The ideal of perfectly unrestrained cognition, the true mother of science, is threatened by the mass drive towards practical use and application of knowledge, a looming departure into nothingness. Politicians and managers of scientific life are guilty of considerable contribution in corrupting respectable university structures, and thus undermining culture of science and scholarly ethics. (…). Acquisition of funds, sponsorship, media presence, popularisation or even striving for commercial gain are recognised by politicians and scientific consultants, but most of all they are accepted by the university management as objectives worthy of effort, not to say the foremost goals of science. University rectors are nowadays interested primarily in the amounts of acquired moneys. The outcomes of research thus financed is subject to virtually no control, nor does it arouse any interest, unless it turns out to be fit to be announced in the media as a sensation, thereby serving the ‘prestige’ of the university”.

Var går gränsen? : vårdnadshavares uppfattning om lärares ansvarsområden.

Syftet med denna avhandling är att undersöka vårdnadshavares uppfattning om lärares ansvarsområden utöver undervisning. Ansvarsområdena som undersökts har namngetts tillgänglighet, fostran och lärares externa uppgifter. Med tillgänglighet avses kontakten mellan hem och skola, med fostran avses hemmets respektive skolans ansvar för fostran och med lärares externa uppgifter avses uppgifter som lärare har trots att uppgifterna enligt lag inte är en del av läraruppdraget. Skillnader i vårdnadshavares uppfattning har analyserats utgående från vårdnadshavares utbildningsgrad och familjesituation. Utgående från avhandlingens syfte har följande forskningsfrågor utformats: 1. Vad är vårdnadshavares uppfattning om ansvarområdena tillgänglighet, fostran och lärares externa uppgifter? 2. Hurdana skillnader finns det i vårdnadshavares uppfattning om lärares ansvarsområden utgående från vårdnadshavares utbildningsgrad? 3. Hurdana skillnader finns det i vårdnadshavares uppfattning om lärares ansvarsområden utgående från vårdnadshavares familjesituation? För att besvara ovanstående forskningsfrågor användes webbenkät som datainsamlingsmetod, vilket innebär att undersökningen är kvantitativ. Undersökningen har även kvalitativa inslag på grund av ett fåtal öppna frågor i webbenkäten. Forskningsansatsen är positivistisk. För att analysera materialet gjordes envägs variansanalys (one-way ANOVA) och engrupps t-test i statistikprogrammet SPSS. Respondenterna för undersökningen är vårdnadshavare till elever i årskurs tre och fyra i svenskspråkiga skolor från tre städer i Svenskfinland. Det totala antalet respondenter i undersökningen är 79. Resultatet visar att vårdnadshavarna uppfattar ansvarsområdet tillgänglighet vara mindre viktigt än det neutrala mittenvärdet samt att ansvaret för fostran och externa uppgifter inte enbart är lärarens. Vid analys av ansvarsområdena utgående från utbildningsgrad visar endast resultatet för analysen av ansvarsområdet tillgänglighet på signifikanta skillnader. Skillnaden kan ses mellan vårdnadshavarna med examen på andra stadiet respektive universitetsexamen. Resultatet visar dock att vårdnadshavarna med examen på andra stadiet anser att lärare har större ansvar för både fostran och externa uppgifter jämfört med vad vårdnadshavarna med yrkeshögskoleexamen respektive universitetsexamen gjorde. Vid analys av ansvarsområdena utgående från familjesituation visar resultatet inga signifikanta skillnader. Resultaten visar dock att vårdnadshavarna med äldre barn som går eller har gått i grundskolan anser att lärare har större ansvar för fostran jämfört med vad vårdnadshavarna vars barn är det första i grundskolan anser. Vid motsvarande analys av externa uppgifter anser vårdnadshavarna vars barn är det första i grundskolan att lärare har större ansvar.