Om bästa sättet, at anlägga forssbyggnader

Invocatio: I.I.N.

Barnets bästa i politikens främsta rum : Finlands riksdags debatt om assisterad befruktning

-

Det bästa av Lappland på kortaste tid

kuv., 41 x 23 cm

Det bästa av Lappland på kortaste tid

kuv., 41 x 23 cm

Det bästa Lappland på kortaste tid

kuv., 10 x 23 cm

Wanderer den bästa lilla automobilen

kuv., 13 x 19 cm

”Du sköna sång, vårt bästa arv” - kanonisering av en sångskatt ur ett hermeneutiskt perspektiv

Songs have the power to get through to people. When lyrics are combined with a tune, the result is an entity where the first few notes of a melody can evoke emotions of recognition and belonging. A song treasury consists of such songs that are part of a canonized song tradition. The process where certain songs become part of an established song treasury is long, and many other aspects than the tune itself influence the forming of a song treasury. By examining the characteristics of a song tradition, the history of an ethnic group can be illuminated. In this study, music, pedagogy, and the sociocultural context are merged into a whole where a common song tradition, the song treasury, is in focus. The main aim of this study is to deepen the understanding of a song treasury, its development and contents. This understanding is accomplished by analyzing the musical and lyrical characteristics of 60 songs, which have been sung in schools, homes, and communities, thereby becoming popular among the Swedish-speaking Finns during the 20th century. The songs have been chosen by combining three song lists, of which two lists are closely related to school curricula. The third song list is a result of a survey on favourite songs, according to the situation around year 2000. The songs are examined in their notated versions, a number of song books and text books (n = 29) forming the empirical material. In this study, a hermeneutical approach is applied, content analysis being the method. The analysis is based on three perspectives: the sociocultural perspective, the music-pedagogical perspective, and the musico-analytical perspective. Within each perspective, two aspects are studied. This results in a hexagonal model which forms the structure of the study as a whole. The first two perspectives form the background; a historical context where nation, education, home country, and homestead are regarded as highly important. A common song repertoire is considered to be an effective means of building collective identity within ethnic groups, the common language and the cultural heritage being used as rhetorical arguments. During the early 1900s, choir festivals become an educational platform where conceptions of a common belonging are developed and strengthened through religious, patriotic, and poetical expressions. National school curricula in singing and music have similar characteristics, cultural heritage and values education being in focus. The song lyrics often describe nature and emotions, and they also appear to be personal and situated in a given time and place. Patriotic expressions and songs about music are also fairly common. The songs generally express positive attitudes, which are intensified by major tonality, rich and varied melodies with stable rhythms, and a strong tonal base. The analyzed details of the studied aspects are merged into a thick description, which results in an interpretation pattern with three dimensions: a song treasury can be considered an expression of collective identity, cultural heritage, and values education.

Föräldrastöd för barnets bästa : en studie i rådgivningshälsovårdarens föräldrastödjande uppgift

Syftet med avhandlingen är att få en ökad förståelse av vad det innebär att som hälsovårdare på en kommunal rådgivning stöda föräldrar, och att nå en djupare insikt i vad som kännetecknar den föräldrastödjande uppgiften (föräldrastödets kärna). Mer specifika frågeställningar är: 1. Vad innebär det att som hälsovårdare vid barnrådgivning stöda föräldrar? 2. Vilken är hälsovårdarens föräldrastödjande uppgift? Den första frågan söker hur det är att som hälsovårdare stöda föräldrar, medan den andra granskar vad hälsovårdaren ska stöda och hur det yttrar sig konkret i mötet med föräldern. Frågorna utforskas i avhandlingens teoretiska del dels utifrån föräldraskapets villkor i Norden på 2000-talets början och vad lagar, styrdokument och forskning säger om hälsovårdarens stöd till föräldrar, dels utifrån hur föräldrastöd kan ses som en form av utbildning eller bildning genom att främja antingen en professionell eller existentiell dimension. Dessa två dimensioner beskrivs sedan utifrån vad som reflekteras över och hur i mötet med och handledning av föräldrar. Därefter utforskas frågorna i den empiriska delen i en fallstudie utifrån ett fenomenologiskt förhållningssätt genom en enskild kvalitativ intervju med en hälsovårdare som länge varit verksam inom den kommunala rådgivningsverksamheten. Strävan är att fånga föräldrastödets essens (kärna). Utifrån fallstudiens resultat visar beskrivs innebörden av att som hälsovårdare stöda föräldrar som ett balanserande mellan sta och förälder, mellan att följa direktiv och system och att finnas till hands för föräldern och familjen. Ett balanserande som i viss grad skapar motstridiga känslor och väcker frågor hos hälsovårdaren, och gör den föräldrastödjande uppgiften tvetydig och dess konkreta innebörd svårfångad. Resultatet synliggör hur de sätt hälsovårdaren är satt att utföra den föräldrastödjande uppgiften kan skapa motstridiga strävanden och visar på nödvändigheten av att väcka frågan om vad föräldrastödets yttersta syfte är, ska vara och hur det kan nås.

Charta öfver Finska viken med däromkring belägne provincier; efter de bästa chartor och astronomiska observationer författad.

[N. 1:1100000].

Inte bara jämställdhet : Beslutet om föräldraledighet, moderskaps- och faderskapsidealoch idéer om barns bästa

More than gender equality. Decisions on parental leave and ideals around motherhood, fatherhood and the best interest of the child On the basis of 40 semi-structured interviews, this study discusses decision making processes regarding parental leave among nascent first-time middle-class parents in Sweden. We analyze motives and ideas behind the couples’ plans and decisions and how decisions on parental leave were made. We furthermore show how the decision making processes can be discussed in relation to the institutional context. The results show that ideals and norms of gender equality are accompanied by gendered divisions of work and care and a partially traditional view on motherhood and fatherhood. Contrary to previous studies, we do not find a clear link between gender equal ideals and explicit negotiations. An equal division of parental leave is, in some couples, taken for granted to such an extent that the decision on how to divide the leave is taken implicitly rather than explicitly. Decisions on division of parental leave are not isolated processes. Rather, ideals and norms around motherhood, fatherhood, gender equality and not least what is ‘in the best interest of the child’ constitute part of the context in which these decision making processes take place.

Vår bästa tid är nu? : Om tidsuppfattning och politisk självförståelse

Our best time is now? On conception of time and political self-understanding This study regards time as a horizon for action and argues that conception of time has great implication for political self-understanding. In the study, the modern conception of time, with its orientation towards the future, is contrasted with the late modern conception of time, which is characterized by a de-legitimization of utopian thinking and by an orientation towards the present. Political action is changing, from a transformation of the present into the future, to a management of the present. In this situation the future is not perceived as something qualitatively different than present, but is, as Helga Nowotny puts it, reduced to an ‘extended present’. Or, to speak with Luhmann, the future is a ‘present future’ where only one ‘future present’ is conceivable. The future is in that sense increasingly closed. The paper argues that the current pragmatization of politics is partly due to changes in temporal representations, and suggests that more attention should be given to temporal semantics in political analysis.

Det underordnade barnet - en diskursanalys av innebörder i begreppen barnperspektiv och barnets bästa

Begreppen barnperspektiv och barnets bästa infördes i svensk lagstiftning sedan Sverige ratificerade FN:s konvention om barns rättigheter. En diskursanalytisk metod studerar kritiskt hur fenomen beskrivs, hur diskursordningar skapas, vem som äger talet och dominerar i en diskurs. Makt är en aspekt som analysmetoden betonar i mellanmänskliga relationer. Barn kan sägas befinna sig i en underordnad position på såväl individ nivå som på grupp- och samhällsnivå. Hur kommer barns bästa fram? Hur kommer barn till tals? Begreppet barnperspektiv beskrevs som vagt i offentlig litteratur och kopplades till ett helhetsperspektiv i en gruppintervju med socialsekreterare, verksamma inom socialt barnavårdsarbete. Begreppet barnets bästa överskuggades av en dominerande tolkning av barnperspektivet som vagt. En tolkning som tycks legitimera att brister på tid och resurser åsidosätter barnets rätt att komma till tals. Barnets bästa som begrepp tenderar att lösa upp sig vilket avspeglas i det ringa utrymme som barnets röst ges. Uppsatsen visade att det finns risk för att redan marginaliserade barn inte syns, kommer till tals eller blir lyssnade på i sociala barnavårdsutredningar. Att sätta barnets bästa i främsta rummet löper istället risk att sättas i ett väntrum på att bli vuxen.

Är gemensam vårdnad barnets bästa vid vårdnadstvister?

Syftet har varit att undersöka hur ”barnets bästa” och ”samarbetssvårigheter mellan föräldrar” ska inverka vid beslut om gemensam eller ensam vårdnad. Underliggande syfte var att genom två rättsfall visa hur domstolarna tar hänsyn till ”barnets bästa” och ”samarbetssvårigheter mellan föräldrarna” vid vårdnadstvister. Metoden i uppsatsen är traditionell juridisk metod, vilket innebär att lag, förarbeten, rättsfall, praxis och doktrin som är relevant för området har behandlats. Peczeniks sju intellektuella operationer har använts vid rättsfallsanalyserna. Uppsatsen har avgränsats till de paragrafer som rör rättsfallen, dvs. 6 kap. 2 a och 5 § § FB. Det är även de paragrafer som nämnts när ändringarna av FB gås igenom. Resultaten pekade på att det kanske är på väg att bli lättare att döma till ensam vårdnad. Domstolarna kommer att ta större hänsyn till de konflikter som finns mellan föräldrar angående frågor som rör barnen. Barnets bästa anses inte vara gemensam vårdnad när konflikterna är stora, utan det är då bättre med ensam vårdnad.

Jaguarundi (Puma yagouaroundi) (Geoffroy, 1803) (Carnivora, Felidae) food habits in a mosaic of Atlantic Rainforest and eucalypt plantations of southeastern Brazil

Food habits of jaguarundi (Puma yagouaroundi) (Geoffroy, 1803) (Carnivora, Felidae) were studied between November 2000 and November 2001, in a 24.9 km² area of secondary Atlantic Rainforest and eucalypt plantation, in the Serra de Paranapiacaba, São Paulo State, Brazil. Analyses of 26 fecal and regurgitate samples, obtained over a stretch of 570.1 km, showed the consumption of 19 prey items and 74 prey occurrences. Small mammals were the most frequent food item (42.5%), followed by birds (21%), reptiles (14%) and medium-sized mammals (3%). The percent occurrence (PO) suggests that the diet consisted mainly of small rodents (30%) and birds (21%). We recorded for the first time the predation of Viperidae snakes by P. yagouaroundi. Although having a large list of items and range of dietary niche breadths (Bsta = 0.76), our data show that jaguarundi prey mainly on small vertebrates (mammals, birds or reptiles), and even in tall tropical forests or eucalypt plantations, it preys mostly on animals that come to, or live on, the ground.

Trophic ecology and the use of shelters and latrines by the Neotropical otter (Lontra longicaudis) in the Taquari Valley, Southern Brazil

This manuscript presents information about the ecology of Lontra longicaudis (Olfers, 1818) in the Taquari Valley, State of Rio Grande do Sul, southern Brazil. The study was carried out in two areas located in the Forquetinha Creek and in the Forqueta River from January to December 2003. The otters are specialist feeders (Bsta = 0.24), with a diet based mostly on fish, especially those of the families Loricariidae and Cichlidae. Most shelters used by the species were excavated burrows underneath tree roots, while shelters within rocks were used less frequently. The burrows showed great variation in size, being found on average 3.5 m (sd = 3.6 m) away from the margin and 2.5 m (sd = 1.2 m) above the water level. Scent marks were made preferentially on rocks and fallen tree trunks at the edge of the water. There was a tendency to increase the reutilization of latrines in detriment of using new sites throughout the sample period.