Patienters upplevelser och behov av stöd efter en hjärtinfarkt

Syfte: Att undersöka patienternas upplevelser efter en hjärtinfarkt samt deras behov av stöd efter hemgången från sjukhuset. Metod: Systematisk litteraturstudie. Resultat: Patienterna upplevde ofta känslor som irritation, vrede, depression, emotionella problem och uppfattade sig vara en börda för sin omgivning tiden efter hjärtinfarkten. De upplevde sig värdelösa och utan livsglädje relaterat till minskad energi för dagliga aktiviteter och oro för en ny hjärtinfarkt. Oro fanns även inför en nyupptäckt rädsla för döden och bristande kunskap om sjukdomen. Patienterna var tvungna att lära sig att leva med förändringar i hälsa, livsstil, emotionella reaktioner samt arbete och sociala aktiviteter. Överlevnad upplevdes vara en motivation för alla patienter att ändra sitt beteende. Stödet efter hjärtinfarkten var viktigt och patienterna kände press för att vara både fru/man, mamma/pappa, vän och beskyddare. Slutsats: Det fanns en stark vilja från patienterna att ha någon form av långsiktig kontroll och stöd som pågick efter hjärtrehabiliteringen. Patienterna ville att en sjuksköterska skulle stå för uppföljning och bland annat komma efter ett år och gå igenom allt i ett påminnande och klargörande syfte. Sjuksköterskans roll lyftes då patienterna upplevde att de stod för kontinuitet, stöd, säkerhet och praktisk hjälp.

Arbetsmiljöarbete i småföretag : samlad kunskap samt behov av forskningoch utvecklingsinsatser

Föreliggande rapport behandlar specifikt behov av och möjligheter för arbetsmiljöarbetei småföretag och är ett delarbete i tema SMARTA.SMARTA – strategier, metoder och arbetssätt för fungerande arbetsmiljöarbete– ingår i Arbetslivsinstitutets temaverksamhet.SMARTA ska bidra till ett hållbart arbetsliv på arbetsplatser där arbetsmiljöarbetetses som en resurs för både arbetsplatsen och individen. För arbetsplatsenkan det handla om konkurrenskraft, lönsamhet samt attraktivitet och för individenom hälsa, välbefinnande, kreativitet och förnyelseförmåga.SMARTA tar ett helhetsperspektiv på arbetsmiljöarbete inom olika regioneroch branscher. Temat sammanställer inledningsvis kunskapsläget och ger exempelpå hur arbetsmiljöarbete kan bedrivas och vidareutvecklas.Ambitionen för FoU-projekt i tema SMARTA är att besvara frågor som:• Hur bör arbetsmiljöarbete integreras i organisationers kärnverksamhet?• Hur bör arbetsmiljöarbete bedrivas?• Hur bör interna och externa aktörer agera för att få till stånd ett hållbart ochfungerande arbetsmiljöarbete?Rapporten vänder sig till praktiker och forskare som är intresserade av att få enöversiktsbild över arbetsmiljösituationen i småföretag och förutsättningar somkrävs för fungerande arbetsmiljöarbete.

” För tillfället så har jag inga elever med behov av differentiering” : differentiering i gymnastikundervisningen inom den grundläggande utbildningens årskurser 7–9

Differentiering i gymnastikundervisning är ett relativt outforskat område. I den nya läroplanen som tas i bruk höstterminen 2016 har begreppet differentiering fått en allt större betydelse. Enligt läroplanen innebär differentiering att läraren erbjuder elever exempelvis olika arbetssätt, tempo och grupper för att eleverna ska utvecklas enligt sina individuella förutsättningar. Speciellt inför byte av läroplan är det intressant att undersöka hur gymnastikundervisningen ser ut inom den grundläggande utbildningens årskurser 7–9. Syftet med avhandlingen är att undersöka hur gymnastiklärare planerar, genomför och utvärderar gymnastikundervisningen med avseende på differentiering i årskurserna 7–9 i finlandssvenska skolor. Utöver detta undersöks lärarnas kännedom om läroplanen samt andra faktorer som kan påverka differentieringen. Dessutom undersöks hur olika gymnastikgrenar enligt gymnastiklärarna inverkar på möjligheten till differentiering. Utgående från syftet har fyra forskningsfrågor formulerats: 1. Hur differentierar gymnastiklärarna gymnastikundervisningen? 2. Hur är gymnastiklärarnas kännedom om de nationella läroplanernas bestämmelser om en differentierad undervisning? 3. Hur är sambandet mellan skol- och läraranknutna faktorer och differentieringen i gymnastikundervisningen? 4. Hur ser gymnastiklärarna på sina möjligheter till differentiering i olika grenar? För att besvara frågeställningarna valdes en kvantitativ forskningsmetod i form av en webbenkät. Webbenkäten skickades ut åt 108 gymnastiklärare och 14 rektorer. På webbenkäten svarade 49 respondenter vars svar analyserades statistiskt. Majoriteten av gymnastiklärarna känner rätt bra eller i någon mån till differentiering. Av gymnastiklärarna anser 4 att alla elever i deras undervisning är i behov av differentiering. Gymnastiklärarna differentierar främst utvärderingen i gymnastikundervisningen. Själva genomförandet av undervisningen tenderar att differentieras minst. Skol- och läraranknutna faktorer påverkar inte differentieringen i gymnastikundervisningen. De grenar som gymnastiklärarna ansåg vara mest möjliga att differentiera var redskapsgymnastik, friidrott och bollspel.

Verksamhetsanalys vid ett snickeriföretag – behov av organisationsanpassningvid expansion

Vårt examensarbete i informatik är utfört på ett producerande företag som expanderat och därför sett behov av att förändra sin organisation. Ägarna upplever att personalplanering och tillverkningsplanering är alltför tidskrävande och de hinner inte med viktiga arbetsuppgifter som marknadsföring och företagsutveckling.Examensarbetet har innefattat teoristudier, en analys av företagets verksamhet samt utformning av förändringsförslag för att förbättra företagets organisation. Våra litteraturstudier har bestått av inläsning av teorier om problem som kan uppstå i expanderande företag samt datainsamling genom intervjuer av företagets ägare och några av de anställda. Detta har legat till grund för den verksamhetsanalys vi genomfört med hjälp av delar ur metoden FA/SIM. Denna analys ligger till grund för de förändringsförslag som har arbetats fram.I analysen har problem som rör följande fyra aktiviteter identifierats. - Arbetsledning - Planering - Tillverkning - VaruleveransDe åtgärdsförslag vi anser viktigast att genomföra för att effektivisera och underlätta arbetssituationen för ägare och anställda är att börja registrera ordrar dagligen och införa rutiner för att registrera produktion och lagerhållning. Ytterligare åtgärder är att anställa kvalificerad personal på kontoret samt utbilda fler i personalen i att köra lackeringen.Vi kan konstatera att företagets övergripande problem till stor del orsakas av att organisationen inte anpassats till företagets expansion. Det är vanligt att insikt om detta kommer först när problemen börjar kännas oöverstigliga.

Bröstcancerdrabbade kvinnors behov av stöd samt upplevelser i samband med sjukdom utifrån begreppen coping och fatigue

Syftet med denna studie var att beskriva det stöd som bröstcancerdrabbade kvinnor ansåg vara av stor betydelse under sjukdomstiden samt att belysa kvinnornas känslor i samband med sjukdomen utifrån begreppen coping och fatigue. Studien utfördes med hjälp av 25 vetenskapliga artiklar från åren 1993-2004. Artikelsökningen har skett via databaserna Elin, PubMed, Blackwell-Synergy och Elsevier (Science Direct). Sökorden som användes enskilt eller i kombination var breast cancer, fatigue, care, coping strategies, experience, information, nursing och support. Urvalet av artiklar gjordes utifrån syfte och frågeställningar. Dess vetenskapliga värde skattades med hjälp av granskningsmallar enligt Forsberg och Wengström. Resultatet visade att det var av stor betydelse att bröstcancerdrabbade kvinnor fick stöd under sjukdomstiden för att känna trygghet och ökat välbefinnande. Det framkom även att information var en viktig del i omvårdnaden av kvinnorna. Det framkom vidare i studier att bröstcancerdrabbade kvinnor som använde flera typer av copingstrategier samtidigt lättare kunde hantera sin sjukdom. De som deltog i samtalsgrupper hade ökad chans att emotionellt ta sig genom sjukdomen, jämfört med dem som inte deltog. Upplevelsen av fatigue varierade och förändrades under sjukdomstiden hos dessa kvinnor. Hos dem som motionerade kontinuerligt sjönk fatiguenivån jämfört med dem som inte motionerade alls. Studier visade även ett samband mellan fatigue och sömnrubbningar.

ITS och Logistik : Skogsåkeriernas behov av väg- och trafikinformation jämfört med Vägverkets tillhandahållna information

Jag har i detta examensarbete analyserat behovet av väg- och trafikinformation i samband med skogstransporter och jämfört behovet med den information som Vägverket tillhandahåller. Arbetet har utförts på uppdrag av Vägverkets ITS-sektion, den avdelning som ansvarar för Vägverkets uppdrag att öka användningen av IT i trafiken. Målet med arbetet har varit att undersöka hur väg- och trafikinformation kan bidra till bättre skogstransporter och bättre trafik. Syftet har varit att ta reda på hur en perspektivväxling mellan trafik och transport påverkar tjänsteutvecklingen när det gäller väg- och trafikinformation. De metoder jag har använt har varit kvalitativa intervjuer, litteratur- och dokumentstudier samt komponenterna problem- och målanalys i metoden Förändringsanalys enligt FA/SIMM. Det i särklass största informationsbehovet vid utförandet av en skogstransport är statusen på den aktuella vägen vid transporttillfället. Bristfällig information i detta sammanhang är information om bärighetsnedsättningar på grund av tjällossning samt information om vägunderhåll (snöplogning, saltning och sandning) under vintern. Som ett resultat av detta arbete har jag därför föreslagit två nya system/tjänster för att hantera denna information. Eftersom en transport sker från en punkt till en annan är det min uppfattning att väg- och trafikinformationen bör paketeras i en tjänst med denna utgångspunkt, till skillnad från dagens tjänster som utgår från en viss geografisk plats.

Lärares tankar kring elever i behov av särskilt stöd : en kvalitativ studie

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka hur lärare tänker i sina bedömningar av elevers behov av särskilt stöd. Utgångspunkter har varit tidigare forskning inom ämnet, samt gällande styrdokument. Som undersökningsmetod har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Dessa har genomförts med sex lärare som arbetar i grundskolans tidigare år. Utifrån underökningen har vi dragit slutsatsen att lärarna arbetar med att individualisera undervisningen för att möta alla elever utifrån deras behov och att flera olika faktorer vägs in i bedömningen.

Palliativ vård i hemmet : Upplevelser och behov av stöd hos patienter med cancer

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva hur patienter med cancer upplevde att vårdas palliativt i hemmet samt vilket behov av stöd de hade. Litteratursökningen genomfördes på databaserna Blackwell Synergy, PubMed och Elin. Artiklarna skulle vara publicerade mellan åren 1999 och 2007. Granskningen av artiklarna genomfördes med hjälp av en modifierad mall av Willman, Stoltz och Forsberg, Wengström. Urvalet resulterade i elva kvalitativa och sex kvantitativa artiklar. Resultatet visade att patienterna med cancer ville bo kvar i det egna hemmet och att de inte ville bli vårdade eller dö på sjukhus. De som vårdades i hemmet hade bättre välbefinnande både psykiskt och fysiskt. Patienterna ansåg att deras närstående var en viktig del av vården men det framkom även att de upplevde sig som en börda för de närstående. Kontakten med det palliativa teamet var betydelsefull och teamet hade positiv inverkan på dem. Det framkom dock att de önskade att stödet från det palliativa teamet hade kommit tidigare i sjukdomen. Det ansågs också som viktigt att ha tillgång till vårdpersonal dygnet runt samt att få råd och information kring medicinska och alternativa behandlingar. Patienterna hade behov av emotionellt stöd och de önskade att teamet delade deras känslor.

Bröstcancer : Kvinnors upplevelser och behov av stöd efter radikal mastektomi

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de bröstcancerdrabbade kvinnornas upplevelser efter radikal mastektomi och deras behov av stöd efter operationen. Studien baserades på 20 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Urvalet av artiklar genomfördes genom att använda Högskolan Dalarnas databaser där olika sökord kombinerades. Även manuell sökning genomfördes. Granskningen av artiklarna utfördes med hjälp av en modifierad granskningsmall. Resultatet visade att en mängd olika reaktioner uppstod efter operationen. Kvinnorna upplevde en negativ bild av sig själva vilket medförde att de inte accepterade sin nya kropp och identitet. Det var även vanligt att de bröstcanceropererade isolerade sig från omgivningen och skylde sin bröstförlust inför andra. Kvinnors bröst var ofta förknippat med sexualitet och när de miste sitt bröst efter mastektomin påverkade det även relationen till partnern. Efter operationen var de bröstcancerdrabbade i stort behov av stöd. Det sociala och emotionella stödet innebar för kvinnorna att de hade någon som lyssnade och stöttade dem. Genom att erbjuda dem informativt stöd upplevde de en större trygghet inför framtiden. Även det praktiska stödet var betydelsefullt för kvinnorna då de fick hjälp av familj och vänner med olika göromål.

Vad påverkar föräldrars sätt att tillgodose barns behov av regelbundet umgänge? : En applikation på Theory of Planned Behaviour

Föreliggande undersökning var en attitydundersökning baserad på Theory of Planned Behaviour där attityd, subjektiv norm, upplevd kontroll samt intention anses kunna predicera beteende. Syftet med undersökningen är försöka ta reda på vilka faktorer som påverkar hur mycket tid man som förälder umgås med sina barn efter en separation eller skilsmässa eftersom många barn i den situationen förlorar kontakten med den ena föräldern. 36 försöksdeltagare besvarade ett frågeformulär bestående av 31 frågor och påståenden gällande umgänge. Resultaten visar att tiden man som förälder umgås med sina barn efter en skilsmässa beror på intention och upplevd kontroll. Intentionen förklaras av upplevd kontroll och dom förväntningar man upplever från omgivningen. Attityden hade endast liten betydelse i modellen.

Prostatacancer - Männens Upplevelser av Livskvalitet samt Behov av Stöd från Sjuksköterskan och Närstående : Systematisk Litteraturstudie

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva männens upplevelser av livskvalitet vid prostatacancer samt deras behov av stöd från sjuksköterskan och närstående. Studiens resultat grundade sig på 17 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ samt kvantitativ ansats. Artiklarna söktes med hjälp av valda sökord via Högskolan Dalarnas databaser. Artiklarna kvalitetgranskades utifrån modifierade granskningsmallar. Resultatet visade att män med prostatacancer upplevde urininkontinens som den svåraste emotionella upplevelsen och de kände stor frustration över att inte kunna kontrollera sin vattenkastning. Männen negligerade sina kroppar på grund av sina inkontinensbesvär. Männen beskrev även att de upplevde en saknad efter lust för sexuell samvaro speciellt de yngre männen som uttryckte förtvivlan över sin nedsatta erektionsförmåga. Männen upplevde förändringarna i sin identitet och maskulinitet som mycket smärtsamma. I stödet från sjuksköterskan beskrev männen att de kände en saknad efter att få diskutera existentiella frågor och tankar med sjuksköterskan medan andra män upplevde att sjuksköterskan bemötte deras behov av stöd. Männen kände sig lugna när de samtalat med sjuksköterskan. I stödet från närstående uppskattade männen sin partners omtanke och förståelse. De förlitade sig främst på sin partner och familj som fanns vid deras sida för att tillsammans dela de djupaste tankar och funderingar.

Akut hjärtinfarkt hos kvinnor : upplevelser och behov av stöd

Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka upplevelser kvinnor har vid hjärtinfarkt och deras behov av stöd samt vilka faktorer som påverkar kvinnor till att de söker vård sent.Underlag till studien söktes i databaserna Blackwell Synergy, CINAHL, Elsevier, PubMed och Elin@Dalarna. Urvalskriterierna var att artiklarna skulle vara relevanta för syftet samt vara publicerade i internationella vetenskapliga tidskrifter från år 2000-2007. Artiklarna kvalitetsgranskades med avseende vetenskaplig kvalitet. av granskningsmallar Resultatet av kvinnors upplevelser vid hjärtinfarkt visade sig vara de fysiska upplevelserna. Kvinnorupplevde oftast inte den klassiska vänstersidiga bröstsmärtan som beskrivs i litteraturen utan de hade varierade upplevelser av bröstsmärta från värk och tyngdkänsla till en brännande ellerkramande känsla i bröstet. Utmattning och huvudvärk förekom som ett vanligt prodromalt symtom. Andra upplevelser var muskelsvaghet, andnöd, smärta i axlar, käkar, armar, rygg,nacke, skulderblad och buksmärtor. Variationer i kroppstemperatur, illamående och psykiska reaktioner som ångest och oro förekom. Kvinnor förknippade inte sina symtom till hjärtinfarktde förnekade och distanserade sina besvär. Det ledde oftast till fördröjd vårdkontakt. Kvinnor behövde stöd från anhöriga och vänner innan de sökte vård. De behövde också stöd avsjuksköterskan i form av information.

När hjärtat sviker : Kvinnors upplevelser och behov av stöd i samband med hjärtinfarkt

Syftet med studien var att undersöka kvinnors upplevelser i samband med hjärtinfarkt samt vilket behov av stöd dessa kvinnor har. Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie där resultatet är baserat på 13 vetenskapliga artiklar sökta ur databaserna Elin@, Swemed och Pubmed. För att säkra studiernas kvalitet är artiklarna granskade utifrån granskningsmallar. Resultatet visade att många av kvinnorna som drabbats av hjärtinfarkt inte tog sina symtom på allvar, diagnosen kom som en chock och de förnekade vad som hade hänt. De skämdes över att vara sjuka och behöva hjälp. Att komma tillbaka till det dagliga livet efter hjärtinfarkten upplevdes som svårt, de ville att allt skulle vara som innan och när de inte klarade av det kändes det som om de tappade kontrollen. De kände också en stor press på sig att förändra sin livsstil. Vetskapen om att livet fort kunde ta slut framkallade känslor som oro, rädsla och respekt för livet. Kvinnors behov av stöd visade sig genom att de önskade mer individuellt anpassad information och råd om bland annat medicinering och livsstilsförändringar. Socialt och emotionellt stöd genom ett stödjande nätverk och att få dela med sig av sina upplevelser för andra med liknande erfarenheter beskrevs också som ett behov.

Kvinnors behov av information i samband med Hysterektomi

Syftet med föreliggande systematiska litteraturstudie var att beskriva kvinnors behov av in-formation i samband med hysterektomi. Via Högskolan Dalarnas databas Elin och Blackwell Synergy söktes vetenskapliga fulltextartiklar som behandlade kvinnors informationsbehov vid livmoderoperation. Av 41 artiklar valdes 15 ut varav 8 kvantitativa och 7 kvalitativa. Dessa kvalitetsprövades med 28 kriterier från modifierade granskningsmallar efter Forsberg och Wengström (2003) samt Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006). Av artikelurvalet framkom att kvinnorna saknade information om hysterektomi i allmänhet och i synnerhet om behand-lingsalternativ samt kvinnans gynekologiska hälsa och dessutom om post-operativ sexualitet. Informationen hade betydelse för kvinnans återhämtning och välmående efter ingreppet. Den-na studie ökar vårdpersonalens förståelse för kvinnans behov av information om hysterektomi så att hon kan vara delaktig i beslutet rörande den egna kroppen.

Vilket stöd behövde närstående från sjuksköterskor inom akutsjukvård och intensivvård vid anhörigs sjukdom och vilket stöd trodde sjuksköterskor att närstående hade behov av : En litteraturöversikt

Syfte: Att undersöka vilket stöd närstående haft behov av från sjuksköterskor inom akutsjukvård och intensivvård vid anhörigs sjukdom och vilket stöd sjuksköterskor trodde att närstående hade behov av. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklar söktes i databaserna PubMed och Cinahl. I studiens resultat ingick 13 artiklar med både kvalitativ(n=7) och kvantitativ(n=6) ansats som sammanställdes under olika teman. Resultat: Redovisades i fyra teman; CCFNI, Information, Delaktighet och Bemötande. Närstående och sjuksköterskor ansåg att de mest centrala behoven innefattade information, delaktighet och bemötande. Att få rak och ärlig information och att närstående var delaktiga samt att de blev bemötta med respekt och empati visade sig vara det viktigaste från både närstående och sjuksköterskors perspektiv. Slutsats: Vid anhörigs sjukdom behöver närstående stöd framför allt i form av information, bra bemötande och att få känna sig delaktiga i vården av den anhörige. Denna uppfattning delas av sjuksköterskor inom akutsjukvård och intensivvård. Som sjuksköterska bör man tänka på att ge rak och ärlig information, låta närstående vara delaktiga i den mån de själva vill samt att alltid ge så bra bemötande som möjligt.