Clean Code vs Dirty Code : Ett fältexperiment för att förklara hur Clean Code påverkar kodförståelse

Stora och komplexa kodbaser med bristfällig kodförståelse är ett problem som blir allt vanligare bland företag idag. Bristfällig kodförståelse resulterar i längre tidsåtgång vid underhåll och modifiering av koden, vilket för ett företag leder till ökade kostnader. Clean Code anses enligt somliga vara lösningen på detta problem. Clean Code är en samling riktlinjer och principer för hur man skriver kod som är enkel att förstå och underhålla. Ett kunskapsglapp identifierades vad gäller empirisk data som undersöker Clean Codes påverkan på kodförståelse. Studiens frågeställning var: Hur påverkas förståelsen vid modifiering av kod som är refaktoriserad enligt Clean Code principerna för namngivning och att skriva funktioner? För att undersöka hur Clean Code påverkar kodförståelsen utfördes ett fältexperiment tillsammans med företaget CGM Lab Scandinavia i Borlänge, där data om tidsåtgång och upplevd förståelse hos testdeltagare samlades in och analyserades. Studiens resultat visar ingen tydlig förbättring eller försämring av kodförståelsen då endast den upplevda kodförståelsen verkar påverkas. Alla testdeltagare föredrar Clean Code framför Dirty Code även om tidsåtgången inte påverkas. Detta leder fram till slutsatsen att Clean Codes effekter kanske inte är omedelbara då utvecklare inte hunnit anpassa sig till Clean Code, och därför inte kan utnyttja det till fullo. Studien ger en fingervisning om Clean Codes potential att förbättra kodförståelsen.

Compilation of quality controlled nutrient profiles from the Mediterranean Sea

In the last decades, a striking amount of hydrographic data, covering the most part of Mediterranean basin, have been generated by the efforts made to characterize the oceanography and ecology of the basin. On the other side, the improvement in technologies, and the consequent perfecting of sampling and analytical techniques, provided data even more reliable than in the past. Nutrient data enter fully in this context, but suffer of the fact of having been produced by a large number of uncoordinated research programs and of being often deficient in quality control, with data bases lacking of intercalibration. In this study we present a computational procedure based on robust statistical parameters and on the physical dynamic properties of the Mediterranean sea and its morphological characteristics, to partially overcome the above limits in the existing data sets. Through a data pre filtering based on the outlier analysis, and thanks to the subsequent shape analysis, the procedure identifies the inconsistent data and for each basin area identifies a characteristic set of shapes (vertical profiles). Rejecting all the profiles that do not follow any of the spotted shapes, the procedure identifies all the reliable profiles and allows us to obtain a data set that can be considered more internally consistent than the existing ones.

Salient elements in novice solutions to code writing problems

This paper presents an approach to the evaluation of novice programmers' solutions to code writing problems. The first step was the development a framework comprised of the salient elements, or programming constructs, used in a set of student solutions to three typical code writing assessment problems. This framework was then refined to provide a code quality factor framework that was compared with an analysis using the SOLO taxonomy. We found that combining our framework with the SOLO taxonomy helped to define the SOLO categories and provided an improved approach to applying the principles of SOLO to code writing problems. © 2011, Australian Computer Society, Inc.

Mått för att mäta kodkvalitet undersystemutvecklingsprocessen

Viljan att hålla en hög kvalitet på den kod som skrivs vid utveckling av system och applikationerär inte något nytt i utvecklingsvärlden. Flera större företag använder sig av olika mått för attmäta kvaliteten på koden i sina system med målet att hålla en hög driftsäkerhet.Trafikverket är en statlig myndighet som ansvarar för driften av bland annat de system somhåller igång Sveriges järnvägsnät. Eftersom systemen fyller en viktig del i att säkra driften ochse till att tågpositioner, planering av avgångar och hantering av driftstörningar fungerar dygnetrunt för hela landet anser de att det är viktigt att sträva efter att hålla en hög kvalitet påsystemen.Syftet med det här examensarbetet var att ta reda på vilka mått som kan vara möjliga attanvända under systemutvecklingsprocessen för att mäta kvaliteten på kod och hur måtten kananvändas för att öka kvaliteten på IT-lösningar. Detta för att redan på ett tidigt stadie kunnamäta kvaliteten på den kod som skrivs i både befintliga och nyutvecklade system.Studien är en fallstudie som utfördes på Trafikverket, de olika måtten som undersöktes varcode coverage, nivån på maintainability index och antalet inrapporterade incidenter för varjesystem. Mätningar utfördes på sju av Trafikverkets system som i analysen jämfördes motantalet rapporterade incidenter. Intervjuer utfördes för att ge en bild över hur arbetssättet vidutveckling kan påverka kvaliteten. Genom litteraturstudier kom det fram ett mått som inte kundeanvändas praktiskt i det här fallet men är högst intressant, detta är cyclomatic complexity somfinns som en del av maintainability index men som även separat påverkar möjligheten att skrivaenhetstest.Resultaten av studien visar att måtten är användbara för ändamålet men bör inte användassom enskilda mått för att mäta kvalitet eftersom de fyller olika funktioner. Det är viktigt attarbetssättet runt utveckling genomförs enligt en tydlig struktur och att utvecklarna både harkunskap om hur man arbetar med enhetstest och följer kodprinciper för strukturen. Tydligakopplingar mellan nivån på code coverage och inflödet av incidenter kunde ses i de undersöktasystemen där hög code coverage ger ett lägre inflöde av incidenter. Ingen korrelation mellanmaintainability index och incidenter kunde hittas.

Ensidesapplikationers kodkvalitet och förvaltningsbarhet : En jämförelse av förvaltningsbarhet hos single-page applications utvecklade med AngularJS och React

Single-page applications have historically been subject to strong market forces driving fast development and deployment in lieu of quality control and changeable code, which are important factors for maintainability. In this report we develop two functionally equivalent applications using AngularJS and React and compare their maintainability as defined by ISO/IEC 9126. AngularJS and React represent two distinct approaches to web development, with AngularJS being a general framework providing rich base functionality and React a small specialized library for efficient view rendering. The quality comparison was accomplished by calculating Maintainability Index for each application. Version control analysis was used to determine quality indicators during development and subsequent maintenance where new functionality was added in two steps.   The results show no major differences in maintainability in the initial applications. As more functionality is added the Maintainability Index decreases faster in the AngularJS application, indicating a steeper increase in complexity compared to the React application. Source code analysis reveals that changes in data flow requires significantly larger modifications of the AngularJS application due to its inherent architecture for data flow. We conclude that frameworks are useful when they facilitate development of known requirements but less so when applications and systems grow in size.

Domain-Specific Program Checking

Lint-like program checkers are popular tools that ensure code quality by verifying compliance with best practices for a particular programming language. The proliferation of internal domain-specific languages and models, however, poses new challenges for such tools. Traditional program checkers produce many false positives and fail to accurately check constraints, best practices, common errors, possible optimizations and portability issues particular to domain-specific languages. We advocate the use of dedicated rules to check domain-specific practices. We demonstrate the implementation of domain-specific rules, the automatic fixing of violations, and their application to two case-studies: (1) Seaside defines several internal DSLs through a creative use of the syntax of the host language; and (2) Magritte adds meta-descriptions to existing code by means of special methods. Our empirical validation demonstrates that domain-specific program checking significantly improves code quality when compared with general purpose program checking.

The Effect of Product Classifications on the Formulation of Export Unit Value Indices: A Comparison of Export Unit Value Indices based on SITC and HS

With the globalization of economic activity, the relative weight of foreign trade in national economic activities has increased, and the question of how to measure trends in the value and quantity of international trade has become an important issue for policy-makers and economists. This paper compares the chain-linked indices formulated by Masato Kuroko, based on HS this fiscal year for individual industry categories and countries with chain-linked indices based on SITC-R1 codes, in order to study how changes in the quality composition of the same products, which cannot be considered using unit value indices based on SITC-R1 codes, can be considered using unit value indices based on the more detailed HS product classifications.

Sea-surface temperature and sea ice distribution of the Southern Ocean at the EPILOG Last Glacial Maximum

Based on the quantitative study of diatoms and radiolarians, summer sea-surface temperature (SSST) and sea ice distribution were estimated from 122 sediment core localities in the Atlantic, Indian and Pacific sectors of the Southern Ocean to reconstruct the last glacial environment at the EPILOG (19.5-16.0 ka or 23 000-19 000 cal yr. B.P.) time-slice. The statistical methods applied include the Imbrie and Kipp Method, the Modern Analog Technique and the General Additive Model. Summer SSTs reveal greater surface-water cooling than reconstructed by CLIMAP (Geol. Soc. Am. Map Chart. Ser. MC-36 (1981) 1), reaching a maximum (4-5 °C) in the present Subantarctic Zone of the Atlantic and Indian sector. The reconstruction of maximum winter sea ice (WSI) extent is in accordance with CLIMAP, showing an expansion of the WSI field by around 100% compared to the present. Although only limited information is available, the data clearly show that CLIMAP strongly overestimated the glacial summer sea ice extent. As a result of the northward expansion of Antarctic cold waters by 5-10° in latitude and a relatively small displacement of the Subtropical Front, thermal gradients were steepened during the last glacial in the northern zone of the Southern Ocean. Such reconstruction may, however, be inapposite for the Pacific sector. The few data available indicate reduced cooling in the southern Pacific and give suggestion for a non-uniform cooling of the glacial Southern Ocean.

Ensidesapplikationers kodkvalitet och förvaltningsbarhet : En jämförelse av förvaltningsbarhet hos single-page applications utvecklade med AngularJS och React

Single-page applications have historically been subject to strong market forces driving fast development and deployment in lieu of quality control and changeable code, which are important factors for maintainability. In this report we develop two functionally equivalent applications using AngularJS and React and compare their maintainability as defined by ISO/IEC 9126. AngularJS and React represent two distinct approaches to web development, with AngularJS being a general framework providing rich base functionality and React a small specialized library for efficient view rendering. The quality comparison was accomplished by calculating Maintainability Index for each application. Version control analysis was used to determine quality indicators during development and subsequent maintenance where new functionality was added in two steps. The results show no major differences in maintainability in the initial applications. As more functionality is added the Maintainability Index decreases faster in the AngularJS application, indicating a steeper increase in complexity compared to the React application. Source code analysis reveals that changes in data flow requires significantly larger modifications of the AngularJS application due to its inherent architecture for data flow. We conclude that frameworks are useful when they facilitate development of known requirements but less so when applications and systems grow in size. Sammanfattning: Ensidesapplikationer har historiskt sett påverkats av starka marknadskrafter som pådriver snabba utvecklingscykler och leveranser. Detta medför att kvalitetskontroll och förändringsbar kod, som är viktiga faktorer för förvaltningsbarhet, blir lidande. I denna rapport utvecklar vi två funktionellt ekvi-valenta ensidesapplikationer med AngularJS och React samt jämför dessa applikationers förvaltningsbarhet enligt ISO/IEC 9126. AngularJS och React representerar två distinkta angreppsätt på webbutveckling, där AngularJS är ett ramverk med mycket färdig funktionalitet och React ett mindre bibliotek specialiserat på vyrendering. Kvalitetsjämförelsen utfördes genom att beräkna förvaltningsbarhetsindex för respektive applikation. Versionshanteringsanalys användes för att bestämma andra kvalitetsindikatorer efter den initiala utvecklingen samt två efterföljande underhållsarbeten. Resultaten visar inga markanta skillnader i förvaltningsbarhet för de initiala applikationerna. I takt med att mer funktionalitet lades till sjönk förvaltnings-barhetsindex snabbare för AngularJS-applikationen, vilket motsvarar en kraftigare ökning i komplexitet jämfört med React-applikationen. Versionshanteringsanalys visar att ändringar i dataflödet kräver större modifikationer för AngularJS-applikationen på grund av dess förbestämda arkitektur. Utifrån detta drar vi slutsatsen att ramverk är användbara när de understödjer utvecklingen mot kända krav men att deras nytta blir begränsad ju mer en applikation växer i storlek.